Ulrika Nyberg - Onkologi i Sverige

Ingen ökad risk för hjärntumör av mobiltelefon

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Den utbredda användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den radiofrekventa elektromagnetiska strålningen vid mobil teknologi kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.

WHO och EU har efterfrågat studier av hög kvalitet för att kunna besvara dessa frågor. Mot bakgrund av detta initierades COSMOS-studien för nästan 20 år sedan.

Mellan 2007 och 2013 besvarade ett stort antal personer i fem länder detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att registrera insjuknande i hjärntumör.

Förhandsgranskning av bild

Professor Maria Feychting. Foto: Andreas Andersson.

– För första gången har forskare kunnat genomföra en framåtblickande kohortstudie där detaljerad information om deltagarnas mobiltelefonanvändning samlats in. Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett COSMOS-studien om cancerrisk.

Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som totalt talat flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från de individer som använt mobilen betydligt mindre.

Använt mobilen i mer än 15 år

Personer som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade COSMOS frågeformulär hade inte högre risk att insjukna än de som använt mobiltelefon kortare tid.

COSMOS är enligt forskarna den hittills enda studie som har kunnat kombinera en prospektiv kohortdesign, som mäter förändring i exponering och utfall över tid, med detaljerad information om omfattningen av mobiltelefonanvändning.

COSMOS har nu visat att de som pratar allra mest i mobilen inte har högre risk för hjärntumör än andra.

WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, klassificerade 2011 radiofrekventa fält som ”möjligen carcinogena”. Denna bedömning baserades till stor del på fall-kontrollstudierna som tillfrågat hjärntumörpatienter och friska kontroller i efterhand om sin tidigare mobiltelefonanvändning.

Forskarna pekar på att resultaten från COSMOS kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.

– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.

I Sverige har studien finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE), AFA Försäkring, Strålsäkerhetsmyndigheten och VINNOVA (se studien för mer information om finansiering).

Flera av forskarna är eller har varit engagerade som vetenskapliga experter i kommittéer på uppdrag av nationella och internationella myndigheter, såsom WHO och EU. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Mobile phone use and brain tumour risk – COSMOS, a prospective cohort study”, Maria Feychting, Joachim Schüz, Mireille B. Toledano, Roel Vermeulen, Anssi Auvinen, Aslak Harbo Poulsen, Isabelle Deltour, Rachel B. Smith, Joel Heller, Hans Kromhout, Anke Huss, Christoffer Johansen, Giorgio Tettamanti, Paul Elliott, Environment International, online mars 2024, doi:10.1016/j.envint.2024.108552.

Viktigt arbete för såren som aldrig läker

Tumörsårsprojektet startade i januari 2019 med syfte att utvärdera om konsultation på distans, genom ett digitalt beslutsstöd, fungerar som metod för sårbedömning och behandling av patienter med tumörsår. Målet har varit att åstadkomma en sammanhållen vårdprocess, öka kompetensen om maligna tumörsår hos vårdpersonal och skapa mer trygghet för patienterna. Nu har arbetet sammanfattats i en rapport.

– Tumörsår är komplexa. De läker inte och skapar ofta mycket lidande för patienten och närstående i samband med till exempel blödning, läckage, lukt eller smärta. Det är relativt få som drabbas av tumörsår men patienterna dyker upp på olika ställen i vårdkedjan. Vårdpersonalen som möter dem behöver både sår- och onkologisk kunskap för att kunna göra en adekvat bedömning och ge rätt sårbehandling, säger Liselott Sahlberg, projektledare tumörsårsprojektet, fil. mag, specialistsjuksköterska Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Konklusioner och införande av avdelning på nytt

I rapporten redovisas projektets olika faser. Från utvärdering av befintliga verktyg, framtagande av ett nytt beslutsstöd utformat för tumörsår, pilottest till konklusioner. Samt en sammanställning av enkätsvar från patienter och vårdpersonal. RCC Stockholm Gotland har stöttat projektet finansiellt sedan start.

– Konklusioner från projektet är att det behövs en lättillgänglig expertgrupp för patienter med tumörsår och vi kan se att kompetensen har ökat hos vårdpersonal samt hela team på de vårdenheter där vi pilottestade arbetssättet. Patienterna har också uttryckt en känsla av trygghet och mindre oro för sitt sår. Inte minst för att de slipper åka in till sjukhuset i onödan när vårdpersonalen har tillgång till experthjälp vid behov.

