30 miljoner kronor till GMS för nationell och internationell datadelning för precisionsmedicin
Vinnova har beslutat att finansiera en vidareutveckling och implementering av den Nationella Genomikplattformen så att data som genereras i vården kan komma till största möjliga nytta. För vård, forskning och innovation.
– Det här är ett fantastiskt glädjande besked. Nu kan vi äntligen ta nästa steg att fullt ut driftsätta Nationella Genomikplattformen. Här finns en outnyttjad resurs där vi genom att koppla samman omikdata med annan data kan generera stort värde både för den enskilda patienten och för samhället i stort, säger Per Sikora, ansvarig projektledare och co-chair för GMS Informatik.
Vinnova kommer att finansiera projektet med 30 miljoner kronor under fyra år. Projektet är en av tre så kallade systemdemonstratorer, där flera olika aktörer inom hälsoområdet arbetar tillsammans med att pröva nya vägar att använda hälsodata i verkliga miljöer.
– Det här projektet är värdefullt både för den enskilda patienten, men även för att utveckla vården i stort. Detta då satsningen ger Sverige helt nya förutsättningar att dela omikdata både nationellt och internationellt, säger Anders Edsjö, biträdande projektledare och vice-föreståndare för GMS.
– Det här är en jätteviktig satsning för Sverige som land och för alla patienter. Särskilt för individer som lever med sällsynt hälsotillstånd där möjligheten att dela data mellan vårdgivare i Sverige och även internationellt är avgörande för att en patient ska få en diagnos, säger Stephanie Juran, Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Inom systemdemonstratorn kommer ett fördjupat samarbete att etableras med den precisionsmedicinska noden inom Data-Driven Life Science (DDLS) satsningen vid SciLifeLab. Därmed möjliggörs effektiv användning av data inom etikgodkända forskningsprojekt.
– Precisionsmedicin är ett område under ständig utveckling och det är viktigt att kunskap som genereras i forskning kommer till snabb nytta i vården samtidigt som data som genereras i vården används i forskningen. Att vi nu knyter samman NGP och den precisionsmedicinska datanoden på SciLifeLab blir avgörande, säger Janne Lehtiö, vetenskaplig ledare för precisionsmedicin vid SciLifeLab.
För att nyttiggöra data till olika aktörer kommer projektet utveckla portaler och applikationer. Exempel på applikationer och verktyg är nationella beslutsstöd för sällsynta ärftliga sjukdomar och cancer, ett nationellt system för typning och utredning av mikrobiella utbrott, en statistikportal för kvalitetsövervakning och uppföljning, samt en portal för utlämning av data till forskning och innovation med bibehållet skydd för den enskildes integritet.
– Det finns ett stort intresse och behov hos våra medlemsföretag om att kunna utföra mer komplexa antalsberäkningar inför planering och design av kliniska läkemedelsprövningar och göra biomarkörsbaserad uppföljning av godkända läkemedel. En portal där data kan tillgängliggöras för forskning och innovation skapar stora möjligheter för Sverige som Life Science-nation, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif.
Parter i projektet:
Region Skåne, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Örebro län, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet, SciLifeLab/DDLS Precision Medicine Data Science Node (organisatoriskt inom Karolinska Institutet), LiF – de forskande läkemedelsföretagen, Swedish Labtech, Nätverket mot cancer och Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
