Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Hennes upptäckter inom forskningen håller på att utvecklas till en cancerbehandling i bolaget MetaCurUm Biotech AB – och nu förbereder sig bolaget för att ta in nytt kapital för nästa steg.
– Vi siktar på att ta in runt 100 miljoner kronor och det finns ett bra intresse från institutionella investerare både i Sverige och Europa, säger vd Maarten de Château.

De senaste 15 åren har Professor Maréne Landström forskat på en speciell, onkogen TGFβ-signalväg som används av cancerceller för att bli invasiva och metastasera. Upptäckter i forskningen har lett till ett nytt bolag, MetaCurUm, som har som mål att utveckla en antikropp för att stoppa signalvägen och därmed spridning av tumörceller. MetaCurUms antikroppsläkemedel har potential att, jämfört med nuvarande tillgängliga läkemedel, leda till färre biverkningar, förbättrad livskvalitet och överlevnad.

Professor Maréne Landström, grundare av MetaCurUm Biotech AB, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Nu siktar Umeåbolaget på att ta in 100 miljoner kronor till fortsatt utveckling, berättar vd Maarten de Château.

Utmärkelsen till Årets Cancerforskare är en bekräftelse på att Maréne och hennes forskargrupp är något stort på spåren. Tillsammans med anslagen som Maréne tilldelades från Vetenskapsrådet och Cancerfonden i höstas skänker det också ett visst lugn till den forskargruppen, som likt andra akademiker alltid lever i väntan på nästa anslag.

Utnämningen stärker också Maréne i tron på att hon och hennes forskargrupp verkligen kan utveckla ett nytt cancerläkemedel.

– Ibland tänker jag ”hur ambitiös är jag som försöker skapa ett nytt cancerläkemedel”? Men när jag tittar på våra data så stärks jag i tron att fortsätta jobba på. Utmärkelsen och anslagen betyder otroligt mycket då vi nu kan behålla den kompetens vi har i forskargruppen, det är ju vi tillsammans tagit projektet till där vi är i dag, säger Maréne.

Samarbete med internationellt framstående forskare
Nu pågår ett arbete med att validera läkemedelskandidaten, göra fler in vivo-studier och undersöka antikroppen med andra behandlingar för att se om det går att få effekt på immunmodulatorer.

– Vi har etablerat samarbete med internationellt framstående forskare för att validera vår ”drug target”. De kommer att göra omfattande studier i bioinformatik och vi kan använda oss av mer kliniknära modeller.

Maréne har även gjort lovande fynd gällande biomarkörer till substansen, som möjliggör att man kan identifiera rätt patienter att behandla. Där undersöker forskargruppen, i samarbete med andra forskare i Sverige och Europa, kliniska material från män med prostatacancer.

– Om vi kan validera vår drug target ytterligare kan vi med hjälp av en specifik biomarkör stratifiera patienter i framtiden till vår nya behandling.

Kapital till slutförande av preklinisk utveckling
Arbetet med cancerläkemedlet är fortfarande i preklinisk fas. MetaCurUms vd, Maarten de Château, kommenterar nuläget:

– Parallellt med samarbetet med internationellt erkända forskare så jobbar vi med att ta in det större kapital som behövs för att slutföra den prekliniska utvecklingen av antikroppen och start av den kliniska utvecklingen. Vi siktar på att ta in kapitalet i slutet av 2024 eller början av 2025. Kapitalet behövs till processutveckling, tillverkning av mindre och större batcher för genomförande av toxstudier, som man måste ha gjort innan man går in i kliniska studier.

Vad betyder det för bolaget att Maréne Landström utsågs till Årets Cancerforskare i Sverige?
– Det är framför allt en väldigt fin och välförtjänt utmärkelse som vår grundare fått. Det är ett erkännande för hennes långa karriär som cancerforskare. Sedan är det klart det är positivt för MetaCurUm också eftersom vår behandlingsmetod utgår från Marénes forskning och priset visar på det gedigna arbete som ligger bakom vår läkemedelskandidat.