Liselott Sahlberg

Liselott Sahlberg

– Vi står också i startgroparna att återstarta en ny tumörsårsmottagning på Karolinska Universitetssjukhuset, vilket känns jättespännande. Utifrån en sådan mottagning kan vi utveckla beslutsstödet, ta in remisser och finnas lättillgängliga för personal som är i behov av specialistkompetens inom området. Digitala arbetssätt är jättebra men de ersätter inte möjligheten till fysiska besök helt, därför känns det väldigt bra att kombinera det med en fysisk mottagning för att jobba smart.

I bild till höger: Liselott Sahlberg

Tester ledde fram till ett specifikt beslutsstöd för tumörsår

Det var i samband med att Liselott Sahlberg och hennes kollega Hanna Eriksson, dåvarande processledare för hudcancer på RCC Stockholm Gotland, kom i kontakt med tekniken som nu används vid teledermatoskopi – som tanken om tumörsårsprojektet väcktes. Vid teledermatoskopi används en applikation för att fotografera hudförändringen man vill undersöka, informationen skickas digitalt till ett specialistteam som granskar och fattar beslut om diagnos. Ett liknande beslutsstöd för svårläkta sår fanns redan tillgängligt (utvecklat av företaget Gnosco och kvalitetsregistret RiksSår), men efter att ha undersökt det närmare kom man fram till att en ny modul skulle behövas för tumörsår. En annan typ av frågeställningar var en av huvudanledningarna.

– Vi i arbetsgruppen skapade frågorna. Det skulle vara frågor som dels mäter kvalitet för patient och närstående. Och dels nyckelsymtom som lukt, blödning, smärta och läckage. Vi behövde hitta ett sätt att mäta objektivt samtidigt som vi fick med oss patienternas upplevelser.

Applikationen för tumörsår togs sedan fram i samarbete med företaget bakom tekniken och arbetsgruppen bestående av specialistsjuksköterska Liselott Sahlberg från Tema cancer på Karolinska Universitetssjukhuset, Hanna Eriksson, docent, överläkare på Tema Cancer Karolinska Universitetssjukhuset, Susanne Dufva, specialistsjuksköterska från SårCentrum på Södersjukhuset samt undersköterskorna Kerstin Klockhof och AnnKristin Ahnsjö från Bröstcentrum S:t Görans sjukhus. Resultatet blev ett beslutsstöd i två delar. Dels sårapplikationen i mobiltelefonen som remittenten använder bedside med patienten och fyller i vissa parametrar samt fotograferar tumörsåret, dels en digital plattform där expertteamet kompletterar med data och bedömer samt svarar ut remissen.

– Det har varit viktigt med enkelhet. Både med remissen och bedömningen av den. I den digitala plattformen finns en dialogfunktion där vi i expertteamet kan ställa kompletterande frågor. Vi behöver ofta diskutera varje fall tillsammans, det är inget ensamarbete, och om det gäller förslag på ändrad onkologisk behandling och/eller medicinering diskuteras detta också med ansvarig onkolog.

– Det blev tydligt att även om man gör en liten intervention så påverkas kunskapen ändå. Det såg vi hos teamen på de åtta ASIH-enheter som deltog i pilottestet. Vi har nu diskuterat med RCC om att samla information och spela in filmer som ska finnas lättillgängliga nationellt på RCC:s hemsida. Då kan det användas av både sjuksköterskor internt och externt som en ytterligare möjlighet att öka kompetensen om tumörsår.

Läs rapporten Tumörsårsprojektet – Utveckling och utvärdering av ett digitalt beslutsstöd för maligna tumörsår.

Bröstcancervården samlas i Skåne

Nu samlas bröstcancervården på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Från och med 12 mars kommer alla patienter med bröstcancer som ska behandlas på Skånes universitetssjukhus att tas emot i Malmö. Där samlas all bröstonkologisk verksamhet på sjukhuset, undantaget strålbehandlingen, under ett tak. Förändringen är ett första steg mot bildandet av ett fysiskt bröstcentrum som beräknas tas i bruk 2027.

Patienter som idag behandlas för bröstcancer via Onkologimottagning 1 i Lund kommer från och med den 12 mars 2024 att göra sina mottagningsbesök och få sin medicinska behandling i Malmö

– Att samla kompetens för bröstonkologisk utredning, konsultation och behandling under samma tak skapas förutsättningar för ett tätt samarbete mellan våra olika professioner, så att patienter med bröstcancer kan erbjudas bästa möjliga vård, säger Silke Engelholm, verksamhetschef och överläkare inom hematologi, onkologi och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.

