Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Att ta bort primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör kan förlänga överlevnaden

Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.

”Resultaten visar att en mer aggressiv kirurgisk behandling, där primärtumören tas bort trots spridning till andra organ, förlänger överlevnaden för patienter med neuroendokrina bukspottkörteltumörer, grad 1–2, jämfört med att inte operera”, skriver här Josefine Kjaer, specialistläkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Neuroendokrina pankreastumörer, eller pan-NET som de numera benämns, är en heterogen grupp av tumörer som utgår från Langerhanska celler i pankreas och utgör cirka 1–2 procent av alla tumörer i pankreas. De har en ökande incidens på cirka 1 av 100 000 och upptäcks allt oftare som incidentalom i samband med radiologiska undersökningar. Eftersom endast 30–40 procent av tumörerna är funktionella och överproducerar hormoner som ger hormonella symtom, är det många av de icke-funktionella tumörerna som upptäcks sent när det redan hunnit utvecklas metastaser.1 Att operera patienter med lokaliserad sjukdom i pankreas är enda boten. Däremot, om resektion av primärtumören vid spridd sjukdom ger någon överlevnadsvinst är kontroversiellt och handläggningen varierar mellan olika center.2

Det finns en del studier på ämnet sedan tidigare, dock ingen randomiserad sådan, men med varierande resultat där några av studierna visat på en överlevnadsvinst efter primärtumörresektion3-8 och några inte kunnat visa någon skillnad9,10. Syftet med den här studien var att utvärdera utfallet efter primärtumörskirurgi hos patienter med fjärrmetastaserad sjukdom och jämföra med patienter där man låtit primärtumören vara kvar och samtidigt kontrollera för variationen i metastasbörda och komorbiditet.

Läs hela artikeln

Cancerfondens nye ordförande: ”Vi måste vårda förtroendet – samtidigt ha antenner utåt”

Kontinuitet men också förnyelse. Att vårda det djupa förtroende som finns, men samtidigt blicka framåt och fortsätta arbetet med att hitta de allra bästa forskningsprojekten. Det är några av de målsättningar som den före detta politikern och partiledaren Göran Hägglund tar med sig in i det nya uppdraget som Cancerfondens ordförande.

Göran Hägglund, som inte bara har mångårig erfarenhet som politiker utan också innehar en rad olika styrelseuppdrag, funderade noga innan han tackade ja till det nya erbjudandet.– Jag ställde mig två frågor: har jag tid och kan jag göra nytta? Det blev ett jakande svar på båda frågorna. Jag kom fram till att inget uppdrag kan vara mer meningsfullt och angeläget än detta och jag har sett till att skapa tid genom att avsäga mig andra uppdrag, bland annat styrelsearbetet i Postkodföreningen.

Han är för närvarande ordförande för Systembolaget, styrelseledamot i stiftelsen Forska! Sverige och har konsultuppdrag för kommunikationsbyrån Reform Society.

– Efter många år i politiken känns det meningsfullt att fortsätta ta sig an frågor som berör, men nu på ett annat sätt. Jag har skaffat mig en viss kunskap om påverkansarbete och jag har ett mycket stort nätverk, säger Göran Hägglund som tillträdde ordförandeposten i maj i år.

Han tycker att det är lite för tidigt att beskriva i detalj hur han vill leda arbetet de kommande tre åren.

STABIL ORGANISATION
– Cancerfonden är en stabil, välstrukturerad organisation som svenska folket har ett starkt förtroende för. Ett förtroende som vi måste vårda väl. Förra året slog insamlingen rekord och vi kommer att fortsätta arbeta i den utstakade och mycket framgångsrika riktningen. Det blir inga tvära kast och stora förändringar men i alla verksamheter behöver man växla folk, säger Göran Hägglund, som efterträdde förra LO-ordföranden Wanja LundbyWedin som innehade posten i nio år, den maximala tiden för en Cancerfondsordförande som väljs vart tredje år.

Cancerfonden finansierar sedan många år omkring 75 procent av den svenska cancerforskningen.

Läs hela artikeln

Pfizer tillkännager positiva resultat från fas III-studie inom prostatacancer

  • TALZENNA (talazoparib), är den första PARP-hämmaren som visar klinisk nytta i kombination med XTANDI (enzalutamid)hos patienter med metastatisk kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC)
  • Studien TALAPRO-2 uppnår det primära effektmåttet radiografisk progressionsfri överlevnad
  • Robust effekt demonstrerad i mCRPC både med eller utan mutationer i gener som styr reparation via homolog rekombination

Pfizer tillkännagav positiva resultat från fas III-studien TALAPRO-2 med TALZENNA® (talazoparib), en oral poly ADP-ribospolymeras (PARP) -hämmare, i kombination med XTANDI® (enzalutamid) jämfört med placebo plus XTANDI hos män med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC), med eller utan mutationer i gener som styr reparation via homolog rekombination (HRR). Studien uppnådde sitt primära effektmått med en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS) jämfört med placebo plus XTANDI. Resultaten av det primära effektmåttet överskred den förutbestämda hazardkvoten på 0,696.

