Anna-Karin Wennstig och Maria Helde Frankling tilldelas stipendium för cancerforskning

Anna-Karin Wennstig, överläkare i onkologi på onkologkliniken Sundsvalls sjukhus, och Maria Helde Frankling, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. Stipendiet på 200 000 kronor, delades ut vid årets onkologidagar i Kalmar den 23 mars.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Anna-Karin Wennstig och Maria Helde Frankling tilldelas detta stipendium 2023 för sina forskningsinsatser inom bröstcancer respektive lungcancer.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

– Det är viktigt med fler forskande läkare som kan kombinera sin kliniska tjänst med forskning för att utveckla kunskap och metoder som är av betydelse för våra patienter. Vi är mycket glada över att för andra året kunna dela ut detta forskningsstipendium till två mycket välförtjänta medlemmar, säger Signe Friesland, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Vi är mycket glada över att kunna samverka med SOF även i år med detta stipendium för att stödja satsningen på framtidens cancerforskare, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Anna-Karin Wennstig – ökad kunskap om risk för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer efter strålbehandling vid bröstcancer

Strålbehandling utgör en viktig del av den adjuvanta behandlingen vid bröstcancer och minskar tydligt risken för lokala återfall och död i bröstcancer. Det har länge varit känt att patienter som strålas för bröstcancer har en högre risk att drabbas av förträngningar i kranskärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Flera större studier har visat att för patienter behandlade på 60- och 70-talet var risken att dö i hjärt-kärlsjukdom efter en strålbehandling nästan lika stor som nyttan av själva strålbehandlingen. Ett flertal studier har också kunnat påvisa en ökad risk för lungcancer hos de kvinnor som fått strålbehandling under den här tidsperioden.

Strålbehandlingen har genomgått en enorm teknisk utveckling med sjunkande hjärt- och lungdoser som följd vilket minskat risken för långtidsbiverkningar. Anna-Karin Wennstigs avhandling 2020 studerade risken för ischemisk hjärtsjukdom och lungcancer hos kvinnor som fått adjuvant strålbehandling för bröstcancer med mer moderna tekniker. I denna forskning ingick kvinnor från Stockholm, Uppsala-Örebro och Norra regionen som mellan 1992 och 2012 behandlats för bröstcancer. Avhandlingen visade att kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer, och att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.

Efter sin disputation har Anna-Karin Wennstig fortsatt sin forskning och är nu inriktad på att tillsammans med kollegor i forskagruppen ytterligare studera risk för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer hos kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer genom att bland annat titta på data i bröstcancerregistren i de aktuella tre regionerna mellan 1992-2020 (cirka 68 000 patienter). En del av denna nya forskning kommer handla om att beräkna ett dosresponssamband för stråldos och hjärt-kärlsjukdom, en annan del är att titta specifikt på risken att få lungcancer som en biverkan genom att samköra registerdata från de aktuella tre regionerna från 1992-2012.

– Jag känner mig otroligt tacksam och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium. Det kommer att bli ett mycket värdefullt tillskott för att kunna fortsätta bedriva forskning parallellt med det kliniska arbetet med bröstcancerpatienter. De senaste åren har det skett fantastiska framsteg när det gäller bröstcancerbehandlingen, inom många olika modaliteter, vilket glädjande nog gör att fler kvinnor med bröstcancer blir botade och långtidsöverlevare. Men detta ställer också högre krav på att den behandling vi ger inte är förenad med för stora risker för biverkningar som kan ge annan sjuklighet med försämrad livskvalité och i värsta fall förkorta livet. Stipendiet är ett tacksamt tillskott för att vi ska kunna fortsätta bedriva forskning kring biverkningar av strålbehandling, säger Anna-Karin Wennstig.

Maria Helde Frankling – skörhet hos äldre med lungcancer

Hos äldre patienter med avancerad lungcancersjukdom finns det både patienter som tolererar behandling väl och får god nytta av behandlingen, och patienter som får avbryta behandlingen i förtid på grund av biverkningar och försämrat allmäntillstånd. En av de vanligaste formerna av lungcancer är icke-småcellig lungcancer. Idag är det mest effektiva alternativet cytostatika ofta i kombination med immunterapi. Här saknas i dagsläget välfungerande prognostiska verktyg för att förutse vilka av dessa äldre patienter som tolererar cytostatikabehandling, och vilka som inte gör det.

