Från ryttare i ungdomslandslaget i fälttävlan till lovande cancerforskare med världen som arbetsplats. Tävlingsinstinkten och drivet har tagit Linda Bojmar till nya och spännande marker i forskarvärlden. Hemvändaren ska genomföra studier i Sverige som är de första i sitt slag.
Efter ett par år i USA har Linda Bojmar återvänt till Sverige för att fortsätta sin forskningsresa. Forskningen som hon ska bedriva vid Linköpings universitet bygger vidare på pilotstudier som hon har utfört under sin tid som postdoktor i David Lydens labb vid Weill Cornell Medicine och Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Hon ska utforska leverns roll i de processer som bidrar till att cancer i bukspottkörteln kan sprida dottertumörer till levern.
Pre-metastatiska nischen
Forskningen handlar primärt om cancer i bukspottkörteln, eller pankreas, som är en aggressiv form av cancer med hög dödlighet och begränsade möjligheter till behandling. När tumörcellerna spridit sig till levern och bildat dottertumörer, så kallade metastaser, är överlevnaden vanligtvis kort. I sin forskning kommer Linda Bojmar undersöka tidiga steg i spridningen av dottertumörer till levern. Hypotesen är att levern har en aktiv roll i denna process och att det sker förändringar i levern som antingen främjar eller motverkar metastasering dit. Dessa förändringar hoppas forskarna kunna mäta i ett tidigt stadie innan metastaseringen har skett.
– Vi försöker titta på något som vi kallar för den pre-metastatiska nischen – ett koncept som myntades av min PI (principal investigator/forskningsledare), David Lyden, i USA. Under pilotstudierna i USA fokuserade vi på levern då vi visste att de cancertyper vi intresserade oss för skulle sprida sig dit. Vi ville också se vad som sker i levern när den primära tumören växer och hur det styr om man får metastasering tidigt, i ett senare skede eller kanske inte alls. Vi ville försöka se om det är någonting hos levern som vi kan använda för att hjälpa oss bromsa det här helt enkelt.
Leverbiopsier från patienter
Det har gjorts flera djurstudier som indikerar att det existerar förändringar i levern. Det Linda Bojmar startade då hon kom över till New York var en humanstudie (studie på människor) där hon och forskarteamet tagit leverbiopsier från patienter för att titta om det händer något i levern. Att ta leverbiopsier på patienter är inte helt lätt. Hon hade en önskan om att starta upp studien i Sverige innan hon for till USA, men så blev inte fallet. Nu har det gått ett par år och pilotstudierna i USA har visat på goda resultat.
– Nu med ett hundratal patienter i USA vet vi att det inte är någon större risk att ta leverbiopsier. Levern är tacksam för den växer till. Vi ska starta det här i Linköping också.
Leverbiopsierna görs vid operationer, men det kan vara svårt att följa om man till exempel vill se om cancern kommer tillbaka. Knutet till biopsierna tittar Linda Bojmar och forskargruppen även på små partiklar i blodet. Partiklarna innehåller proteiner och via partiklarna kan celler kommunicera med varandra på avstånd – både i friskt tillstånd och vid sjukdom. De kallas extracellulära vesiklar och partiklar, EVP.
– De här vesiklarna ändras om cellerna blir maligna (elakartade) eller om någonting sker i den här mikromiljön. Vi vill använda de som biomarkörer för att på ett lättare sätt kunna följa. Vi försöker knyta vad vi ser i levern och vad som händer i levern till vad vi faktiskt kan detektera i blodet.
En biomarkör är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring till följd av sjukdom, läkemedelsbehandling eller annan yttre påverkan. Biomarkörer är ämnen som lätt kan mätas i exempelvis blod.
– Konceptet för den här typen av forskning har börjat uppmärksammats. Det finns många in vitro- och in vivo-studier i djurmodeller. Det börjar spridas runt om i världen vilket är jätteroligt. Den humanstudien vi gör är den absolut första i sitt slag. Om resultaten håller så hoppas vi att det ska bli ett nytt stort forskningsfält.
In vitro avser ofta forskning med odlade celler, medan in vivo betyder ”i det levande”. När man pratar om in vivo-metoder så betyder för det mesta djurförsök. Men även försök på frivilliga människor är in vivo-försök.
Linda Bojmar hoppas att forskningen i ett första steg ska kunna hjälpa patienter med bukspottkörtelcancer. I dagsläget har de en dålig prognos.
– Man kan säga att vi försöker skräddarsy med hjälp av de medel som vi har i dag. Nästa steg är ju så klart att se om vi kan hitta några nya molekyler i det här som man kanske skulle kunna rikta behandling mot till exempel immunförsvaret. Om man bara generellt behandlar med de medel vi har i dag, hjälper det inte mycket för pankreascancer, men det kan bero på att man inte ger det till rätt patient. Det kanske bara är den gruppen där det finns ett aktivt immunsvar där det faktiskt hjälper. Då måste vi på något sätt hitta de antingen genom blodet eller genom levern eller deras tumör. Det blir nästa steg.
Att förlänga överlevnaden för patienter är första fokus.
– Vi hoppas kunna förlänga överlevnaden för patienter med främst pankreascancer, men även de som har cancer i magtarmen eller matstrupen. Många av de typerna som sprider sig till levern främst. Det är första fokus.
Läs hela artikeln: https://liu.se/nyhet/cancerforskaren-linda-bojmar-leder-unik-humanstudie