Kirurgi vid äggstockscancer kan förbättra immunförsvar
Cancer i äggstockarna är en lömsk cancerform som smiter undan kroppens immunförsvar och skickar ut signalämnen som hämmar immunförsvaret. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Den goda nyheten är dock att immunförsvaret kan förbättras efter att tumören avlägsnats med kirurgi.
– Att förstå hur äggstockscancer samspelar med immunförsvaret, kan ge oss nya pusselbitar för att hitta effektivare behandlingar så att överlevnaden förbättras för kvinnor som drabbas av denna elaka cancerform, säger Pernilla Israelsson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling studerar Pernilla Israelsson särskilt de signalämnen som skickas ut vid äggstockscancer. Ett ämne, cytokiner, utvecklas och trycker ned immunförsvaret. Ett annat, exosomer, försämrar kroppens dödande av cancercellerna. I avhandlingen studeras också hur kirurgi mot cancern påverkar immunförsvaret.
Viktigt samspel
Vårt immunsystem försvarar oss mot celler som förändrats, till exempel cancerceller. Men cancercellerna trycker ner immunsystemet till tumörens fördel, för att växa och sprida sig i kroppen. För att bekämpa cancer är det viktigt att förstå detta samspel. Äggstockscancer är en synnerligen elakartad cancertyp som använder en mängd olika funktioner för att undgå kroppens försvar och försvaga immunsystemet hos dem som drabbas.
Cytokiner är lösliga signalproteiner med förmåga att styra immunförsvarets reaktionsmönster och forma olika immunsvar. Genom att analysera gentranskriptionen till mRNA, ”budbärar”-RNA, undersökte forskargruppen cytokinsvaret hos patienter med äggstockscancer och jämförde detta mönster med det man fann hos kvinnor med godartade äggstockssjukdomar och friska äggstockar. Hos cancerpatienterna fann forskarna överlag höga cytokin-mRNA-nivåer och olika cytokinmönster som samtliga var inriktade på att reglera immunförsvaret och därmed ge cancercellerna möjlighet att etablera sig i kroppen och sprida dottersvulster. Cytokiner verkar lokalt och finns i mycket liten mängd under en kort tid i blodet. Detta gör dem svåra att påvisa med proteinanalyser. Jämförande metodstudier visade att det finns fördelar med att använda analyser av cytokin-mRNA istället för proteinanalyser för kartläggning av cytokinprofiler vid olika tillstånd, som t.ex. cancer.
Agerar lockbete
Äggstockscancer utsöndrar stora mängder exosomer, små bubblor som hämmar immunförsvaret och hjälper tumören att växa och sprida sig. Forskarna fann att exosomer från äggstockscancer agerar ”lockbete” och blockerar mördarcellernas avdödande mekanism. På så vis luras mördarcellerna och aktiveras inte för att döda cancerceller som det är tänkt.
Kirurgi är en viktig del i behandlingen av äggstockscancer. Forskarna undersökte hur en operation av äggstockscancer påverkar mängden exosomer i blodet och hur den avdödande förmågan hos kvinnans mördarceller påverkas. Man fann att patienterna fick en förbättrad funktion hos sina mördarceller efter operationen. En möjlig förklaring till detta är att huvudkällan för exosomproduktion, cancertumören, avlägsnas och därigenom minskar mängden exosomer i blodet.
– Kirurgi mot äggstockscancer har därmed dubbel effekt. Dels får man bort själva tumören, dels förbättras kroppens försvar mot att det bildas nya tumörer, säger Pernilla Israelsson.
För studierna har forskarna analyserat vävnadsprover och blodprover, donerade av kvinnor som opererats för äggstockscancer och godartade förändringar i äggstockarna.
Pernilla Israelsson är läkare och utbildar sig parallellt med forskningsstudierna till specialistläkare i gynekologi och obstetrik vid Norrlands universitetssjukhus.
Om disputationen
Pernilla Israelsson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 26 mars kl. 9.00 sin avhandling Biologiska mekanismer bakom epitelial äggstockscancers förmåga att inaktivera immunförsvaret. Fakultetsopponent Karin Sundfeldt; Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Huvudhandledare Ulrika Ottander. Delta via länk: klicka här.