Maria Helde Frankling planerar nu att tillsammans med kollegor starta en studie. Den primära frågeställningen är om skörhet förutsäger tidiga behandlingsavbrott. Om det blir ett positivt resultat är förhoppningen att metoden även kan komma prövas på andra cancerdiagnoser. Studien kommer bland annat använda ett instrument för att skatta skörhet som forskargruppen hoppas kommer kunna hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som kan genomföra planerad cytostatikabehandling med eller utan immunterapi. Studien består av två delar och kommer genomföras på Karolinska Comprehensive Cancer Centre med Karolinska Universitetssjukhuset som huvudman, i nära samarbete med Karolinska Institutet. Metodutvecklingsdelen för studien påbörjas våren 2023. Första patienten i den delen av studien som undersöker behandlingsutfall planeras inkluderas i augusti 2023, och patienter kommer sedan i denna del löpande erbjudas att delta under ett och ett halvt år. Alla medlemmar i forskargruppen är kliniskt verksamma inom Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

– Jag är otroligt glad, och det är en stor ära och tacksam över att tilldelas detta stipendium. Det kommer bli ett mycket viktigt bidrag för vårt nya forskningsprojekt. Om detta skörhetsskattningsinstrument vi nu ska studera visar sig fungera väl hoppas vi satt detta kan hjälpa till en än mer skräddarsydd och individanpassad behandling för patienterna, säger Maria Helde Frankling.

Prisutdelningen skedde den 23 mars på onkologidagarna som arrangeras av Svensk Onkologisk Förening och som i år hölls i Kalmar den 21 till 23 mars.

Om Anna-Karin Wennstig

Anna-Karin Wennstig är överläkare i onkologi vid Sundsvalls sjukhus, och hon kombinerar sin tjänst vid onkologkliniken i Sundsvall med en deltid som postdoktor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet. Hon är även sjukvårdsregionala processledare på tio procent för bröstcancer inom Regionalt cancercentrum, RCC Norr. Anna-Karin Wennstig blev anställd på onkologkliniken som ST-läkare 2003, som överläkare 2013 och disputerade våren 2020 vid Umeå universitet med avhandlingen ”Long-term side effects of Radiotherapy in Breast Cancer– studies in ischemic heart disease and lung cancer” där långtidsbiverkningar av adjuvant strålbehandling för bröstcancer med fokus på ischemisk hjärtsjukdom studerades. Det var första gången en onkolog doktorerat vid onkologkliniken i Sundsvall.

Efter sin disputation 2020 kombinerar Anna-Karin Wennstig sitt kliniska arbete med forskning vid Umeå Universitet som postdoktor under ledningen av professor Malin Sund, överläkare Greger Nilsson, professor Carl Blomqvist, Universitetssjukhuset Örebro, och docent och biostatistiker Hans Garmo, Akademiska sjukhuset, Regionalt cancercentrum RCC Mellansverige.

Forskargruppen som Anna-Karin Wennstig tillhör bildades 2013 med syfte att bland annat studera biverkningar av strålbehandling, och samma år startade bland annat hennes doktorandprojekt. Gruppen består av läkare inom kirurgi och onkologi från Umeå, Sundsvall och Uppsala-Örebroregionen samt en medicinsk statistiker från RCC Uppsala. Fyra av medlemmarna i gruppen har professurer och gruppen har tre nya doktorander varav en kommer från Sundsvall och de andra två från Umeå respektive Sunderbyn. Gruppen kommer ansluta ytterligare en doktorand som Anna-Karin Wennstig kommer att vara bihandledare för.

Om Maria Helde Frankling

Maria Helde Frankling är överläkare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin vid Tema cancer, medicinsk enhet huvud- hals- lung- och hudcancer (HHLH), Karolinska Universitetssjukhuset Solna med huvudsaklig klinisk tjänstgöring inom slutenvården. Hon arbetar tillsammans med specialistsjuksköterska Helena Ullgren i ett projekt med syfte att förbättra den palliativa vården på Tema Cancer med projektanslag från RCC Stockholm Gotland.

Maria Helde Frankling är specialist i onkologi sedan 2007 och i palliativ medicin sedan 2018. Hon har arbetat med huvud-hals-hud- och lungcancerpatienter samt patienter med okända primärtumörer på onkologkliniken Södersjukhuset, tjänstgjort inom den onkologiska konsultverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset och under en period varit ST-chef. 2015-2020 arbetade hon som överläkare på ASIH Stockholm Södra för att därefter återvända till Karolinska Universitetssjukhuset.

Maria Helde Frankling disputerade 2020 med avhandlingen ”Vitamin D in Pallliative Care – Aspects on Pain, Infections and Quality of Life” med Linda Björkhem-Bergman som huvudhandledare. Hon har efter disputationen fortsatt sin forskning knuten som postdoktor till Linda Björkhem Bergmans forskargrupp inom palliativ medicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet. Maria Helde Frankling har bland annat medverkat till flera publikationer baserade på data från den randomiserade studien ”Palliative-D”. 2020 engagerades hon i idéstadiet i det nu uppstartade projektet avseende skörhetsskattning av äldre patienter med lungcancer. Projekt har nu utvecklats till två delprojekt – ett kvantitativt projekt med huvudfrågeställning avseende behandlingsutfall och en metoddel där gruppen kommer studera skörhetsskattningsinstrumentet Edmonton Frail Scale i svensk kontext. Maria är nu tillsammans med Helena Ullgren ansvariga för den det första delprojektet, och som utgör huvuddelen av Marias postdoktorarbete.