Fernanda Costa Svedman, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Carl Herdenberg, ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. De får dela på stipendiet på 200 000 kronor för forskning inom urinblåsecancer respektive MYC-beroende cancergener.

I bild, från vänster: SOFs nya ordförande Per Karlsson, Camilla Thellenberg (för Carl Herdenberg), Fernanda Costa Svedman, Signe Friesland, avgående ordförande SOF och Daniel Nyqvist, Pfizer.

Fernanda Costa Svedman – studier av ctDNA som biomarkör för utveckling av individualiserad behandling och uppföljning vid urinblåsecancer.

Fernanda Costa Svedman. Foto: Jan Torbjörnsson.

– Jag känner mig mycket glad och väldigt tacksam över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium som kommer vara ett värdefullt bidrag för att kunna genomföra de första ctDNAanalyserna inom ramen för BioBladder-studien. Förhoppningen är att denna forskning kommer bidra till utveckling av precisionsmedicin för urinblåsecancer genom att på ett förfinat sätt bättre kunna bestämma bästa möjliga behandling, utvärdering och uppföljning av dessa patienter, säger Fernanda Costa Svedman, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet.

Studien BioBladder är en akademisk studie som koordineras vid Tema Cancer, Medicinsk enhet Bäckencancer, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och genomförs i nära samarbete med SciLifeLab på KI och KTH, och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Ansvarig prövare är Anders Ullén, professor vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Carl Herdenberg – studier för att identifiera behandlingsbara MYC-beroende cancergener som levercancer och lymfom där MYC-genen har en viktig roll.

Carl Herdenberg. Foto: Anja Hansen Knutsson/Region Västerbotten.

– Det är oerhört roligt och hedrande att tilldelas detta stipendium. Det kommer bli ett viktigt bidrag och kommer bland annat ge mig större möjlighet att bedriva självständig forskning och nätverkskapande. Att få forska i tre år på plats, under ledning av professor Dean Felsher vid The Dean Felshers Lab, Stanford University i USA, ett högteknologiskt forskningscenter som ger grogrund för hög forskningskvalitet, kommer bli otroligt spännande. Jag hoppas kunna etablera nya samarbeten mellan Stanford och Umeå där respektive spetskompetens kan bli grund för framtida spännande forskningsprojekt, säger Carl Herdenberg, ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, och postdoktor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

Förhoppningen med denna forskning är att kunna öppna upp för nya målinriktade behandlingar som kan att angripa cancer som är beroende av MYC-genen utan att frisk vävnad påverkas negativt.

– Det är viktigt med fler forskande läkare som kan kombinera sin kliniska tjänst med forskning för att utveckla kunskap och metoder som är av betydelse för våra patienter. Vi är mycket glada över att kunna dela ut detta forskningsstipendium, och som 2024 tilldelas Fernanda Costa Svedman och Carl Herdenberg. Vi ser fram emot att följa deras fortsatta forskning, säger Signe Friesland, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet på 200 000 kronor delades ut vid årsmötet i Malmö den 21 mars.

Samverkan med SOF kring detta stipendium för att stödja framtidens cancerforskare är mycket glädjande, och ett bidrag till att stimulera till ny forskning och utvecklingen inom områden där det finns ett stort behov av behandlingsalternativ, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Pfizers och SOFs onkologistipendium för postdoktorer
Från och med 2022 delar Pfizer tillsammans med Svensk Onkologisk Förening (SOF) ut forskningsstipendium. Det nyinstiftade stipendiet syftar till att premiera nyligen disputerade medlemmar som stöd i deras etablering som postdoktor och ska användas för projekt som främjar translationell och klinisk cancerforskning. Stipendiet kan sökas av SOFs medlemmar upp till fem år efter disputation med prioritering för forskningsprojekt relaterade till följande tumörområden; njurcancer, urinblåsecancer, lungcancer och bröstcancer. Stipendiet kan tillfalla en till tre sökande. En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer. Prisutdelningen skedde den 21 mars på Onkologidagarna som arrangeras av Svensk Onkologisk Förening och som i år hölls i Malmö den 19 till 21 mars.

