Mördarceller kartlagda i detalj
Forskare vid KTH och KI har studerat interaktionen mellan en speciell typ av immunceller och cancerceller. Med egenutvecklade metoder har de undersökt mekanismerna som är verksamma då tumörceller dödas av immuncellerna och lyckats följa förloppet i detalj. Forskningsarbetet bedöms vara av så stor vikt att det precis genererat en publicering i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Immunceller av typen Gamma Delta T-celler bidrar till kroppens försvar på flera olika sätt. Det är till exempel känt sedan tidigare att dessa celler reagerar på patogener som bidrar till tuberkulos och malaria hos människan. Förutom denna försvarsförmåga är det också vetenskapligt belagt att Gamma Delta T-celler kan ta sig an flera typer av tumörer, att döda dessa celler. Förmågan att avliva infekterade eller maligna celler har dock varit svårbedömd.
Det är här KTH och KI-forskarnas arbete kommer i i bilden.
– I vår studie visar vi att nästan alla Gamma Delta T-celler har den individuella potentialen att döda tumörceller. För att göra detta blandar vi enstaka Gamma Delta T-celler med några tumörceller i mikrobrunnar på ett chip som vi sedan avbildar i en bildsekvens, säger Patrick Sandoz, forskare på avdelningen Biofysik vid KTH.
Spåra cellers rörelser
Han berättar att på det sättet kan forskarna följa hur cellerna interagerar med varandra. Det går att spåra de olika cellernas rörelser och detaljbeskriva hur Gamma Delta T-cellerna dödar tumörcellerna.
– Efter aktiveringen bygger Gamma Delta T-cellerna upp en stor arsenal av så kallade lytiska molekyler som de använder för att angripa tumörcellerna. Vi visar också att denna potential endast är effektiv under ett kort tidsfönster om några dagar, säger Kyra Kuhnigk, forskarstuderande på Centrum för Infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.
Hon tillägger att Gamma Delta T-cellerna dessutom separerar de lytiska molekylerna i olika fack, vilket förhindrar dem från att döda många tumörceller i serie.
– Tillsammans fyller våra resultat en lucka i den grundläggande kunskapen som behövs för att förstå hur man bättre kan använda dessa celler för behandling, säger Björn Önfelt, professor på avdelningen Biofysik vid KTH.