I veckan kommer nationella och internationella experter inom cancerområdet att samlas i Malmö. Årets upplaga av Onkologidagarna tar sikte på framtidens onkologi inom områden som precisionshälsa, cellterapier och Sveriges nya cancerstrategi. Arbetet med strategin leds av Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Den 19-21 mars går Onkologidagarna av stapeln på Malmö Live och omfattar även en nationell kontaktsjuksköterskedag samt Svensk strålonkologisk förenings årsmöte.

Framtidens onkologi
Temat för Onkologidagarna är ”Framtidens onkologi – i Sverige och i världen” med presentationer om bland annat träning som en del av behandling mot cancer, cellterapier, molekylärt matchad behandling, hur onkologin behöver anpassas till en åldrande befolkning och utvecklingen av cancercentrum inom universitetssjukvården. Det finns även internationella perspektiv med inslag om cancervården i Indien och i afrikanska länder och hur svensk cancervård hänger samman med EU:s cancerplan.

– Det är viktigt att alla professioner som på olika sätt arbetar med cancer får tillfälle att träffas, kompetensutvecklas och diskutera viktiga frågor för den nationella och internationella cancervården. Det stärker utvecklingen inom alla områden av cancervården, säger Silke Engelholm, verksamhetschef för hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus och ansvarig för den lokala kommittén för Onkologidagarna.

Uppdatering av nationell cancerstrategi
En av huvudpunkterna på programmet är Sveriges nya cancerstrategi. Mef Nilbert, överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet och sakkunnig vid Socialstyrelsen, har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en uppdatering av den nationella cancerstrategin. På Onkologidagarna kommer både hon och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att tala om den nya strategin som ska vara klar i slutet av november i år.

– Den befintliga cancerstrategin har funnits sedan 2009 och har tjänat oss väl, men det har skett mycket inom såväl sjukvården som forskningen sen dess. Utvecklingen har varit stark. Vi behöver integrera precisionsmedicin, erbjuda patienterna bättre koordination och helhetssyn och förstärka det förebyggande arbetet, säger Mef Nilbert.

Mef Nilbert lyfter fram att svensk cancervård i ett internationellt perspektiv, håller hög kvalitet och har goda resultat.

– Men det finns utmaningar finns inom alla områden och de behöver hanteras. Det finns till exempel stora ojämnheter och ibland ojämlikhet avseende förebyggande insatser, screening, väntetider, rehabilitering och palliativ vård. Generellt behöver forskning och klinisk verksamhet hänga samman.

Fakta Onkologidagarna

• 18-19 mars Nationell kontaktsjuksköterskedag
• 19-21 mars Onkologidagarna
• 20-21 mars Nationellt strålmöte
• Onkologidagarna arrangeras av Svensk onkologisk förening och Sjuksköterskor i cancervård
• Här finns mer information om och program för Onkologidagarna:
  Onkologidagarna – Välkommen till Onkologidagarna

Bakterierna i vår tarm tros vara inblandade i utvecklingen av tjocktarmscancer. Exponering för antibiotika, som kan förändra tarmens bakteriesammansättning, kan också påverka cancerrisken, enligt en färsk avhandling från Umeå universitet.

Med hjälp av svenska nationella registerdata från över 35 000 tarmcancerpatienter fann doktoranden Sai San Moon Lu att användning av receptbelagda antibiotika var kopplad till en högre risk för högersidig tjocktarmscancer, vilket är den första delen av tjocktarmen. Riskökningen var liten men sågs redan efter en eller två typiska antibiotikakurer. Tjocktarmscancerpatienter som hade tagit antibiotika hade också en högre risk för infektioner i operationsområdet, en potentiellt livshotande komplikation vid kirurgi.

Sai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention. Bild:Hans Karlsson

– Resultaten gällande kopplingen mellan antibiotikaanvändning och tjocktarmscancer var väntade. Bakteriell obalans, eller dysbios, tros vara viktigast i den första delen av tjocktarmen, och andra stora studier har rapporterat liknande resultat. Fyndet för postoperativa infektioner är nytt, vilket gör det extra spännande för mig, säger Sai San Moon Lu, Institutionen för diagnostik och intervention.

Dysbios har kopplats till sämre sårläkning och komplikationer efter tarmcancerkirurgi, men studien av Lu och hans kollegor är den första som tittat på antibiotika under åren före operationen.

