Cancerfondens satsning ”Möjlighet att leva väl” sprider ny kunskap och erbjuder kompetensutveckling för sjuksköterskor inom den senaste omvårdnadsforskningen. Tack vare stöd från Sjöbergstiftelsen kan nu satsningen fortsätta och utvecklas med flera kunskapshöjande aktiviteter för sjuksköterskor inom onkologisk och palliativ vård runt om i landet.

Ingemar Sjöberg från Sjöbergstiftelsen och Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström signerar avtal om stöd på tre miljoner kronor till Cancerfondens omvårdnadssatning.

— Framstegen inom cancerforskningen har varit snabba, vilket har ökat överlevnaden inom cancer vilket i sin tur har skapat ett stort behov av att satsa mer på omvårdnaden eftersom det är allt fler som lever länge efter sin behandling. Vi försöker därför ge fler sjuksköterskor en möjlighet att ta del av kunskapsutvecklingen, så att forskningsresultat snabbare når ut till patienter och närstående och att resultaten faktiskt används i vården, säger Annika Cederholm, sjuksköterska och sakkunnig inom palliativ vård på Cancerfonden.

Cancerfonden har identifierat att sjuksköterskors möjlighet till kompetensutveckling är helt avgörande för att utveckla kvaliteten inom omvårdnaden och för att nya forskningsresultat ska kunna användas i praktiken. Därför startade Cancerfonden pilotprojektet ”Möjlighet att leva väl” för att erbjuda sjuksköterskor kostnadsfri kompetensutveckling.

— Vi arrangerade en konferens där över 300 sjuksköterskor deltog från hela landet tillsammans med omvårdnadsforskare. Återkopplingen var helt överväldigande och konferensen har hyllats av deltagarna som en helt unik mötesplats där kunskapsutbyte kunde ske och forskarna fick möjlighet att knyta kontakt med sjuksköterskor och andra forskare. En sådan mötesplats har aldrig funnits tidigare för både onkologisk och palliativ omvårdnad och reaktionerna blev som en aha-upplevelse för oss, säger Annika Cederholm.

Tack vare Sjöbergstiftelsens stöd kommer Cancerfonden nu kunna arrangera flera regionala konferenser under de kommande åren och den nationella omvårdnadskonferensen kommer att kunna upprepas 2025. Dessa aktiviteter kommer synliggöra ny omvårdnadsforskning och sprida resultaten till sjuksköterskor över hela landet. Sjöbergstiftelsens stöd möjliggör också en utveckling av en digital kunskapsbank där sjuksköterskor på ett enkelt sätt sen kan få tillgång till den senaste forskningen.

– Sjöbergstiftelsens stöd till cancerforskningen är inriktat mot patientnära forskning för att åstadkomma resultat inom överskådlig tid. De kunskaper som forskningen bidrar till måste spridas inom vården där sjuksköterskorna, som utför merparten av omvårdnaden, är den stora målgruppen. Denna form för spridning av kunskaper och utbyte av erfarenheter stimulerar också till fortsatt utveckling vilket gynnar verksamheten och i slutändan patienterna, vilket är målet för Sjöbergstiftelsens satsningar. Vi är glada att kunna bidra till detta konkreta projekt som vi är övertygade om kommer ge konkreta resultat, säger Ingemar Sjöberg från Sjöbergstiftelsen.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen flaskpost – små membranbubblor som våra celler kommunicerar med. En ny studie publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering visar att behandlingen minskar tumörtillväxten och förbättrar överlevnaden hos möss.

För att våra celler ska kunna kommunicera med varandra skickar de ut små membranbubblor, så kallade extracellulära vesiklar, som innehåller olika signalmolekyler. Intresset för dessa små bubblor, som ibland kallas för kroppens flaskpost, har ökat på senare år eftersom de bland annat skulle kunna användas för att leverera läkemedel i kroppen.

Oscar Wiklander, Samir EL Andaloussi och Doste Mamand, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Antikroppar söker upp tumörer

Nu har KI-forskare lyckats skapa en målsökande cancerbehandling genom att ladda membranbubblorna med cytostatika och fästa antikroppar riktade mot tumörceller på bubblornas yta. Förutom att vara målsökande fungerar antikropparna som en form av immunterapi, vilket resulterar i en förstärkt effekt. När behandlingen injicerades i möss med bröstcancer eller melanom sågs både en minskad tumörtillväxt och förbättrad överlevnad.

