Bilddiagnostik vid cancer ökar

Bild- och funktionsmedicin står inför utmaningar som kompetensförsörjning och ökad efterfrågan. Men samtidigt finns stora möjligheter till ett mer effektivt arbete genom samverkan och tekniska framsteg.

Efterfrågan på bilddiagnostik väntas öka kraftigt och ingår i dag som rutin inom nästan alla standardiserad vårdförlopp inom cancerområdet, enligt en rapport från RCC.

Det framgår av en rapport från RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, som delvis slår hål på myten om att bilddiagnostik försenar cancerutredningar enligt modellen med standardiserade vårdförlopp, SVF.

– Möjligen kan det vara så i vissa regioner och för vissa diagnoser. Men de data som vi samlat in visar inte att bild- och funktionsmedicin skulle vara någon flaskhals, säger Helena Brändström, biträdande nationell cancersamordnare vid RCC.

I nästan alla SVF ingår någon form av bildundersökning som exempelvis datortomografi. Trots det utgör SVF-utredningar en liten del av det totala remissflödet, någonstans kring 5-10 procent enligt RCC:s beräkning.

De akuta undersökningarna har ökat och bland 80-åringar och äldre har datortomografiska undersökningar blivit så vanliga att de nästan snittar en per person och år.

Anders Wennerberg och Helena Brändström.

Efterfrågan på radiologi fördubblas

Anders Wennerberg, verksamhetschef för den radiologiska kliniken vid Nyköpings lasarett, bedömer att utvecklingen kommer att leda till en fördubbling av efterfrågan på radiologi inom 15 år för att diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd.

Han betonar bild- och funktionsmedicins komplexa flöde.

– Vi får remisser från många kliniska specialiteter och ingår i många olika vårdflöden. Det är inte heller bara en process utan flera samverkande processer. Vi tar emot, registrerar och prioriterar remisserna medicinskt, bokar in patienter, genomför undersökningar, granskar och analyserar bilder, skriver medicinska svar, genomför ronder och presenterar medicinska slutsatser på multidisciplinära konferenser, säger Anders Wennerberg, som lett RCC:s granskning av bild- och funktionsmedicin tillsammans med Helena Brändström.

Bristen på radiologer och röntgensjuksköterskor har i enkätsvaren som grund för granskningen beskrivits som en av de främsta anledningarna till vissa regioners svårigheter att uppfylla SVF-ledtider.

Främst bland röntgensjuksköterskor finns stora variationer, från omkring 0,2 per 1 000 invånare i flera regioner till över 0,6 i ett par regioner.

För radiologer finns en särskild problematik, enligt granskningen. Unga läkare i färd att välja specialisering riskerar att rata bild- och funktionsmedicin utifrån en rädsla att AI, artificiell intelligens, kan slå ut läkartjänster i framtiden.

AI kan öka bristen på kort sikt

RCC skriver i rapporten att AI på kort sikt förvänts leda till ökad brist på radiologer innan tekniken kan användas till sin fulla potential.

– Vi ser väldigt stora möjligheter med AI för bildgranskning men det ställer också krav på att vi kan sammanställa all den data som idag finns likt isolerade öar på regional nivå till en nationell resurs. För AI-utvecklingen är det av stor vikt då många AI-system kräver träning på stora datamängder för att bli riktigt bra, säger Helena Brändström.

RCC vill även se mer av samarbete mellan regioner för att nyttja befintliga resurser effektivt och hantera de remisser som kommer in.

– För att underlätta behöver vi arbeta med gemensamma rutiner och undersökningskoder, säger Helena Brändström.

Hon efterlyser också ökad kunskap om uppföljning av cancerpatienter när andelen som överlever sin diagnos ökar – idag runt 70 procent.

–De patienterna följs upp regelbundet med bilddiagnostik, men vi saknar ofta evidens för vad som är lämpliga intervall. Det skulle göra stor skillnad för vården om vi kunde hitta sätt att glesa ut intervallen på ett säkert sätt, säger Helena Brändström.

Många förbättringsprojekt

En förhoppning är att pågående förbättringsprojekt runtom i regionerna får spridning. Totalt handlar det om 63 olika insatser under 2024

– Finansieringen, totalt 60 miljoner kronor, är en del av de överenskommelser som finns mellan SKR och regeringen. Vi kan redan se att projekten gör stor nytta på exempelvis områden som AI-utveckling och uppgiftsväxling mellan olika professioner.

– För att fortsätta ta kliv framåt inom bild- och funktionsmedicin är det viktigt att vi får del av medel från centrala canceröverenskommelser även 2025 och där framgår det av regeringens budgetproposition att totalsumman blir densamma nästa år, säger Helena Brändström.

Text: Fredrik Mårtensson för life-time (Lif).

Bilder

Magnetröntgen. Foto: Johnér bildbyrå (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Anders Wennerberg och Helena Brändström. Foto: RCC (omfattas inte av CC. All rights reserved)