Att ta antibiotika ökade däremot inte risken för rektalcancer eller för infektioner i operationsområdet efter rektalcancerkirurgi i Sai San Moon Lus studier. Ett oväntat fynd var en något lägre risk för ändtarmscancer hos kvinnor som tagit antibiotika.

– En annan stor studie hade sett samma sak, men vi förväntade oss verkligen inte att kunna replikera deras resultat, säger Sai San Moon Lu.

– Vi forskare säger alltid att det behövs mer forskning, och det stämmer verkligen här.

Sai San Moon Lu fann ingen tydlig koppling mellan antibiotika som tas före diagnos och prognosen för patienter efter diagnos vid antingen tjock- eller ändtarmscancer.

– Resultaten i min avhandling betyder inte att vi ska sluta använda antibiotika, men de tyder på att en försiktig och omdömesgill användning av antibiotika kan ha fördelar utöver att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier, säger Sai San Moon Lu.

Doktorsavhandling: Antibiotics use in relation to colorectal cancer risk, survival and postoperative complications. Svensk titel: Antibiotikaanvändning och tjock- och ändtarmscancer – risk, överlevnad och postoperativa komplikationer. Opponent: Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Huvudhandledare: Bethany van Guelpen. Bihandledare: Sophia Harlid. Datum och tid: 22 mars 2024, 13:00-16:00 (svensk lokal tid). Plats: Hörsal Betula, Norrlands universitetssjukhus.

Text: Claes Björnberg

SCAPIS 2 – världens mest omfattande hjärtkärl- och lungstudie återstartas på Danderyds sjukhus. SCAPIS är en av världens mest omfattande hjärt- kärl- och lungsjukdomsstudie som ska identifiera individuella risker för att kunna sätta in behandling innan sjukdom uppstår. Under 2013–2018 undersöktes 30 000 slumpmässigt utvalda personer 50–64 år i SCAPIS 1, och nu ska hälften av deltagarna undersökas på nytt vid 6 universitetskliniker i Sverige. Danderyds sjukhus tar emot 2 500 av dessa med start den 18 mars.

Tomas Jernberg, överläkare på Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

I SCAPIS 2 genomgår deltagarna utförliga hälsoundersökningar med prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning av hjärtats blodkärl. Allt insamlat material från SCAPIS 1 har samlats i en nationell forskningsbank som är en av världens mest kompletta data-, bild- och biobank. Med SCAPIS 2, där 15 000 personer ska återundersökas, blir den redan världsunika forskningsbanken ännu bättre och ger forskarna fantastiska möjligheter att skapa nya genombrott under lång tid framöver.
Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.
– Vi vet att en stor del av vår befolkning i åldern 50–64 år riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Med vår forskning försöker vi utveckla nya metoder för att hitta riskindivider. Vi vet sedan tidigare studier på SCAPIS-materialet att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl och då utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. Plack är inlagringar av kolesterol i kärlväggen. Dessutom hade en av tjugo en oupptäckt allvarlig förträngning i kranskärlen, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus och huvudansvarig för SCAPIS i Stockholm.

Superröntgen ger nya möjligheter
SCAPIS-studien undersöker också fysiskt aktivitet och levnadsvanor i detalj, för att få information om viktiga riskfaktorer som vi idag vet för lite om.
– För att kunna rädda fler liv behöver vi studera de levnadsvanor och riskfaktorer som är aktuella idag. Vid uppföljningen 2024 undersöks också patienterna med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda vävnader, blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning än tidigare, vilket underlättar bedömningen för läkaren och möjliggör bättre forskning. Forskarna kan nu beskriva förekomst av fett, plack eller förkalkningar i hjärtats kranskärl med betydligt bättre detalj. Denna så kallade fotonräknande datortomografiutrustningen på Danderyds sjukhus har blivit möjligt tack vare en mångmiljonsatsning från Hjärt-Lungfonden, säger Tomas Jernberg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.

FAKTA SCAPIS 2
SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie med målet att förebygga och förhindra hjärt-kärl- och lungsjukdom. Forskningsstudien SCAPIS 1 startade 2013 där 30 000 slumpmässigt utvalda svenskar lämnade forskningsprover och genomgick en rad hälsoundersökningar. Forskningsstudien SCAPIS 2 startar i mars 2024 där 15 000 av forskningsdeltagarna skall återundersökas, varav 2 500 ska undersökas på Danderyds sjukhus. De kommer lämna prover, genomgå en rad undersökningar och de undersöks med en ny, ultramodern skiktröntgenutrustning som har förmågan att avbilda blodkärl, förkalkningar och plack med betydligt högre upplösning är tidigare.