På Svensk Onkologisk Förenings årsmöte under Onkologidagarna i Malmö den 20 mars valdes Per Karlsson till ny ordförande i föreningen. Per Karlsson efterträder tidigare ordförande Signe Friesland, och var tidigare vice ordförande i föreningen.

Per Karlsson är professor i Onkologi, professor vid Sahlgrenska Akademin och överläkare i Onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Per Karlsson är samtidigt universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Per Karlsson

Genom att kombinera genetisk analys med kliniska observationer har svenska forskare kunnat identifiera medfödda genetiska varianter hos barn som kan innebära en förhöjd risk för att drabbas av cancer och utifrån det skräddarsy både vård och uppföljning. Kunskap som också kan komma till nytta för familjer och syskon där ärftlighet finns eller kan uteslutas.

Kunskapen om vilka medfödda sjukdomar och syndrom som också innebär en medfödd risk att utveckla barncancer, så kallad barncancerpredisposition ökar. Childhood Cancer Predisposition (ChiCaP) är en svensk prospektiv studie som har undersökt nyttan av att vid diagnos komplettera tumöranalysen med sekvensering av hela arvsmassan i normalvävnad och noggrann kartläggning av kliniska fynd hos barn med solida tumörer. Analys av kliniska fynd kan inkludera allt från autism och intellektuell funktionsnedsättning till missbildningar, immunbrist och andra medicinska tillstånd men också kartläggning av familjehistoria för att identifiera eventuella nedärvningsmönster som kan signalera en ökad risk för barncancer. Studien har finansierats av Barncancerfonden.

Forskargruppen bestående av Kristina Lagerstedt Robinson, Fulya Taylan, Bianca Tesi och Ann Nordgren. Foto: Ulf Sirborn

Ny viktig kunskap

Genom att analysera barnens arvsmassa vid diagnos och sedan följa dem över tid för att utvärdera effekten av de identifierade genetiska förändringarna på deras sjukdomsförlopp och behandlingsrespons kan behandlingar av barn med cancer förbättras genom att de anpassas mer till individens unika förutsättningar.

– Vår studie visar att den här typen av precisionsdiagnostik kan leda till bättre behandlingsstrategier för cancerdrabbade barn, något som förhoppningsvis kan förbättra både överlevnaden och livskvaliteten för dessa patienter, säger Ann Nordgren, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och Göteborgs Universitet, som är initiativtagare och projektledare för projektet GMS ChiCaP som är en del av projektet GMS Barncancer.

Förutom att hitta genetiska förändringar som orsakar cancer så kan man också hitta förändringar som påverkar val av behandling. Till exempel kan vissa medfödda diagnoser innebära att barnet tål cytostatika eller strålning sämre, vilket kan leda till allvarliga biverkningar om inte behandlingen modifieras. Andra genetiska diagnoser kan påverka val av läkemedel, till exempel komplettering med immunterapi.

11 procent hade predisposition

I den aktuella studien ingick 309 barn varav 60 procent hade olika solida tumörer och resterande 40 procent hade tumörer i centrala nervsystemet (CNS). Utöver de analyser som redan görs på tumörers arvsmassa inom GMS Barncancer så analyserades inom ramen för GMS ChiCap 189 kända cancerpredisponerande gener i blodprov från patienterna. Utöver de genetiska analyserna gjordes också en standardiserad klinisk bedömning av underliggande predisposition.

Förekomsten av ChiCaP-diagnoser i gruppen var 11 procent (35/309), varav 69 procent (24/35) var okända innan barnet diagnostiserades med cancer. ChiCaP-diagnoser var vanligare bland barn med retinoblastom (ögoncancer) och höggradiga astrocytom (en form av hjärntumör).

