Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

B-cellernas viktiga roll vid immunterapi

Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning som letts av forskare vid Lunds universitet.


Immunofluoroscence-analys av en melanomtumör som visar att B-celler i B-cellskluster uttrycker CXCR5, som är en markör för tertiära lymfoida strukturer. Källa: Göran Jönsson

Immunterapi, som nobelprisades 2018, stärker immunförsvaret så att det kan oskadliggöra cancercellerna på ett mer effektivt sätt. Men långt ifrån alla patienter blir hjälpta av den så kallade checkpoint-terapin(*) och intensiv forskning pågår nu för att förstå vilka som får bäst hjälp av terapin och hur behandlingen kan bli ännu mer effektiv. Stort fokus har legat på de immunceller som kallas T-celler.

En studie som publiceras i Nature kastar nytt ljus över en annan immuncells roll vid immunterapi: B-cellerna. Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med flera andra internationella forskargrupper visat att specifika kluster av B-celler i melanomtumörer, så kallade tertiära lymfoida strukturer, har ett samband med prognos.

– Genom att studera vävnadsprover från 177 melanompatienter har vi kunnat se att när de här strukturerna av B-celler fanns i tumören hade patienten bättre prognos och svarade bättre på immunterapi, säger Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet som lett studien.

Tidigare har man känt till att dessa strukturer med kluster av B-celler ibland förekommer i tumörer, men det är först nu man kunnat visa att de har en betydelse för prognos och behandlingssvar. Nature meddelar i ett pressmeddelande att de publicerar ytterligare två artiklar som studerat samma strukturer av B-celler, fast i andra tumörformer (mjukdelssarkom och njurcancer) – där man också såg ett samband med förbättrat behandlingssvar av immunterapi.

– Resultaten från den svenska studien bekräftar att det inte bara är T-cellerna som är viktiga, utan att även B-cellerna spelar en roll vid immunförsvaret mot cancerceller. Nu vill vi gå vidare i prospektiva studier och undersöka om det går att stimulera immunförsvaret att bilda dessa strukturer i tumörer och på så vis förbättra effekten av immunterapi, säger Ana Carneiro, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, som också medverkat i studien.

*Checkpoint-terapi: Normalt finns det kontrollpunkter (checkpoints) som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats och verkar genom att hämma kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed kan immunförsvaret öka vid cancer. Källa: Cancerfonden

 

Studien har bedrivits i nära samarbete mellan akademi och klinik och med finansiering av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Berta Kamprad Stiftelse, Gustav V:e Jubileumsfond, Mats Paulssons stiftelse, Stefan Paulssons stiftelse, Danish Cancer Society, Aase och Einar Danielsens fond, EU Horizon 2020 Marie Curie anslag, Region Skåne och Medicinska Fakulteten (ALF). Ana Carneiro har ett tjänsteutrymme för klinisk-translationell forskning i Region Skåne.

Liknande poster

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Livskvalitetens fem i topp-lista