SCAPIS forskningsresultat
Forskning möjliggör en djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdomar, vilket är avgörande för att utveckla effektivare behandlingar och förebyggande åtgärder. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. SCAPIS har redan gett många nya insikter. Den första vetenskapliga publikationen på hela materialet i SCAPIS 1 visar att fyra av tio svenskar 50–64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl, trots att de inte har några symtom. Andra studier visar att bo i områden med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst innebär en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien visar även att personer som lever med oupptäckt diabetes, så kallad prediabetes, har betydligt mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl än friska, och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det här händer i kroppen vid en hjärtinfarkt
Vid hjärtinfarkt brister ett plack i något av hjärtats kranskärl. Där bildas en blodpropp som täpper igen kärlet, vilket leder till syrebrist och att hjärtmuskeln skadas. När hjärtmuskeln skadas kan det orsaka ett akut hjärtstopp, och om man inte får vård omedelbart så riskerar man att avlida. Om man får vård snabbt kan man minska risken för en stor hjärtmuskelskada, och minska risken för hjärtsvikt eller allvarliga hjärtrusningar. Danderyds sjukhus är snabbast i Sverige på att öppna upp blockerade blodkärl med ballongvidgning vid en akut hjärtinfarkt.

Anocca, ett TCR-T-cellterapiföretag, och EmendoBio Inc. ett utvecklings- och genredigeringsläkemedelsföretag, tillkännagav i dag ett icke-exklusivt licensavtal för användning av EmendoBios nya OMNI-A4 genredigeringsteknologi för att påskynda tillverkningen och utvecklingen av Anoccas breda pipeline av TCR-T-cellterapier för svårbehandlade solida cancerformer.

”Att integrera EmendoBios teknologi i vår tillverkningsprocess stödjer Anoccas mål att generera cellterapiprodukter av högsta kvalitet. Detta nästa generations genredigeringssystem ger den precision och effektivitet som krävs för att täcka produktionen av vårt växande bibliotek av TCR-T-produkter i en högprecisionstillverkningsprocess. Vi är glada över att arbeta med EmendoBio för att utveckla genredigerade TCR-T[1]-cellterapier när vi förbereder oss för vårt första kliniska program som riktar in sig på den genetiska KRAS-mutationen i en svårbehandlad solid cancer, säger Anoccas vd och medgrundare, Reagan Jarvis.

”Detta icke-exklusiva licensavtal markerar en betydande milstolpe inom området för T-cellterapi”, säger Dr Ei Yamada, direktör för EmendoBio. ”Tillsammans med Anocca anammar vi den delade visionen att utnyttja potentialen hos både genredigering och cellterapier för att uppnå en banbrytande inverkan på patienternas resultat. Vår kombinerade expertis kommer att öppna upp nya vägar för terapeutisk utveckling och tänja på gränserna för vad som är möjligt inom avancerad medicin.”

Anocca säkrade nyligen en GMP-tillverkningslicens från de svenska tillsynsmyndigheterna för sin produktionsanläggning för cellterapi, den största i Norden. EmendoBios teknologi stärker Anoccas tillverkningsförmåga och är en bra grund för bolagets ambitiösa mål att nå fler patienter snabbare med personliga behandlingar inriktade på de underliggande genmutationerna bakom svårbehandlade cancerformer. Den licensierade genredigeringsteknologin är en del av EmendoBios portfölj av patentskyddade teknologier utvecklade för att vara mycket aktiva och specifika för cellterapiapplikationer.

Anoccas och EmendoBios engagemang för innovation och vetenskaplig excellens bäddar för en lovande framtid inom T-cellterapi. Avtalet understryker inte bara betydelsen av samarbeten inom biotekniksektorn utan förstärker också båda företagens engagemang för att förbättra behandlingsresultatet för patienter globalt.

[1] TCR-T-terapier: T cell receptor-engineered T cell therapies – en typ av cellterapi som använder T cellers naturliga målinriktningsförmåga för att identifiera och utrota sjuka celler som cancer.

Medicinsk bildanalys med hjälp av AI har utvecklats snabbt under de senaste åren. I en av de största studierna hittills av AI-stödd bildanalys av lymfom, cancer i lymfsystemet, har forskare på Chalmers utvecklat en datormodell som i nio fall av tio lyckas hitta tecken på lymfkörtelcancer. 

