Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

Efter närmare 30 år har forskare i Lund och Bristol löst gåtan om en blodgrupp så sällsynt att man bara känner till ett tiotal människor som har den, varav en enda är blodgivare. När det cancerrelaterade proteinet EMP3 saknas på blodceller får man blodgruppen MAM-negativ. Studien där forskarna samtidigt kom på att EMP3 är en hittills okänd bromsmolekyl i blodbildningen publiceras nu i Nature Communications.

Då och då dyker det upp patienter som behöver en blodtransfusion, men som har en så sällsynt blodgrupp att det inte finns blodgivare som passar. Blodprovet skickas då till ett referenslaboratorium som det i Lund eller till International Blood Group Reference Laboratory (IBGRL) i Bristol för att hitta rätt blod till patienten.

– Precis som vi människor ser olika ut på utsidan, är våra röda blodkroppar också olika på cellytan där det sitter en mängd proteiner och kolhydrater som har olika funktioner. Små ärftliga skillnader i dessa molekyler avgör vilken blodgrupp du har, säger Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet.

Han och docent Jill Storry har genom åren löst ett flertal blodgåtor. I början av 1990-talet undersökte han en patient i Sverige och hon en i USA. Båda gav upphov till okända mönster som senare skulle visa sig vara en helt ny, okänd blodgrupp.

Nicole Thornton leder arbetet vid IBGRL i Bristol och samlade tillsammans med Martin L Olsson, Jill Storry och andra ihop fall som liknade de ursprungliga patienterna. Blodgruppen hade vid detta lag döpts till M.A.M. efter den första, amerikanska patientens initialer.

– Vi pratar om en blodgrupp som är så speciell att vi bara känner till ett tiotal personer med den i hela världen. Vi upptäckte att individer med blodgruppen MAM-negativ saknar ett speciellt protein, EMP3, som normalt sitter på cellytan, säger Jill Storry.

Dessa fynd ger nu upphov till ett nytt blodgruppssystem, MAM. Men forskarna upptäckte också att blodstamsceller från MAM-negativa personer producerar betydligt fler röda blodkroppar än normalt när de odlas i laboratoriet, vilket är av intresse för framtidens transfusioner. Martin L Olsson fortsätter:

– En stor del av dagens blodgruppsforskning handlar om vilka okända funktioner de proteiner som sitter på blodkroppens yta har. Det är ett genombrott att vi nu har visat att EMP3 fungerar som en bromspedal vid produktionen av röda blodkroppar.

Över 80 procent av människans egna celler består av röda blodkroppar och varje sekund bildas ett par miljoner nya blodkroppar. Minsta obalans kan resultera i överproduktion eller blodbrist, anemi. Ändå känner forskare inte till så mycket om hur den tidiga bildningen av röda blodkroppar regleras. Där finns en stor kunskapslucka som kan ge utrymme för nya behandlingsprinciper, menar Martin L Olsson.

I hela världen finns så vitt känt bara en blodgivare med den sällsynta blodgruppen och det är faktiskt samma patient som Martin L Olsson redan på 1990-talet förgäves försökte blodgruppsbestämma.

– Hon blev väldigt glad när jag kontaktade henne igen 25 år senare, för att berätta att vi nu äntligen tagit reda på vilken blodgrupp hon har. Jag är nog ganska envis och är nöjd att vi inte gav upp trots att det var ett svårlöst fall, avslutar Martin L Olson.

Publikation
Thornton N*, Karamatic-Crew V*, Tilley L*, Green CA, Tay CL, Griffiths RE, Singleton BK, Walser P, Spring FA, Alattar AG, Jones B, Laundy R, Storry JR, Möller M, Wall L, Charleston R, Westhoff CM, Lomas-Francis C, Yahalom V, Dressler H, Seltsam A, Mayer M, Olsson ML**, Anstee DJ**. Disruption of the cancer-associated EMP3 gene enhances erythroid proliferation and causes the MAM-negative phenotype. Nature Communications (https://doi.org/10.1038/s41467-020-17060-4).  Publicerad 16 juli 2020.
*/**Shared first/last authors.

För mer information om studien, kontakta:
Martin L Olsson, professor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Avd. för klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Medicinsk Service, Region Skåne.
0705-773207, [email protected]

Jill Storry, docent i experimentell transfusionsmedicin vid Institutionen för laboratorie-medicin, Lunds universitet och processledare vid Avd. för klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Medicinsk Service, Region Skåne.
0708-605830, [email protected]