MetaCurUm Biotech AB får affärsstöd av Umeå Biotech Incubator.

För första gången har Cancerfonden låtit undersöka hur mycket antibiotika cancerpatienter hämtar ut på apotek jämfört med befolkningen i stort. Undersökningen visar att sannolikheten att nydiagnostiserade cancerpatienter hämtar ut antibiotika är tre gånger så hög. De stora skillnaderna ger en tydlig indikation om antibiotikans livsviktiga funktion för cancerpatienter – och varför den globalt ökande antibiotikaresistensen riskerar att göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara inom bara tio år.

Fungerande antibiotika spelar en avgörande roll för många cancerpatienters överlevnad. Antibiotika används bland annat för att förhindra och behandla infektioner vid kirurgiska ingrepp eller infektioner som uppstår i samband med kraftigt försvagat immunförsvar efter en behandling med cytostatika. I en tid då antibiotikaresistens och dess följder på global hälsa fortsätter att vara en utmaning, står cancerpatienters överlevnad i fokus. Resistenta bakterier hotar inte bara antibiotikas effekt vid vanliga infektioner i samhället utan även framtidens cancerbehandlingar.

– Antibiotikaresistens är en av cancervårdens stora ödesfrågor idag. För många cancerpatienter är fungerande antibiotika livsavgörande. Därför behövs nu ordentliga kraftsamlingar för fortsatt fungerande cancerbehandlingar även i framtiden. Annars finns en risk att vissa av dagens cancerbehandlingar blir oanvändbara inom tio år – det vore förödande, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Resultaten från undersökningen, som gjorts i samarbete med Strama, visar att personer som enligt Cancerregistret hade en nydiagnostiserad tumör under 2021 också hade en avsevärt högre tendens att hämta ut antibiotika på recept jämfört med genomsnittet av befolkningen. År 2021 hämtade 42 procent av personerna med nydiagnostiserad tumör ut minst ett antibiotikarecept jämfört med 13 procent av hela landets befolkning. År 2022 var det en något lägre andel, 30 procent, av personerna med nydiagnostiserad tumör 2021 som hämtade ut minst ett antibiotikarecept. Även under det andra året av en cancerbehandling är behovet av antibiotika med andra ord betydligt större hos cancerpatienter än hos övriga befolkningen.

– Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja en ansvarsfull användning av antibiotika. Vi måste säkra både utvecklingen av nya antibiotika och tillgången till redan existerande läkemedel. Genom att agera nu kan vi säkerställa att cancer kan behandlas på ett effektivt och säkert sätt även i framtiden, säger Thomas Tängdén, ordförande i Nationella Strama.

Socialdepartementet avsätter ytterligare 49,5 miljoner kronor till fortsatt utveckling av precisionshälsa och cancerdiagnostik genom Genomic Medicine Sweden. Satsningen gäller tre pilotprojekt där Barncancerfondens projekt BrainChild är ett av dem. BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av precisionsmedicin och individanpassad vård vid barncancer med målet om ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.

Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till implementering av individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården. Därför öronmärker nu regeringen 10 miljoner kronor till det fortsatta arbetet med den nationella implementeringen av helgenomsekvensering för alla barn som drabbas av cancer, GMS Barncancer – också det initierat och finansierat av Barncancerfonden i samfinansiering med Socialdepartementet. Satsningen innebär även fortsatt utveckling av innovationsprojektet BrainChild.

– Regeringen stärker nu cancervården ytterligare med satsningarna på Genomic Medicine Sweden (GMS). Med tanke på de goda resultat GMS tidigare pilotstudier gett, där exempelvis nästintill samtliga regioner nu beslutat om att införa helgenomsekvensering för barn med cancer, hoppas vi nu på ytterligare framsteg, säger Acko Ankarberg Johansson.