Tack vare nyupptäckt barncancerprediposition kunde 7 procent av alla barn som inkluderats i studien få ett ändrat kliniskt omhändertagande, antingen i form av ändrad behandling eller uppföljning på grund av den medfödda diagnosen. Bland de 35 barn med ChiCaP-fynd som ingick i studien fick 30 barn en skräddarsydd övervakning och för 11 av barnen påverkades behandlingsrekommendationerna.

Vill sprida metoden

Sverige ligger långt framme inom det som kallas precisionsdiagnostik genom projektet GMS Barncancer, vilket innebär att alla barn vid insjuknandet erbjuds helgenomsekvensering av tumör och normalvävnad för att få en så exakt diagnos som möjligt. Resultaten från GMS ChiCap-studien visar tydligt att ytterligare analyser har både ett diagnostiskt värde och klinisk betydelse genom att det kan användas både för att förbättra val av behandlingsmetod men också för att följa barn med predisposition för att kunna sätta in åtgärder tidigt vid ett nytt insjuknande.

Studien “Diagnostic yield and clinical impact of germline sequencing in children with CNS and extracranial solid tumors – a nationwide, prospective Swedish study” publiceras i The Lancet Regional Health – Europe och Ann Nordgren och Bianca Tesi, med dr, specialistläkare och förstaförfattare i studien är glada över att det positiva utfallet av studien har bidragit till en förändrad klinisk rutin, att alla barn med cancer i Sverige kommer att erbjudas utredning avseende barncancerpredisposition.

– En viktig slutsats i vår studie är betydelsen av systematisk klinisk undersökning. Den gör det lättare att tolka genetiska varianter men innebär också att vi kan hitta patienter med stark misstanke om barncancerpredisposition, där en utökad DNA-testning kan vara motiverad i fall där ingen diagnos påträffas vid analys av de 189 kända barncancerpredispositionsgener som ingår i rutinanalysen. Men vi behöver också mer forskning. Fler studier för att upptäcka fler tillstånd med barncancerpredisposition och förstå hur fynd i arvsmassan bäst kan användas för att förbättra behandlingar och uppföljningar.

Kan även hjälpa barn som inte är drabbade

Tidigare upptäckt av cancer kan också bli resultatet av att man hittar de familjer där det finns en ärftlig cancerpredisposition. Inom ramen för projektet ChiCaP har därför familjen utretts om ärftliga genetiska mutationer hittats hos barnet. Det innebär att familjemedlemmar som har en ökad risk för cancer kan erbjudas att delta i screeningprogram för att på ett tidigt stadie upptäcka cancer och därigenom förbättra prognosen.

– Förutom att kunna erbjuda anlagsbärande släktingar kontroller så har studien tack vare kombinerad analys av tumör och normalvävnad också lett till bättre möjligheter att identifiera syskon som inte löper en ökad risk för cancer och därmed inte behöver gå på kontroller. ChiCaP-studien visade att det inte fanns någon ökad risk för syskon i över 95 procent av fallen, avslutar Ann Nordgren.

GMS Barncancerpredisposition – ChiCaP

• Delade första o sistaförfattare i studien: Bianca Tesi, Kristina Lagerstedt Robinson, Frida Abel, David Gisselsson, Gustaf Ljungman, Fulya Taylan och Ann Nordgren.
• Projektet Genomic Medicine Sweden – Childhood Cancer Predisposition (GMS-ChiCaP eller GMS-Barncancerpredisposition) är en del av det nationella samarbetet kring helgenomsekvensering som pågår inom Genomic Medicine Sweden (GMS) och Barntumörbanken.
• Alla sex barncancercentrum i Sverige är involverade och erbjuder redan vid diagnos alla barn med cancer att vara med i studien.
• Studien kartlägger hur vanligt det är med barncancerpredisposition och hur olika medfödda genetiska diagnoser påverkar val av behandling, behandlingssvar, fortsatt utredning och risken för sena komplikationer. Informationen kan sedan användas för att erbjuda individanpassad behandling och adekvata kontrollprogram. Den bidrar även till en ökad förståelse för varför barn får cancer.
• Projektet visar att en förbättrad klinisk och genetisk diagnostik med kartläggning av barncancerpredisposition har betydelse för behandling och prevention hos en betydande del av alla barn med cancer.