– Genom att koppla olika antikroppar till extracellulära vesiklar kan vi styra dem mot i princip vilken vävnad som helst. Därför har behandlingen potential att användas mot andra svårbehandlade cancerformer, men även andra sjukdomar eftersom membranbubblorna kan laddas med andra typer av läkemedel också, säger Oscar Wiklander, läkare och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare tillsammans med Doste Mamand, forskare vid samma institution.

Ökad effekt och färre biverkningar

Förhoppningen är att den nya behandlingen ska ge en mer specifik och kraftfull effekt på tumörcellerna än dagens behandlingar utan att påverka frisk vävnad. Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om olika kombinationer av antikroppar och läkemedel kan göra behandlingen ännu mer målstyrd och effektiv.

– Vi vill bland annat undersöka möjligheten att leverera mRNA som cancerläkemedel. I slutändan är vår förhoppning att detta kan leda till en ny typ av behandlingsplattform som kan förbättra behandlingseffekten och minska biverkningarna vid svårbehandlade sjukdomar, särskilt cancer, säger studiens sisteförfattare Samir EL Andaloussi, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC) och CIMED. Flera av författarna har finansiellt intresse i Evox Therapeutics.

Publikation: ”Antibody-displaying extracellular vesicles for targeted cancer therapy”, Oscar P. B. Wiklander, Doste R. Mamand, Dara K. Mohammad, Wenyi Zheng, Rim Jawad Wiklander, Taras Sych, Antje M. Zickler, Xiuming Liang, Heena Sharma, Andrea Lavado, Jeremy Bost, Samantha Roudi, Giulia Corso, Angus J. Lennaárd, Manuchehr Abedi-Valugerdi, Imre Mäger, Evren Alici, Erdinc Sezgin, Joel Z. Nordin, Dhanu Gupta, André Görgens, Samir EL Andaloussi, Nature Biomedical Engineering, online 20 maj 2024, doi: 10.1038/s41551-024-01214-6.

Länk till artikeln publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering

En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.

Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.

Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

När cancer inte går att bota ska patienter få palliativ vård för att kunna leva så länge som möjligt med så god livskvalitet som möjligt. Men vem som får palliativ vård och i vilken form avgörs idag bland annat av bostadsadress – och slumpen. Det är en av slutsatserna i Cancerfondsrapporten 2024 om svensk palliativ vård.

Palliativa vården – ett geografiskt lotteri

Cancerfondens kartläggning visar att den palliativa vården idag saknar gemensam riktning och mål.  I stället bygger den palliativa vården till stor del på individuella eldsjälar i vården. De patienter som får palliativ vård, och även deras närstående, är ofta mycket nöjda. Men det är tydligt att det finns skillnader både mellan och inom regioner när det gäller tillgången till olika former av palliativ vård och i vilken utsträckning patienter får ta del av den. En läkare uttrycker det som att det kan liknas vid ett lotteri där patientens bostadsadress är avgörande för hur tillgången till palliativ vård ser ut.

— God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård skrämmer- även när den kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten

Cancerfondsrapporten visar också att den behandling som syftar till att bota patienten pågår alltför långt in i sjukdomsförloppet när palliativ vård vore bättre. Detta kan få negativa konsekvenser för patienter i form av sämre livskvalitet och onödigt lidande samt förkortad livslängd.

— Viljan att bli botad är såklart otroligt stark hos både närstående och patienter. I det läget är det väldigt känsligt för vårdpersonalen att föreslå palliativ vård, även när det är det bästa för patienten, säger Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård som bryter mot lagen?

Personer som har särskilt stora vårdbehov ska vårdas av särskild specialiserad palliativ hemsjukvårdspersonal. Många regioner erbjuder det dygnet runt, men i vissa regioner erbjuds det enbart under dagtid på vardagar. Det innebär att patienterna under övrig tid vårdas av ordinarie hemsjukvård.

— Jag tror alla hör hur allvarligt detta är. Det här handlar alltså om människor som har ordinerats särskilt specialiserad vård. Den vården behöver utföras av personal som har den nödvändiga erfarenheten och kompetensen, oavsett om det är måndag morgon eller söndag kväll, säger Ulrika Årehed Kågström.

Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård ska specialiserade palliativa enheter stötta personer med komplexa palliativa vårdbehov oavsett ålder, bostadsort, diagnos och vårdform. Trots detta finns exempel på specialiserade palliativa enheter vars uppdrag exkluderar vissa patientgrupper.

— Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor, att vårdbehoven ska vara styrande och att de med störst behov ska prioriteras. Mot bakgrund av vår kartläggning har jag svårt att se att den palliativa vården följer Hälso- och sjukvårdslagen, säger Ulrika Årehed Kågström.