Socialdepartementet avsätter ytterligare 49,5 miljoner kronor till fortsatt utveckling av precisionshälsa och cancerdiagnostik genom Genomic Medicine Sweden. Satsningen gäller tre pilotprojekt där Barncancerfondens projekt BrainChild är ett av dem. Foto: Sofia Sabel

Främja utveckling av precisionsläkemedel och möjliggöra individanpassad vård

BrainChild kan ses som en förlängning av det behov av centralisering och förenklad åtkomst till data som GMS Barncancer aktualiserade. I Sverige finns flera stora datakällor för barn med cancer, men de måste aktivt knytas ihop för att samla flera olika datatyper runt varje patient.

Finansieringen innebär att Barncancerfonden nu kan gå vidare och bygga en första prototyp som bidrar till att på ett säkert sätt samla befintliga barncancerdata och integrera AI-teknologi. Målet är att BrainChild ska möjliggöra nya och innovativa forskningssamarbeten, modernisera vården och fortsatt säkra insamlingen av genetisk data och bilddata från barn som drabbats av cancer.

– Det här är historiskt för oss och visar på regeringens ambition att stärka cancervården. Tack vare finansieringen kan vi gå vidare med nästa steg i arbetet för att stärka tillgång till och användning av både insamlade och nya data för både forskning och vård. Det är avgörande för ökad överlevnad och bättre livskvalitet genom nya behandlingar och läkemedel. Genom projektet svarar vi upp på behov som lyfts fram av såväl forskarsamhället som kliniker på Sveriges sex barncancercentrum. Vi på Barncancerfonden är glada över att kunna driva på den här typen av unika innovationsprojekt säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Arbetet med BrainChild startade våren 2022 och under hösten 2023 påbörjades sedan en förstudie som genomfördes med över 30 externa företrädare från akademi, näringsliv och sjukvård. Förstudien gjordes möjlig genom en donation från EQT Foundation. Även om Barncancerfonden initierat och driver projektet kommer det alltid ha karaktären av ett samarbetsprojekt med många viktiga aktörer.

Idag överlever 85 procent av de barn som drabbas av cancer, och av de som överlever har sju av tio sena komplikationer efter den avslutade behandlingen.  Genom att bidra till skapandet av en gemensam dataplattform kan tillgången till viktiga data för forskare och industriaktörer öka både i och utanför Sverige. Det i sin tur skulle öppna upp för större möjligheter att utveckla precisionsmedicin – där förindividanpassade behandlingar både kan minska biverkningarna som dagens tuffa cancerbehandlingar ger och rädda fler liv.

RCC uppmärksammar varje år kontaktsjuksköterskans och processledarens viktiga roller genom att dela ut utmärkelser under RCC- dagarna i maj. RCC Stockholm Gotland gratulerar år 2024 Jenny Puglisi och Svetlana Bajalica Lagercrantz som tilldelats utmärkelsen för sitt engagemang och driv för en bättre cancervård.

Årets kontaktsjuksköterska sammankallar patient- och närståenderådgivare

Jenny Puglisi har arbetat som kontaktsjuksköterska på Bröstcentrum Capio St. Görans sjukhus sedan 2017. I motiveringen till utmärkelsen nämns hennes engagemang och sammankallande roll för den välorganiserade gruppen med patient- och närståenderådgivare (PNR) på Bröstcentrum.

Vad betyder utmärkelsen årets kontaktsjuksköterska för dig?

Jag blev så överraskad, jag visste inte att jag var nominerad. Det känns jätteroligt och jag känner mig väldigt stolt och tacksam. Det är ett erkännande för arbetet man går ochnöter på lite varje dag. Speciellt fint är att arbetet med PNR-gruppen uppmärksammas. Det motiverar och ger extra energi till att fortsätta utveckla gruppen.

Hur fungerar samarbetet med PNR-gruppen?