Kontaktsjuksköterska Anna-Karin Åkesson, undersköterska Anna Bengtsson och enhetschef Helene Jensen förbereder den nya mottagningen i Malmö. Slutmålet är ett fysiskt bröstcentrum som ska placeras på Fritz Bauers gata på sjukhusområdet i Malmö.

Nytt bröstcentrum 2027
Förändringen är en förberedelse inför bildandet av ett nytt bröstcentrum som planeras att upprättas på Fritz Bauers gata och tas i bruk 2027. Där ska multidisciplinära team samlas kring bröstcancerpatienten.

– Nu lägger vi grunden för att utveckla framtidens bröstcancervård. Vi får nu möjlighet att hitta samarbetsformerna, samtidigt som patienterna får ta del av en bättre sammanhållen vård redan idag, säger Niklas Loman, överläkare och föreståndare för bröstcentrumet.

Samordningen och det framtida centrumet ska också säkra att vårdens resurser utnyttjas optimalt.

– Onkologin, och inte minst bröstonkologin, har växt på ett närmast ofattbart sätt under de senaste 30 åren. Det sker en snabb utveckling som är resurskrävande både ekonomiskt, och bemannings- och kompetensmässigt, säger Niklas Loman.

Niklas Loman, överläkare och föreståndare för det nya bröstcentrumet, tillsammans med verksamhetschef Silke Engelholm.

Landets tredje största
Bildandet av ett bröstcentrum, som blir landets tredje största, är ett sätt att hålla jämna steg i den utvecklingen.

– Utöver att omhändertagandet blir ännu bättre när alla professioner kan samlas kring patienten, så skapar det också förutsättningar för bättre tillgänglighet, trots att vi egentligen inte blir fler, säger Silke Engelholm.

Enhetschef Helene Jensen berättar att alla i hennes personalgrupp som idag arbetar med bröstcancerpatienter i Lund, har valt att följa med till Malmö.

– Vi tror att det blir en vinst för både patienter och personal med en dörr in. En del av våra patienter får längre att resa, samtidigt som andra som tvingats åka mellan Malmö och Lund nu slipper det. Det har också varit den vanligaste reaktionen bland våra patienter, att det ska bli skönt att vi samlar oss, säger Helene Jensen.

Fakta

Den nya mottagningen heter Onkologimottagning bröst. Den nya adressen är Jan Waldenströms gata 18, plan 4 på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Bröstcancerpatienter som får behandling på Skånes universitetssjukhus bor i Malmö och Lund, samt i delar av mellersta och södra Skåne. Större orter som berörs är bland andra Landskrona, Staffanstorp, Eslöv, Höör Trelleborg och Ystad.
Skånes universitetssjukhus driver också en mottagning för bröstcancerpatienter på Helsingborgs lasarett samt bemannar mottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad med läkare. Dessa mottagningar påverkas inte av den här förändringen.
Precis som alla skånska cancerpatienter som har behov av strålningsbehandling kommer patienter med bröstcancer att fortsatt få det i Lund.
Varje år kommer ungefär 1 200 nya bröstcancerpatienter till mottagningarna i Skåne. Cirka 700 av dessa får behandling på Skånes universitetssjukhus.
Bröstcancervården på Skånes universitetssjukhus är en del av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC). Cancercentrumet arbetar för att främja kliniknära forskning, snabbare tillgång till nya behandlingsmetoder för patienter med cancer, ökad delaktighet för patienten och ännu högre kvalitet i cancervården genom ett mer strukturerat samarbete.

Sverige är med i Nato – vad betyder det för vården och omsorgen?

Sverige är nu medlemmar i försvarsalliansen Nato. Det innebär en ny fas i den civila beredskapsplaneringen där vården och omsorgen är en central del.

– Medlemskapet är en angelägenhet för hela samhället och det är en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret. Natos förväntningar ligger i linje med det omfattande arbete som pågår för att stärka hälso- och sjukvården och socialtjänstens beredskap för kris och krig, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Sverige har sedan en lång tid tillbaka haft ett nära samarbete med Nato och även deltagit i gemensamma övningar. Det gäller såväl militär som civil beredskap. Socialstyrelsens arbete med att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap har också under de senaste åren intensifierats.

