Nu kan mångfalt fler kvinnor med trippelnegativ bröstcancer erbjudas immunterapi
Sedan mitten av maj har EU godkänt att kvinnor med en form av högriskbröstcancer kan behandlas med immunterapi som standardbehandling inför och efter operation. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. I kombination med cytostatika kan behandlingen minska risken för återfall. Beslutet grundar sig på en stor studie som delvis genomförts på Akademiska sjukhuset.
En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.
– Det är oerhört positivt att denna immunterapi nu godkänts som standardbehandling av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Förhoppningen är att även de svenska myndigheterna inom kort kan rekommendera behandlingen för patienter med så kallad trippelnegativ bröstcancer där vi ger cytostatikabehandling innan operation. Immunterapin innebär minskad risk för återfall och därmed bot för fler patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.
Omkring var tionde kvinna som diagnostiseras med bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som är den mest svårbehandlade, oftare drabbar yngre kvinnor under 50 år och har sämre prognos än de andra bröstcancerformer.
Trippelnegativ bröstcancer är ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer; för östrogen, progesteron och HER2.
– Det är en variant av bröstcancer som inte är mottaglig för flera av de behandlingar som brukar användas vid bröstcancer. Det är betydligt svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser, förklarar Henrik Lindman.
Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin, pembrolizumab, är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med, och efter operation, vanligen utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.
I november i fjol godkändes pembrolizumab mot spridd bröstcancer. Det nya nu är att immunterapin även ska kunna ges som förebyggande standardbehandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter.
FAKTA: Immunterapi och cancer
- Utvecklingen av nya cancerbehandlingar har gjort stora framsteg de senaste åren tack vare ökad kunskap om immunsystemet.
- 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för sina insatser inom immunterapi.
- Immunförsvaret består bland annat av olika vita blodkroppar; celler som är specialiserade på att känna igen och oskadliggöra sjukdomsframkallande ämnen som virus och bakterier.
- Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar, ett slags proteiner som ingår i immunförsvaret, men som också kan tillverkas utanför kroppen och ges som läkemedel.