När jag började jobba på bröstcentrum fick jag veta att det hade funnits en PNR-grupp som var nerlagd, så vi började från noll när vi startade en ny och har utvecklat arbetet allt eftersom. Just nu består gruppen av en anhörig och 16 patienter, kvinnor i olika åldrar som kommit olika långt i sin behandling. Jag är sammankallande och har kontakt med gruppen, men har egentligen ingen avsatt tid för det utan jobbar med det när jag kan. Det är ett värdefullt och roligt jobb som jag gärna skulle lägga mer tid på. För det finns ett stort intresse av att få med patientperspektivet vid förbättringsarbeten och gruppen har fått hjälpa till i flera sammanhang på sjukhuset. Gruppen är väldigt engagerad och kommer även med egna förbättringsförslag.

Jag hör av mig till PNR när det är något vi på mottagningen vill förbättra och vill ha deras åsikter om. De som har möjlighet får sedan svara via en enkät eller genom diskussioner digitalt eller på plats. Det ska vara enkelt för dem att delta. Därför är det också viktigt när jag tar kontakt att jag är tydlig med vad vi söker och vad som förväntas omman deltar. Det är viktigt för både deras och våra förväntningar på samtalen.

PNR-gruppen har kunnat stötta i frågor som kontinuitet i vården, endokrin behandling eller när vi skulle göra om vår del av hälsodeklarationen till exempel. Vi har också hört av oss till gruppen i frågor som gäller hela sjukhuset och när Skånes Universitetssjukhus nya bröstcentrum var här på studiebesök träffades deras representanter och våra för att utbyta erfarenheter.

Hur ser du att PNR-gruppen kan bidra framåt?

Det är väldigt många patienter idag som är engagerade, de söker information själva på nätet. Det i sin tur kan göra att de har höga förväntningar på vården, och patienternas behov stämmer inte alltid överens med vad vårdens uppfattning om behoven är. Det har vi börjat jobba med. Till exempel gällande uppföljning, rehabilitering och vårdövergångar.

Årets processledare driver Centrum för personanpassad cancerprevention

Svetlana Bajalica Lagercrantz är onkolog, klinisk genetiker, professor i ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och har arbetat som processledare för ärftlig cancer sedan 2012. I motiveringen till utmärkelsen nämns det arbete hon initierat och leder, ett projekt kring Centrum för personanpassad cancerprevention där målet är att öka kunskapen om genetik och förbättra omhändertagandet av patienter med höga risker för cancer.

Vad betyder utmärkelsen årets processledare för dig?

Jag blev väldigt glad, det är en bekräftelse på att det arbete jag lägger ner för att öka kunskapen om ärftlig cancer och etableringen av en enhet för personanpassad cancerprevention når ut. Det är också en bekräftelse på att vi kunnat formulera hur viktig och betydelsefull processen för ärftlig cancer är. Nu när man jobbar mycket med individualiserad målinriktad vård inom cancerbehandlingen blir genetiska utredningar och hur det kan ha betydelse för en individanpassad behandling extra tydligt och viktigt.

Hur fungerar det kompetenscentrum som du initierat och driver?

Projektet är inne på sitt tredje år. Rent fysiskt finns Centrum för personanpassad cancerprevention på gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus och fungerar som en paraplyorganisation som verkar för ett nära samarbete mellan klinisk genetik, där man är expert på genetiska utredningar, och Tema cancer som tar hand om cancerpatienter. Tanken är att de kunskapsområdena ska befrukta varandra och tillsammans förbättra omhändertagandet av såväl cancerpatienter som friska individer med ärftlig cancerrisk.

En viktig del i projektet är att höja kompetensnivån inom genetik, genetiska metoder och genetisk vägledning för icke genetisk vårdpersonal. Det är de som får genetiksvaren, som ska omvandla den informationen till vård. Utvecklingen har gått extremt fort inom det här området och utbildningsbehovet är stort vid cancerkliniker över hela landet. Genetiska utredningar möjliggör inte enbart målriktad behandling utan man kan samtidigt kartlägga om det föreligger en ärftlighet för cancer. Patienterna behöver informeras om det, att deras familjemedlemmar i så fall också kan utredas och erbjudas kontroller och riskreducerande åtgärder för att förhindra cancerinsjuknande hos dem.