Så gjordes kartläggningen

Cancerfonden har kartlagt den palliativa vården för vuxna. Granskningen bygger bland annat på intervjuer med representanter för den palliativa vården i landets 21 regioner samt intervjuer med företrädare för samtliga Regionala Cancercentrum som är särskilt kunniga inom palliativ vård. Vidare har medicinskt ansvariga i 58 kommuner svarat på en enkätundersökning om palliativ vård.

Länk till rapport: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/cancervard

Trots den höga dödligheten och de livskvalitetsförsämringar som drabbar den som överlever, är gynekologisk cancer både lågt prioriterad och underfinansierad jämfört med andra cancerformer. Det skriver Anna Linnér, medicinsk chef GSK, och Maria Ericson, samhällspolitisk chef GSK i en debattartikel i Altinget.

Att få cancer i underlivet väcker många känslor som det kan vara svårt att prata om, skriver debattörerna Anna Linnér, medicinsk chef och Maria Ericson, samhällspolitisk chef på GSK. Foto: GSK

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Varje år drabbas närmare 3 000 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer, och de senaste 25 åren har cirka 1 200 kvinnor avlidit varje år på grund av cancer. Förfärliga, men relativt okända siffror.

Gynekologisk cancer underfinansieras

Att få cancer i underlivet väcker många känslor som det kan vara svårt att prata om. Sjukdomarna hamnar ofta i skymundan fastän de ger drastiska konsekvenser för både den drabbade, och för de anhöriga.

Trots den höga dödligheten och de livskvalitetsförsämringar som drabbar den som överlever, är gynekologisk cancer både lågt prioriterad och underfinansierad jämfört med andra cancerformer. Med undantag för att utrota livmoderhalscancer har gynekologisk cancer alltför länge hamnat i skymundan.

Ett stort problem är den alltför sena upptäckten. Det innebär också att väntetiden till behandling, och därmed möjlighet till överlevnad och bättre livskvalitet, fördröjs i motsvarande grad. Sjukdomarna börjar ofta med diffusa symptom, till exempel smärtor och svullnad i buken, icke menstruella blödningar, täta trängningar samt problem med mage och tarm.

Äldre kvinnor nedprioriteras

Det finns en social och ekonomisk ojämlikhet i vården av dem som drabbas av gynekologisk cancer. Det finns indikationer som visar att äldre kvinnor, och kvinnor med sämre socioekonomi inte prioriteras i vården. Det är djupt oroande, och oacceptabelt att halva befolkningen ska behöva överdriva sina symptom för att få tillgång till samma vård som den andra halvan.

Det finns indikationer som visar att äldre kvinnor, och kvinnor med sämre socioekonomi inte prioriteras i vården.

Det handlar också om att leva – inte bara överleva. För den som drabbats, och tillhör gruppen som överlever sin cancer, kan det innebära extremt svåra konsekvenser i form av strålskador och andra svåra biverkningar, något vi sällan pratar om.

Trots allt finns det hopp för framtiden och det sker mycket som är positivt inom den medicinska utvecklingen. Såväl i Tidöavtalet som i regeringsförklaringen har man uppmärksammat och pekat ut kvinnors hälsa som ett område att särskilt beakta och prioritera.

En fråga om kvinnors hälsa

För att lyckas ta vara på denna möjlighet krävs en satsning med en kombination av åtgärder, bland annat:

• Ökade forskningsanslag
• Satsning på fler gynekologer, gynonkologer och specialistsjuksköterskor
• Nationell uppmärksamhet för att bryta stigmat och öka kunskapen genom olika initiativ som exempelvis en ”gyncancerdag”
• Nationella utbildningskampanjer riktade mot såväl vårdpersonal som allmänhet för att öka kunskapen om olika symtom samt vikten av tidig upptäckt

Nu är det dags att fokusera på cancer som drabbar kvinnor – här finns mycket kvar att göra. Gynekologisk cancer är inte bara en medicinsk utmaning utan även en fråga om kvinnors hälsa och rättigheter. Genom gemensamma insatser kan vi skapa en framtid där ingen kvinna behöver stå ensam.

Vi uppmanar därför regeringen att göra verklighet av viljan att satsa på kvinnors hälsa genom att prioritera gynekologisk cancer generellt, samt att området ”gynekologisk cancer” särskilt uppmärksammas i den nationella cancerstrategin som uppdateras under hösten 2024.