Ny teknik gör att barn med hjärntumörer kan undersökas med MR-kamera utan att sövas
Barncancerfonden har beviljat tre medicintekniska projekt med totalt 8 900 000 kronor för fortsatt forskning och utveckling under de tre kommande åren. Projekten handlar om MR-teknik som inte kräver att barnpatienter måste sövas, en finnålsteknik som gör det mindre smärtsamt att ta prover på sarkompatienter samt ett projekt för att studera om AI kan användas för att kontrollera och utveckla hur protonstrålning ska utformas för att träffa så exakt som möjligt och minska risken för att stråla frisk vävnad.
Även om medicinsk teknik är en av Barncancerfondens mindre utlysningar spelar den en viktig roll för att barnperspektivet inte ska tappas vid utvecklingen av ny teknik. Britt-Marie Frost, forskningschef vid barncancerfonden vill också lyfta att det ska vara innovationer som ska förbättra både vård och omhändertagande av de cancerdrabbade barnen inom en relativt snar framtid.
– Den här utlysningen skiljer sig från vårt ordinarie projektstöd då vi söker projekt som ska utveckla konkreta produkter som relativt snabbt ska kunna implementeras i vård och omvårdnad av cancersjuka barn.
Stödet fyller också en viktig roll för barncancerområdet då det annars ofta görs medicintekniska produkter utifrån vuxnas behov som sedan anpassas till barn. Britt-Marie Frost ser att det också är ett sätt att få in mer tvärvetenskap och nya typer av samarbeten.
– Ett av kraven i utlysningen är att barn är en målgrupp redan från början, att de speciella behov vi har inom barnonkologin är utgångspunkten. För att få in ny kunskap kräver vi också att det ska finans både en kliniker och en teknisk forskare med i projekten, berättar Britt-Marie Frost.
Barn med hjärntumörer slipper sövas
Ett av projekten som får stöd under de kommande tre åren är ”Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer”. Vid MR-undersökningar skapas bilder av kroppens inre med hjälp av ett starkt magnetfält och radiovågor och används bland annat för att upptäcka, lokalisera och klassificera tumörer. Forskargruppen, som leds av Stefan Skare, har haft stöd från Barncancerfonden i nära tio år. Projektet går nu in i en ny fas då man ska fokusera på just CNS-tumörer, alltså tumörer i hjärna och ryggmärg. De rörelsekorrektionstekniker som gruppen utvecklat innebär att barnen kan slippa att sövas och undersökningstiden förkortas avsevärt.
– Under förra projektperioden utvecklade vi MR-tekniker som kunde ge skarpa hjärn-MR-bilder på vakna barn från 3 år trots att de inte låg stilla. Nu, när vi visat att metoden fungerar, ska vi vidareutveckla tekniker för barn med tumörfrågeställningar, och även förbättra bildkvaliteten på tumörkänsliga rygg-MR-bilder. Barncancerpatienter undersöks återkommande med MR, så dessa barn kan potentiellt slippa många narkostillfällen och få snabbare undersökningar.
Vi patientens första MR-undersökning behöver man karaktärisera vilken typ av tumör det är och var den sitter. Denna undersökning utgör underlag till operation, strålning, eller annan tumörbehandling. Efter behandling gör man regelbundna kontroller med MR ca 2–4 per år under många år beroende på hur aggressiv tumören är. Så om en stor del av barnen kan slippa att sövas kommer det att vara bra både för barnen men också för vården som får tid för fler undersökningar per dag, vilket leder till kortare kötider.
Delar kunskap och teknik
Den hårdvara som gruppen utvecklat som sätts på patientens panna för att kunna hantera de stora patientrörelserna finns bara på Karolinska universitetssjukhuset i dagsläget då det är en del av studien. Däremot har forskarna delat med sig av andra delar internationellt.
– Vi har delat ut två av våra snabba bildtagningsmetoder till ett 30-tal sites i världen. Det har också öppnat upp för att vi blir medförfattare i vetenskapliga studier som använder våra tekniker i några fall. Men vi har också börjat titta på juridiken för att kunna använda tekniken som standardmetod i Sverige, att den inte bara ska användas inom forskningen, berättar Stefan Skare.
De som får medel i Medicinsk teknik 2023 är:
- Stefan Skare, Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet: Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer. Projektet får totalt 3 900 000 under 3 år.
- Anders Garpebring, Strålningsvetenskaper, Umeå universitet: Segmenteringsosäkerheter för förbättrad strålbehandling av barn. Projektet får 2 000 000 under 2 år.
- Martin Enge, onkologi-patolog,i Karolinska Institutet: En ny generation av molekylär testning för barnsarkom. Projektet får totalt 3 000 000 under 3 år.