Utvecklingen av nya datorstödda metoder för att tolka medicinska bilder går snabbt, och på senare år har allt fler metoder för olika sjukdomstillstånd tagits fram. Det kan minska arbetsbördan för radiologer, genom att ge ett andra utlåtande eller rangordna vilka patienter som behöver behandling snabbast.

– Ett AI-baserat datorsystem för att tolka medicinska bilder bidrar också till ökad jämlikhet i vården genom att patienterna får tillgång till samma expertis och kan få sina bilder granskade inom rimlig tid, oavsett vilket sjukhus de är på. I och med att ett AI-system har tillgång till mycket mer information underlättar det även vid ovanliga sjukdomar där radiologerna sällan ser bilder, säger Ida Häggström, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.
I nära samverkan med Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset vid Göteborg universitet deltar hon i utvecklingen av den medicinska bilddiagnostiken inom cancerområdet, men även inom en del andra områden som till exempel hjärt-kärlsjukdom, stroke och benskörhet.

Stor studie för att spåra cancer i lymfsystemet

Tillsammans med kliniskt verksamma forskare vid bland annat Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York har Ida Häggström utvecklat en datormodell som nyligen presenterats i The Lancet Digital Health.
– Utifrån över 17 000 bilder från drygt 5 000 lymfompatienter har vi skapat ett inlärningssystem där datorer har fått träna på att hitta tecken på cancer i lymfsystemet, säger Ida Häggström.
I studien har forskarna undersökt ett bildmaterial som sträcker sig drygt tio år bakåt i tiden. De har jämfört bilder från så kallad positronemissionstomografi (PET) och datortomografi (CT), både före och efter behandling, med patienternas slutliga diagnos.

Övervakad träning

Datormodellen som Ida Häggström har utvecklat kallas Lars, Lymphoma Artificial Reader System. Det är ett så kallat djupinlärningssystem som bygger på artificiell intelligens. En bild från positronemissionstomografi (PET) matas in och analyseras av AI-modellen. Den tränas i att hitta mönster och särdrag i bilden för att göra en så bra förutsägelse som möjligt om bilden är positiv eller negativ, det vill säga om den innehåller lymfom eller inte.
– Jag har använt det som kallas övervakad träning, där man visar bilder för datormodellen som sedan får bedöma om patienten har diagnosen lymfom eller inte. Modellen får även se den sanna diagnosen, så om bedömningen blir fel justeras datormodellen så att den successivt blir bättre och bättre på att avgöra diagnosen.
Vad innebär det då i praktiken att datorn använder sig av artificiell intelligens och djupinlärning?
–  Det handlar om att vi inte har programmerat förbestämda instruktioner i modellen om vilken information i bilden den ska titta på, utan låter den lära sig själv vilka bildmönster som är viktiga för att få så bra förutsägelser som möjligt.

Stöd till radiologer

Ida Häggström beskriver processen med att lära datorn att spåra exempelvis cancer i bilderna som tidskrävande, och säger att det har tagit flera år att genomföra studien. En utmaning har varit att få fram ett så stort bildmaterial. Det har också inneburit mycket arbete att anpassa datormodellen så att den kan skilja på cancer och de tillfälliga behandlingsspecifika förändringar som kan synas i bilderna efter strålbehandling och cytostatika.
– I studien uppskattade vi datormodellens noggrannhet till ungefär nittio procent, och särskilt vid svårtolkade bilder skulle den kunna vara ett stöd till radiologerna i deras bedömningar.
Fortfarande återstår det dock ett stort arbete för att validera datormodellen om den ska kunna användas i den kliniska verksamheten.
– Vi har gjort datorkoden tillgänglig nu så att andra forskare kan arbeta vidare utifrån vår datormodell, men de kliniska tester som behöver göras är omfattande, säger Ida Häggström.

Ida Häggström, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Fotograf: Chalmers/Malin Arnesson

Mer om forskningen

Den vetenskapliga artikeln ”Deep learning for [¹⁸F]fluorodeoxyglucose-PET-CT classification in patients with lymphoma: a dual-centre retrospective analysis” har publicerats i The Lancet Digital Health.
Bakom studien står Ida Häggström, Doris Leithner, Jennifer Alvén, Gabriele Campanella, Murad Abusamra, Honglei Zhang, Shalini Chhabra, Lucian Beer, Alexander Haug, Gilles Salles, Markus Raderer, Philipp B. Staber, Anton Becker, Hedvig Hricak, Thomas J. Fuchs, Heiko Schöder och Marius E. Mayerhoefer.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, Medical University i Wien, Icahn School of Medicine at Mount Sinai i New York och NYU Langone Health i New York.