Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Från evolution – kan militär doktrin inspirera framtidens cancerforskning?

Från evolution – kan militär doktrin inspirera framtidens cancerforskning?
Detta är inte en artikel om våra segrar utan om slagen vi förlorar. Om tumörer som slutar att svara på behandling och växer obevekligt medan vi lindrar och tröstar. Om patienter som dör fast de hade en mängd positiva prognosmarkörer på sin sida. Om cancerns oförutsägbarhet och vår egen vanmakt. Om behovet av ett nytt perspektiv. Författare är Lundapatologen David Gisselsson, som studerar och diagnostiserar barntumörers genetik. Det var i sin egen forskning som han först kom att tänka på paralleller mellan cancerbehandling och militära strategier. Ett stort historieintresse och en bok om det senaste Irakkriget satte fart på tankarna för det han betecknar som ett ”debatterande hobbyprojekt”.

De flesta cancerpatienter som inte går att rädda avlider med en sjukdom som har blivit helt eller delvis motståndskraftig mot medicinsk behandling. Behandling innebär ju selektion av resistenta celler. Sådana celler finns ofta på plats redan innan du träffar patienten för första gången. Inom ramen för de ofantligt många rekombinationer som en tumörcells arvsmassa genomgår innan sjukdomsdebuten finns ofta utrymme för grupper av celler med motståndskraft mot vanliga cellgifter.1 Många tumörer bjuder också på landskap av olika små kloner med en bred och ospecifik antigenpresentation som försvårar immunterapi.2 Bland maligna tumörers repertoar vid debut kan man också finna väldigt specifika mutationer som ger resistens mot målstyrd terapi såsom EGFR T790M i lungcancer.3 Högmaligna tumörer är alltså genom mutation och selektion föränderliga över tid och rum (Fig. 1). De genetiskt skilda celltyper som bygger upp en tumör interagerar därtill med varandra och med icke-maligna värdceller på sätt som vi endast börjar att förstå.4

CANCER ETT KOMPLEXT SYSTEM
Att högmalign cancer i längden kan vara så robust inför behandling beror alltså på två centrala egenskaper:1 föränderlighet över tid och2 interaktivitet mellan ett stort antal sinsemellan olika komponenter. Cancer är därmed ett komplext system. Sådana är omöjliga att förutsäga med exakthet eftersom mycket små förändringar kan leda till stora omsvängningar, så kallade fjärilseffekter.5 Detta skiljer dem från komplicerade system, som går att förutsäga så länge man har tillräckligt avancerade modeller, beräkningskapacitet och nog med bakomliggande data. Exempel på komplexa system är väder, jordbävningar och börskurser. Exempel på komplicerade system är reaktionsprocesser i kemisk industri och det dagliga behovet av kläder, mat och medicin till ett flyktingläger. Medan de senare går att förutsäga och därför kontrollera kan vi endast prognostisera och aldrig kontrollera de föregående. Därför infinner sig den bekanta osäkerheten när vi ska meddela patienter med avancerad cancer hur de kommer att svara på cellgifter.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Cancerfonden anslår miljoner till Högskolan i Gävles forskning

Sjöbergsstiftelsen utlyser projektanslag för cancerforskning

Cancerfonden finansierar lovande forskare med 124,3 miljoner kronor