Jag vill verka för att man ska utveckla området personanpassad cancerprevention för att förbättra arbetet kring att förebygga cancerinsjuknande hos individer med extrema cancerrisker. Det ska vara lika självklart som personanpassad cancerbehandling hos cancerpatienter. Dessutom, om man påvisar att det föreligger en ärftlighet hos en cancerpatient, kan man anpassa behandlingen från början. Till exempel göra en större kirurgi med en gång i stället för att först operera cancern och sedan genomgå ytterligare en operation för att minska risken för ny cancer i kvarvarande vävnad.

Har man påvisat att det föreligger en ärftlighet för cancer kan det innebära risk för annan typ av cancer i ett annat organ. Då är det viktigt att även det organet följs upp, ofta samtidigt som man har en pågående behandling. Det innebär att nya processer och vårdflöden behöver upparbetas. Det handlar också om vidare utredning om ärftlighet hos släktningar. Att man tar till vara kunskapen om den ärftliga riskgenen och erbjuder testning och kontroller för att förhindra att fler insjuknar. Ett viktigt syfte med preventionscentrum är att vi finns under ett tak. Då kan vi följa upp och samköra olika kontroller ofta under flera decennier. En betydelsefull aspekt är även att kunna erbjuda anpassat psykosocialt stöd, där särskilt behov kan uppkomma under sena tonåren och bland unga vuxna.

Vad händer på kompetenscentrumet framöver?

Vi har haft en kurs om genetik för tjugo personer, med fyrtio på väntelistan. Ett tecken på att det ligger rätt i tiden. Vi vill fortsätta att utbilda icke genetisk vårdpersonal från hela Sverige. Projektet har bidragit till att det nu har öppnat en mottagning för ärftlig cancer i Blekinge. En överläkare, en kontaktsjuksköterska och en kurator, som gått kursen jobbar nu på den kliniken. Vi har också utvecklat arbetsmaterial, pocket guides, för att underlätta för klinikerna att ge anpassad genetisk vägledning till patienterna inför behandlingsstyrande genetiska utredningar.

Vi arbetar regionalt med olika vårdprocesser, bland annat med att förbättra transitionen mellan barncancervård och vuxenvård. Barn med ärftlig risk för tumörer senare i livet måste enkelt kunna föras över till vuxenvården för inklusion i individualiserade kontrollprogram. Vår verksamhet har växt och vi behöver en större lokal för att rymma fler läkare och vägledare, det jobbar vi på. Stödet från RCC har gjort att vi har byggt upp en organisation med en arbetsgrupp och en styrgrupp som kan jobba framåt när projektet är slut. Att RCC finns möjliggör den här typen av visionära projekt och erbjuder en plattform där jag har möjlighet att samverka med andra processledare. Det blir många kreativa samtal som hjälper oss att gemensamt driva förändringen framåt.

Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider.

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024. Socialstyrelsen ska även följa upp de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering i överenskommelsen.

Socialstyrelsen ska:

• inom ramen för uppföljningen av regionernas arbete med SVF:

1. Ta emot rapportering från regionerna om arbetet med SVF.
2. Återkoppla till regionerna i de fall som rapporteringen inte är fullständig.
3. Sammanställa rapporteringen på nationell nivå samt ta fram och redovisa övergripande nationella slutsatser.
4. Utifrån rapporteringen redovisa om villkoren för den andra utbetalningen av medel till regionerna för arbetet med SVF är uppfyllda.
5. I de fall som villkoren för den andra utbetalningen inte är uppfyllda, beskriva avvikelser samt hur regionerna arbetar med att förbättra situationen.

• inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild över de särskilda satsningarna.
• genomföra uppdraget i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.
• senast den 15 november 2024 delredovisa uppdraget och senast den 31 mars 2025 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Ladda ner:

• Uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider (pdf 127 kB)