Shoutout från Socialstyrelsen: Fördubbla antalet blodgivare!

För att säkra alla patienters behov av blod och rusta samhället inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig behöver Sverige dubbelt så många blodgivare som idag. En majoritet av svenskarna vill ge blod – men bara tre av hundra gör det. Det visar en ny undersökning som Socialstyrelsen låtit göra.

På den Internationella Blodgivardagen uppmärksammade Socialstyrelsen tillsammans med flera andra aktörer vårdens stora behov av blod för att kunna upprätthålla samhällets beredskap i händelse av fredstida kriser, höjd beredskap och krig.  Det försämrade geopolitiska säkerhetsläget med ett pågående krig i Europa har ytterligare satt fokus på vikten av en fungerande försörjning av blod till hälso- och sjukvården.

– Det är ofta brist på blod någonstans i Sverige. Det händer att operationer och behandlingar ställs in, och skulle en större kris uppstå finns idag inget effektivt sätt att få fram mycket blod snabbt, säger Taha Alexandersson, avdelningschef för krisberedskap och civilt försvar på Socialstyrelsen.

Foto: Lina Nyberg/Socialstyrelsen

 

De flesta vill ge blod – få gör det

Det finns idag ungefär 200 000 aktiva blodgivare i Sverige och Socialstyrelsens bedömning är att det antalet behöver fördubblas, så att ungefär fem procent av befolkningen regelbundet kommer för att ge blod vid landets blodcentraler.

Enligt en ny attitydundersökning som Socialstyrelsen gjort kan 64 procent av befolkningen, tänka sig att vara blodgivare. Men det är bara 3 procent som också är det.

– Det är positivt att så många kan tänka sig att ge blod och vi är helt beroende av att de som kan ge blod också gör det. Det är framförallt i storstäderna som blodgivarna skulle behöva bli fler, säger Helena Ström, sakkunnig inom blodfrågor på Socialstyrelsen.

Mest blod går till operationer och cancerbehandlingar

Ungefär hälften av allt blod som används går till cancerpatienter och behandling av kroniska sjukdomar. Det är vanligt att cancerbehandlingar ger dåliga blodvärden och en blodtransfusion gör att patienten kan orka med en tuff cancerbehandling.

– Näst mest blod används vid planerad kirurgi, till exempel hjärtoperationer. En tiondel av blodet behövs i intensivvården, till exempel för att ta hand om patienter som råkat ut för olyckor, säger Helena Ström.

Blodgivning viktig för landets beredskap

Att det finns tillräckligt med aktiva blodgivare är en kritisk del i samhällets beredskap. Efter en masskadehändelse kan vården snabbt behöva mycket blod. Då behöver det finnas redan godkända blodgivare som snabbt kan kallas in. Med fler godkända blodgivare blir det lättare för hälso- och sjukvården att kalla in blodgivare när behoven uppstår.

– Socialstyrelsen driver ett utvecklingsarbete och har flera regeringsuppdrag för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige. Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår. I händelse av kris, höjd beredskap och krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp, säger Helena Ström.

Så fungerar blodgivningen i Sverige i dag

• Det är främst i storstadsregionerna det behövs fler blodgivare. Det beror på att det mesta av blodet används där, både på grund av att de flesta svenskar bor i storstäderna och även på grund av att patienter från hela landet kommer till universitetssjukhusen för specialistvård.
• Både blodbehov och resurser för att ta emot blodgivare varierar stort mellan regionerna.
• Varje region ansvarar för blodgivningen i sin egen region.
• Det finns ingen nationell samordning av blodlager eller blodgivarna men regionerna samarbetar på olika sätt för att täcka blodbehovet dag för dag.

Socialstyrelsens uppdrag inom blodområdet

• Socialstyrelsen arbetar för att fler ska vilja bli blodgivare och driver ett utvecklingsarbete i flera delar för att säkra och stärka blodgivningen i Sverige.
• Målet är att det alltid ska finnas blod till patienter oavsett var behovet uppstår.
• I händelse av kris och ytterst krig ska kapaciteten för blodgivning snabbt kunna skalas upp.
• Läs mer om Socialstyrelsens regeringsuppdrag på blodområdet här.

Om blod och blodgivning

• Det går åt ungefär en blodpåse i minuten i Sverige.
• En blodpåse kan rädda upp till tre personers liv.
• Det går inte att framställa syntetiskt blod, hälso- och sjukvården är helt beroende av att frivilliga väljer att ge blod.
• 195 081 personer var aktiva blodgivare under 2023. Hit räknas alla som gett blod minst en gång under året.
• Har du gett blod under de senaste fem åren räknas du som registrerad blodgivare, och kan kallas till blodgivning när behov uppstår. Har det gått mer än fem år sedan du gav blod senast behöver du registrera dig igen. Totalt var drygt 355 287 personer registrerade blodgivare 2023.
• Alla blodgivare testas för ett antal sjukdomar och det finns strikta regler för vilka som kan bli blodgivare. Allt för att se till att blodet är säkert för patienten som får det och för att värna blodgivarens egen hälsa.
• De flesta mellan 18-60 år kan bli blodgivare – läs mer om vad som gäller i just din region och hur du gör för att bli blodgivare på nu.

Källor: Swedish Blood Alliance sweba.se samt Geblod.nu.