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

– Vår studie är först i världen med att testa en AI-baserad mobilapp för melanom i primärvården på det här sättet. Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger Magnus Falk, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, specialistläkare i allmänmedicin och distriktsläkare vid Region Östergötland, som har lett den aktuella studien.

Hudcancerformen melanom kan vara svår att särskilja från andra hudförändringar, även för erfarna läkare. Men det är viktigt att upptäcka melanom så tidigt som möjligt, eftersom det är en allvarlig typ av hudcancer.

I dag finns inget etablerat AI-baserat stöd för bedömning av hudförändringar i svensk sjukvård.

– Läkare på vårdcentral påträffar många hudförändringar varje dag och behöver med begränsade resurser ta beslut om handläggning vid misstanke om hudmelanom. Det resulterar ofta i ett överflöd av remisser till specialistläkare eller borttagande av hudförändringar, som i majoriteten av fallen visar sig vara ofarliga. Vi ville se om AI-stödet i appen kunde prestera bättre än läkare på vårdcentral när det gäller att identifiera pigmenterade hudförändringar som farliga eller inte, i jämförelse med slutdiagnos, säger Panos Papachristou, forskare anknuten till Karolinska Institutet och specialistläkare i allmänmedicin, studiens huvudförfattare samt medgrundare till företaget som har utvecklat appen.

Och resultaten är lovande.

– För det första missade appen inga melanom. Sjukdomen är så farlig att det är grundläggande att absolut inte missa att upptäcka den. Men nästan lika viktigt är att AI-beslutstödet kunde frikänna många misstänkta hudförändringar och avgöra att de var ofarliga, säger Magnus Falk.

I studien följde läkarna på vårdcentraler den gängse rutinen för att diagnosticera misstänkta hudtumörer. Om läkarna misstänkte melanom, remitterade de antingen patienten till hudläkare som ställde diagnos, eller så skars hudförändringen bort för vävnadsanalys och diagnos.

Först efter att läkaren bestämt hur ett misstänkt melanom skulle handläggas använde han eller hon den AI-baserade appen. Denna används genom att läkaren tar en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. Appen analyserar bilden och ger vägledning om huruvida hudförändringen verkar vara melanom eller inte.

För att ta reda på hur bra den AI-baserade appen fungerade som beslutstöd jämförde forskarna appens svar med diagnoserna som sjukvården ställde.

Av de drygt 250 hudförändringar som undersöktes, hittade läkarna 11 melanom och 10 förstadier till cancer, som kallas in situ melanom. Appen hittade alla melanom, och missade bara ett förstadium. I de fall appen svarade att en misstänkt förändring inte var ett melanom, inklusive in situmelanom, var sannolikheten 99,5 procent att det stämde.

– Det verkar som att det skulle kunna finnas en nytta med den här metoden. Men i den här studien fick ju inte läkarna låta sitt beslut påverkas av appens svar, så vi vet inte vad som händer i praktiken om man använder ett AI-baserat beslutstöd. Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier, säger Magnus Falk.

Forskarna planerar nu att gå vidare med en större uppföljande studie i flera länders primärvård, där användning av appen som ett aktivt beslutsstöd jämförs mot att inte använda den alls.

Studien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Analytic Imaging Diagnostics Arena, AIDA, i Linköping, som finansieras av det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health.

Utveckling för att skapa en diagnosoberoende IPÖ-lösning har påbörjats under 2024. Målet är att bredda tillämpningen från dagens åtta diagnoser och att genom den nya lösningen kunna erbjuda IPÖs nyttor till alla cancerdiagnoser.