– Sedan 2015 har Socialstyrelsen arbetat med återuppbyggnaden av det civila försvaret, inte minst med de 30-tal regeringsuppdrag som tilldelats myndigheten de senaste åren. Arbetet syftar bland annat till att stärka vårdens förmåga att ta emot ett stort antal skadade på kort tid, en så kallad masskadehändelse, säger beredskapschef Taha Alexandersson.

Personal inom akutsjukvården springer med patient som ligger i en säng

Beredskapen inom sektorn fortsätter stärkas

Socialstyrelsen är sektorsansvarig myndighet för hälsa, vård och omsorg. Tillsammans med de andra myndigheterna i sektorn stärker och utvecklar myndigheten vården och omsorgens beredskap. Ett viktigt område är att säkerställa tillgången till läkemedel och sjukvårdsprodukter och skapa nationella och regionala lager.

Natomedlemskapet innebär även att hälso- och sjukvården behöver planera för att kunna vårda och ta emot utländsk trupp som befinner sig i, eller evakueras, till Sverige. Taha Alexandersson framhåller vikten av att fortsätta hantera de utmaningar som vården står inför idag. Natomedlemskapet innebär inte att nya frågeställningar ska hanteras utan om en tydligare inriktning vad gäller exempelvis kvantitet och geografi.

– En ökad vårdkapacitet i vardagen är en grund för vårdens och omsorgens förmåga i kris och krig. Kontinuitet och robusthet bygger på en fungerande vardag, ju bättre vi klarar våra vardagssituationer desto bättre kommer vi också klara av en oförutsägbar händelse. Därför är det viktigt att fortsätta jobba med att komma till rätta med bland annat bristen på vårdplatser och kompetensförsörjningen, säger Taha Alexandersson.

Alla aktörer behöver planera och öva

I och med inträdet kommer Socialstyrelsen som sektorsansvarig beredskapsmyndighet, i likhet med vad som idag görs för det nationella civila försvaret, leda arbetet och samordna åtgärder för att tillsammans med andra Natoländer planera hur vården ska förberedas för att fungera i krig. Nato ställer även nya krav på myndigheter att hantera information på ett skyndsamt och säkert sätt. Det innebär att aktörerna i hälso- och sjukvården behöver utveckla och se över teknik, organisation och digitala lösningar.

– Att stärka samhällets beredskap i kris och krig har högsta prioritet. Socialstyrelsen skapar, med bland annat kunskapsstöd, inriktningar för beredskapsplanering och övningar samt statsbidrag förutsättningar för regioner och kommuner för att bedriva arbetet. Alla vi som är aktörer – näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och stat – behöver planera, skapa förmåga och öva. Det kräver uthållighet och alla behövs i det arbetet, säger Olivia Wigzell.

Health Innovation West bjuder in till HackHERHealth – för kvinnors hälsa

Västsveriges life science community samarbetar för att lansera HackHERHealth, ett banbrytande femtech innovationshackathon. Hälsogapet mellan män och kvinnor är talande. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, är mer drabbade av psykisk ohälsa och har varit historiskt underrepresenterade i medicinsk forskning.

Denna klyfta i hälsa mellan könen måste minskas och helt utrotas. För att ta itu med detta samhällsproblem och generera konkreta lösningar för detta, bjuder nu Sahlgrenska Science Park, GoCo Health Innovation City, AstraZeneca och andra medlemmar i Health Innovation West in till HackHERHealth – ett hackathon med fokus på att minska hälsogapet och främja kvinnors hälsa .

Med hjälp av avancerade, generativa AI-verktyg kommer HackHERHealth utmana könsskillnaderna inom hälso- och sjukvård, en utmaning som ofta bottnar i historiska ojämlikheter i forskning och medicinsk behandling.

Studenter, forskare, teknikentusiaster, life science-experter, entreprenörer – alla som vill delta – bjuds in att tillsammans utveckla innovativa femtech-lösningar för att överbrygga klyftan som finns mellan män och kvinnor inom hälsoområdet.

HackHERHealth börjar med en lansering och paneldiskussion den 8 mars, internationella kvinnodagen, på GoCo Health Innovation City, som arrangerar Women’s Empowerment Week hela veckan.

Själva hackathon äger sedan rum 12-14 april på GoCo och Sahlgrenska Science Park och avslutas med en prisutdelning på Sahlgrenska Science Park den 19 april.

Följ med oss och forma framtiden för kvinnors hälsa – registrera dig nu via hackherhealth.tech