Resultaten visade en trend mot förbättrad total överlevnad, ett viktigt sekundärt effektmått, vid tidpunkten för analysen, men dessa data är ännu inte mogna. Fördelar observerades också i andra sekundära effektmått, inklusive prövarbedömd rPFS, prostataspecifikt antigen (PSA) svar, tid till PSA-progression och total responsfrekvens. Andra sekundära effektmått analyseras. Vid tidpunkten för topline-analysen överensstämde säkerheten för TALZENNA plus XTANDI den kända säkerhetsprofilen för varje läkemedel.

Detaljerade resultat från TALAPRO-2 kommer att lämnas in för presentation vid en medicinsk kongress i närtid. Dessa data kommer också att delas med globala tillsynsmyndigheter för att potentiellt stödja en regulatorisk registrering.

TALZENNA eller kombinationen av TALZENNA plus XTANDI har inte godkänts av någon tillsynsmyndighet för behandling av mCRPC. Förutom TALAPRO-2-studien undersöks kombinationen av TALZENNA plus XTANDI i TALAPRO-3-studien (NCT04821622), en global, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas 3-studie i män med HRR negativ mCSPC.

Om metastaserande kastreringsresistent prostatacancer
Metastaserande kastreringsresistent prostatacancer (mCRPC) är en cancer som har spridit sig utanför prostatakörteln och har utvecklats trots medicinsk eller kirurgisk behandling för att sänka testosteron. Cirka 10%–20% av prostatacancerpatienterna utvecklar mCRPC inom 5−7 år efter diagnos.1

Om studien TALAPRO-2
Fas III-studien TALAPRO-2 är en studie i två delar uppdelad i två kohorter, multicenter, randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie som inkluderade 1 095 patienter med mCRPC (utan systemiska behandlingar initierade efter dokumentation av mCRPC) på center i USA. , Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsområdet. Studien inkluderade två patientkohorter: all-comers (n = 750) och de med HRR-mutationer (HRRm; n = 380). Patienter som fick androgen deprivationsbehandling (ADT) eller som hade bilateral orchiektomi i studien randomiserades till att få TALZENNA 0,5 mg/dag plus XTANDI 160 mg/dag, eller placebo plus XTANDI 160 mg/dag.

Studiens primära effektmått är radiografisk progressionsfri överlevnad (rPFS), definierad som tiden från randomiseringsdatumet till första objektiva bevis på radiografisk progression genom blindad oberoende granskning, eller död, beroende på vilket som inträffar först, i både kohort 1 (all-comers) och kohort 2 (de med HRRm). Studien pågår fortfarande för kohort 2. Sekundära effektmått inkluderar total överlevnad, objektiv responsfrekvens, responsvarstid och PSA-svar.

För mer information om TALAPRO-2-studien (NCT03395197) gå till www.clinicaltrials.gov.

Om TALZENNA (talazoparib)
TALZENNA (talazoparib) är en hämmare av PARP-enzymer, som spelar en roll i DNA-skadereparationssvaret. Prekliniska studier har visat att TALZENNA blockerar PARP-enzymaktivitet och fångar PARP på platsen för DNA-skador, vilket leder till minskad cancercellstillväxt och cancercellsdöd. TALZENNA utvärderas i flera pågående kliniska prövningar inom prostatacancer, liksom andra nya kombinationer med riktade terapier i olika solida tumörer. TALZENNA godkändes av EMA 2019 för behandling av bröstcancer enligt nedan indikation.

Godkänd indikation
Talzenna är indicerat som monoterapi för behandling av vuxna patienter med medfödd BRCA1/2- mutation som har HER2-negativ lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer. Patienter ska tidigare ha behandlats med en antracyklin och/eller en taxan som (neo)adjuvant behandling, för lokalt avancerad eller metastaserande cancer, såvida inte patienterna var olämpliga för dessa behandlingar . Patienter med hormonreceptorpositiv (HR-positiv) bröstcancer ska ha fått tidigare endokrinbaserad behandling, eller ha bedömts som olämpliga för endokrinbaserad behandling.2

Om Pfizer Onkologi
På Pfizer Onkologi är vi engagerade i att utveckla läkemedel där vi tror att vi kan göra en meningsfull skillnad i livet för människor som lever med cancer. Idag har vi en branschledande portfölj med 24 godkända innovativa cancerläkemedel och biosimilarer för mer än 30 indikationer, inklusive bröst-, genitourinär-, kolorektal-, blod- och lungcancer samt melanom.

Samarbete mellan Pfizer och Astellas
I oktober 2009 ingick Medivation, Inc., som nu är en del av Pfizer och Astellas ett globalt avtal om att gemensamt utveckla och kommersialisera enzalutamid. Bolagen kommersialiserar gemensamt XTANDI i USA och Astellas har ansvar för tillverkning och alla ytterligare regulatoriska ansökningar globalt, samt kommersialisering av XTANDI utanför USA.

Referenser:

1.  Kirby M m.fl. Int J Clin Pract. 2011;11:1180-1192

2. Produktresumé Talzenna, Pfizer AB, www.fass.se

Hur identifiera och hantera immunrelaterade hudbiverkningar?

Hur identifiera och hantera immunrelaterade hudbiverkningar?
Lunchwebinar, 26 oktober kl.12.05-12.45

BMS bjuder in till denna webbföreläsning om att identifera och hantera hudbiverkningar vid onkologisk immunterapi.

Onkolog Hanna Eriksson kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av hudbiverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Dermatolog Ada Girnita kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

Klicka här för anmälan och mer information