Individuell patientöversikt (IPÖ) är ett digitalt verktyg som möjliggör insamling och visualisering av uppgifter om patientens cancersjukdom. Detta skapar en lättöverskådlig grafisk bild av patientens sjukdomshistoria och kan användas som ett komplement till patientens journal av vårdprofessionen vid exempelvis patientmöten eller vid multidisciplinära konferenser. IPÖ finns i dagsläget för åtta diagnosområden men tanken med det nya systemet är att det skall kunna användas för alla typer av cancer. Den nya versionen av IPÖ har fått arbetsnamnet ”IPÖ 2.0”.

Ska kunna erbjuda IPÖs nyttor till fler användare

Syftet med IPÖ 2.0 är att möjliggöra användning av IPÖ inom samtliga cancerdiagnoser till skillnad från att idag endast finnas för åtta cancerområden. Målet är att utveckla en generisk och gemensam IPÖ-lösning som olika diagnosområden sedan kan bygga vidare på och anpassa efter egna behov.

– Genom att skapa ett diagnosoberoende IPÖ-system vill vi kunna bredda värdeskapandet genom att erbjuda IPÖ:s nyttor till fler användare inom vårdprofessionen och till fler patientgrupper. Samtidigt är det centralt att alla diagnosområden, liksom idag, ska kunna anpassa innehållet i IPÖ 2.0 så att diagnosspecifika behov och önskemål tillgodoses, säger Per-Henrik Edqvist nationell samordnare för IPÖ.

Per-Henrik Edqvist nationell samordnare för IPÖ

Planen är att IPÖ 2.0 ska se ut och fungera som IPÖ gör idag även om användargränssnittet kommer att standardiseras och att platsen för var olika variabler visas kan förändras.

– Funktionaliteten och innehållet i dagens befintliga IPÖ:er har definierats och utvecklats av vårdprofessionen själva utifrån de behov man sett. Det har varit avgörande för framgången och resulterat i att IPÖ blivit ett värdefullt verktyg i cancervården. I det kommande arbetet med IPÖ 2.0 kommer vi att ”plocka russinen ur kakan” och utgå från de erfarenheter och upplägg som de föregående åtta IPÖ-diagnoserna har utvecklat.

Många fördelar med ett gemensamt IPÖ-system

Utvecklingen av IPÖ 2.0 ska möjliggöra användning av systemet för samtliga cancerdiagnoser samtidigt som det ska generera stordriftsfördelar, exempelvis i frågor om teknisk utveckling, implementering i vården eller systemintegrationer.

En tydlig fördel med att utveckla en diagnosoberoende IPÖ är att förenkla för framtida integrationer med såväl regionernas vårdinformationssystem som andra registerlösningar på INCA-plattformen. Ytterligare en fördel är att den tekniska utvecklingen av IPÖ 2.0 hålls samman vilket sparar resurser jämfört med att utveckla och förvalta flera olika IPÖ-lösningar.

– Det är inte praktiskt och ekonomiskt möjligt att långsiktigt driva enskilda IPÖ-diagnoser som separata system med egna behov av resurssättning och utveckling. Därför behöver vi nu ta klivet framåt och både framtidssäkra och bredda IPÖ-konceptet. Denna utveckling ligger även i linje med RCCs pågående arbete med diagnosövergripande och generiska registerlösningar.

Lansering under hösten 2025

Att etablera tekniska förutsättningar, sätta det strukturella ramverket och kravställa det gemensamma och generiska innehållet i IPÖ 2.0 kommer att vara de primära fokusområdena under 2024. I detta initiala arbete söker man bred samverkan med flera olika intressenter blant annat vårdprofessionen, regionföreträdare och vårdsystemsleverantörer.

Målet är att generera en första beta-version av IPÖ 2.0 i slutet av november 2024 för att ha en produkt mogen nog för lansering under hösten 2025. Därefter kommer fokus att ligga på implementering och införandesupport inom vården samtidigt som den tekniska utvecklingen och arbetet med efterfrågade diagnosanpassningar fortsätter parallellt.