3,8 miljoner till AI-projekt som ska förbättra behandling av barncancer

– Det görs kontinuerligt framsteg inom den medicintekniska forskningen, men ofta med vuxna patienter i fokus. Genom att utlysa egna medel till medicinteknisk forskning vill vi bidra till utveckling som sätter barn i första rummet, säger Mariette Nordzell tf forskningschef på Barncancerfonden.

Det är fyra forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet som nu beviljas forskningsmedel om totalt sju miljoner kronor. Tommy Löfstedt vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet är en av dem. Han beviljas tre miljoner kronor för att med hjälp av AI automatisera strålbehandling inom barnonkologi. Inför en strålbehandling markerar en onkolog eller radiolog strukturer i anatomiska bilder av det område som skall behandlas. Läkaren markerar tumören, men även de omgivande organ som måste undvikas för att inte skadas av behandlingen. Det här är en tidskrävande procedur när den sker manuellt och de programvaror som idag finns till hjälp är främst utvecklade för vuxna patienter.

Tommy Löfstedt, Umeå universitet. Foto Pressbild

– Vi vill ta fram automatiska segmenteringsmetoder för barn, metoder som automatiskt hittar de områden i en bild som utgör en tumör eller ett riskorgan, som ska hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna fungera för klinisk användning, säger Tommy Löfstedt.

Även Neda Haj-Hosseini vid institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet får 800 000 kronor under ett år för forskning inom AI. Hon ska med hjälp av stora mängder bilder tagna med magnetkamera och biopsi-data utveckla AI-metoder som kan avgränsa och klassificera hjärntumörer hos barn. På så sätt hoppas forskarna kunna förbättra behandlingen och genomföra den snabbare och med ökad noggrannhet.

Ska lindra smärta och minska sena komplikationer

Gustaf Ljungman, Akademiska sjukhuset. Foto Pressbild

Gustaf Ljungman är överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Han beviljas 1,6 miljoner kronor för att ta fram en metod för att minska förekomsten av svåra blåsor och sår i munnen hos barn som behandlas för cancer, en vanlig och mycket plågsam biverkning av cytostatika och strålning. Metoden går ut på att patientens mun kyls ner under behandling med hjälp av ett specialdesignat munstycke. Genom kylmetoden hoppas forskarna kunna minska risken för blåsor och sår att utvecklas och därmed lindra smärtan det orsakar.

1,6 miljoner beviljas även till Klas Blomgren, överläkare och forskare vid Karolinska Institutet. Hans forskningsprojekt syftar till att minska sena komplikationer hos barn som behandlats för hjärntumör. Efter en strålning av hjärnan startar en inflammation som åldrar hjärnan och gör den känsligare för påfrestningar. Men genom att mekaniskt stimulera det autonoma nervsystemet har forskarna upptäckt att kroppen tycks börja läka inflammationen själv. Den mekaniska stimuleringen sker genom att patienten får en luftfylld gummiblåsa i ena näshålan som vibrerar.

Klas Blomgren, Karolinska Institutet. Foto KI

– Det fiffiga är ju att vi använder kroppens egna signalsystem för att återställa balansen – om det nu är det vi gör. Det återstår mycket arbete innan vi förstår både om denna metod fungerar, och i så fall hur den gör det, säger Klas Blomgren.

Utökar finansieringen

Tre gånger om året beviljar Barncancerfonden medel till forskning, där forskning inom medicinteknik utgör en del. Totalt beviljar Barncancerfonden 260-300 miljoner kronor till forskning varje år. Under 2021 fattade Barncancerfondens styrelse dessutom beslut om en ny strategi för forskningsfinansiering. Den innebär bland annat en ökning av  budgetanslaget för forskning med upp till 300 miljoner kronor över fem år, med start 2022. Den utökade strategin fokuserar på strategiskt viktiga områden för att fler barncancerdrabbade ska överleva och göra det med så få komplikationer som möjligt.