Nuklearmedicin – visualiserad precisionsmedicin
Inom nuklearmedicin visualiseras en fysiologisk process i kroppen som man vill undersöka. De tvåhuvudkomponenterna som gör detta möjligt är ett radiofarmakon och en nuklearmedicinsk kamera. Ett radiofarmakon består av radionuklidmärkta bärarmolekyler som injiceras i patienten. Radionukliden sönderfaller, och i den processen bildas annihilationsfotoner eller gammastrålning som kan detekteras med en Positron-Emissions-Tomografi-kamera (PET) eller gammakamera. Den bild vi får ut återspeglar den fysiologiska eller patofysiologiska process som radiofarmakonet undergått vid tiden för bildtagningen.
Här beskriver sjukhusfysiker Maria Holstensson, professor Rimma Axelsson och Per Grybäck, specialistläkare i radiologi och nukleärmedicin, senaste nytt inom detta högintressanta fält.
Redan idag diagnostiseras cancer med hjälp av radiofarmaka som söker sig till tumörer. Ett av de vanligaste radiofarmaka som används är 18F-FDG (fluorodeoxyglucose märkt med radionukliden 18F) som har samma upptagsmekanism som glukos. 18F-FDG avspeglar glukosmetabolismen i kroppen och kan med hög precision detektera flertalet energihungriga tumörtyper, men är också användbart för att detektera inflammatoriska tillstånd.
För tumörtyper där 18F-FDG inte är känsligt används andra PET-radiofarmaka. Neuroendokrina tumörer är exempel på tumörer med högt somatostatinreceptoruttryck och för att diagnostisera dessa används radiofarmakonet 68Ga-DOTATOC som söker sig till somatostatinreceptorer på cellytan. Prostataspecifikt membranantigen (PSMA) är ett transmembranprotein som uttrycks starkt hos en stor andel av patienter med prostatacancer. Prostatcancerdiagnostik med 18F- eller 68Ga-märkt PSMA ingår numera i det Nationella vårdprogrammet och erbjuds för både primärdiagnostik och recidiverande prostatacancer.
Parallellt med den diagnostik inom nuklearmedicin som drivs som klinisk rutin pågår också forskningsstudier med nya målriktade radiofarmaka. På Karolinska Universitetssjukhuset pågår för tillfället studier med nya radiofarmaka vars mål är tumörstroma, HER2-receptorer eller GRPR-uttryck (Gastrin-Releasing Peptide Receptor).
TUMÖRER RIKA PÅ STROMA
Tumörer i bukspottskörtel, magsäck och ovarier är rika på stroma. Cellerna i detta stroma blir cancerassocierade fibroblaster (CAF) i processen för tumörutveckling och är inblandade i tillväxt, migration och progression av cancern i dessa organ. CAF uttrycker bland annat markören FAP (Fibroblast-Aktiverande Protein), och FAP-hämmare (FAPI) anrikas selektivt i vävnader där dess målprotein uttrycks. Tumörer som är större än ungefär 1–2 millimeter behöver stödjande stroma för att kunna växa sig ännu större. Av den anledningen finns det potential för att kunna visualisera tumörer så små som omkring 3–5 millimeter med FAP hämmarbaserade radiofarmaka, till exempel 68Ga-FAPI. Eftersom det finns ett mycket lågt uttryck av FAP i andra organ, och tillfört FAPI snabbt renas från blodcirkulationen via njurarna, erhålls en hög kontrast av FAPI-upptag i tumörer vid bildtagning i PET. I tre parallella studier på Karolinska Universitetssjukhuset ska diagnostisk prestanda och kliniskt värde för 68Ga-FAPI att detektera cancer i bukspottkörtel, magsäck och ovarier bestämmas
Det finns receptorer på cancercellernas yta som ansvarar för tillväxt och spridning av cancerceller. En av dessa är HER2 som är en del av familjen Epidermal Growth Factor Receptors. Överuttryck av HER2-protein i magsäckscancer, med hjälp av immunhistokemi, beskrevs först på 1980-talet. Idag analyseras HER2-överuttryck med samma teknik på prover som kräver biopsi eller kirurgiska prover. Det finns växande evidens för att HER2 är en viktig biomarkör och drivkraft för tumörgenes i bröst och esofaguscancer. Även om det finns motstridiga publikationer har vissa studier antytt att en HER2-positiv cancer är förknippad med dålig prognos och aggressiv sjukdom.
