I en ny avhandling vid Karolinska Institutet har Hanna Milerad, medicinskt ansvarig och verksamhetsutvecklare Enheten för Cancerprevention & Screening, tittat på kliniska frågor som rör primärprevention (HPV-vaccination) och sekundärprevention (HPV-baserad screening) av livmoderhals- och vaginalcancer.

– Som jag ser det är de två viktigaste utmaningarna för framtiden: 1) Att nå icke-deltagare i screening- och vaccinationsprogram, 2) den medicinska bedömningen av kvinnor som fortfarande riskerar att drabbas av livmoderhalscancer trots dessa förebyggande åtgärder. För att möta framtida utmaningar behövs mer kunskap från studier, men lika viktigt är att vidta åtgärder, och jag trorstudiedesign som tillåter kvalitetskontroll samtidigt som nya strategier implementeras kan vara vägen framåt, säger Hanna Milerad.

Foto: Region Dalarna

Till avhandlingen.

Sveriges nationella cancerstrategi har, till skillnad från de flesta länder i Europa, hittills saknat ett genomgående barncancerperspektiv. Den nya cancerstrategin ska presenteras i november 2024 och Barncancerfonden ser flera områden där både drabbade barn och vuxna har gemensamma behov, inte minst ett utökat internationellt samarbete, men också områden där barnens behov tydligt skiljer sig från vuxnas.

Utöver arbetet i expert- och referensgrupper lämnar nu Barncancerfonden in ett kompletterande skriftligt underlag till utredningssekreteriatet för en ny nationell cancerstrategi.

Den nya cancerstrategin ska presenteras i november 2024 och Barncancerfonden ser flera områden där barns behov behöver tydliggöras. Foto: Helena Kyrk

– En av de saker som vi ser verkligen har förändrats sedan den förra strategin togs fram är hur EU klivit fram och satsar inom cancerområdet och vi hoppas verkligen att Sverige nu drar nytta av och inkluderar EU:s cancerplan i den nationella uppdateringen, säger Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

För sällsynta diagnoser som barncancer är ett intensifierat och internationellt samarbete en viktig förutsättning för att få fram de nya läkemedel och behandlingar som kan bidra till att fler barn överlever och att sena behandlingsrelaterade komplikationer ska kunna minskas. Och här släpar barnonkologin efter vuxensidan när det handlar om tillgången till och för barn utprovade och godkända nya och mer avancerade cancerläkemedel.

– Barncancer är ett samlingsnamn för många olika sällsynta diagnoser. En konsekvens är att det svenska patientunderlaget inte är tillräckligt stort för vissa analyser. Tillgången på hälsodata är exempel på ett område som kräver utökat och förbättrat nationellt, såväl som internationellt samarbete. För ökad överlevnad och färre biverkningar, måste precisionsbehandlingar utvecklas och då behöver vi kunna jämföra data från många patienter med samma diagnos och samma mutation för att se både samband och avvikelser, säger Britt-Marie Frost Forskningschef på Barncancerfonden.

Slutligen vill Barncancerfonden framhålla vikten av att strategin bidrar till en ambitionshöjning avseende systematisk inkludering och tillvaratagande av både vuxna- och barnpatienters samt deras närståendes perspektiv, erfarenheter och åsikter genom hela kedjan, från forskning och läkemedelsutveckling till utvecklingen av cancervården i stort.  Och om man inom ett område inte tar med ett barncancerperspektiv, vill Barncancerfonden att det kompletteras med en konsekvensanalys vilken också ska kommuniceras.

– När ett barn drabbas av cancer drabbas hela familjen, inte minst syskon kan behöva extra stöd vilket vi försöker bidra med genom våra regionala föreningar och deras aktiviteter men också genom de extraresurser som Barncancerfonden möjliggör inom barnonkologin genom konsultsjuksköterskor och syskonstödjare. Men även strategin behöv ta höjd för de sociala behov som följer av en barncancerdiagnos, avslutar Ola Mattsson

Läs hela inspelet här:

https://www.barncancerfonden.se/globalassets/bilder/om-oss/politik-och-paverkan/remissvar/barncancerfonden-kompletterande-inspel-till-uppdateringen-av-den-nationella-cancerstrategin-20240612.pdf

RaySearch Laboratories AB (publ) inleder sitt tioårsjubileum vid Particle Therapy Cooperative Group (PTCOG) Conference i Singapore den 10-15 juni 2024. Här visas de senaste nyheterna i dosplaneringssystemet RayStation®*, onkologiinformationssystemet RayCare®* och det molnbaserade analyssystemet RayIntelligence®. Boka en demonstration i RaySearchs monter #8.

2014 genomfördes den första leveransen av en protondosplan med RayStation vid Provision Center for Proton Therapy i Knoxville, Tennessee, USA. Sedan denna banbrytande leverans har fler än 120 kliniker över hela världen valt RayStation för dosplanering till partikelbehandling.^[1] Detta motsvarar de flesta protoncenter som för närvarande är i drift, under uppbyggnad eller i planeringsstadiet och visar på RayStations ledande position och förtroende inom området.^[2] Förmågan att i ett tidigt skede förstå de unika behoven för proton- och partikelbehandlingsmodaliteter, samt anpassa till förändrade behov, har bidragit till RaySearchs framgång. Robust optimering, supersnabb Monte Carlo-dosberäkning och optimering baserad på linjär energiöverföring (LET) är några exempel på funktionalitet inom dosplanering för partikelbehandling där RaySearch varit pionjärer.

På PTCOG 62 kommer RaySearch att visa upp de senaste framstegen inom dosplanering för partikelbehandling, onkologiinformationssystem och analyssystem för onkologi genom att demonstrera sina produkter i montern:

• RayStation har funktionalitet såsom den nya automatiserade omplaneringsmodulen för snabb adaptiv planering både online och offline, LET-optimering, proton-arc- planering, dosberäkningar på konverterade CBCT-bilder för protoner och lätta joner^†, robust planering för kol- och heliumjoner^†, helautomatisk deep learning-baserad planering med robusthet^†, planering för FLASH ^‡, flerjonsplanering^‡ och BNCT-behandling^†.
• RayCare är ett nästa generationens onkologiinformationssystem som förbättrar precisionvården i alla discipliner inom onkologi genom sömlös koordinering, automatisering av uppgifter och resursoptimering genom förbättrad effektivitet i arbetsflödet.
• RayIntelligence är ett molnbaserat analyssystem för onkologi som effektiviserar arbetsflöden genom att integrera och omvandla data till insikter. Det ger möjlighet till välgrundat beslutsfattande för alla typer av cancervård, inklusive strålbehandling, medicinsk onkologi och kirurgisk onkologi.

Johan Löf, grundare och vd, RaySearch: ”Vi firar 10 år av avancerad protonplanering genom fortsatt fokus på kontinuerlig innovation inom mjukvara för dosplanering till partikelbehandling. Vi tänjer ständigt på gränserna för att hjälpa kliniker att erbjuda den bästa behandlingen till sina patienter.”

Programvara från RaySearch har sålts till drygt 1 000 kliniker i 43 länder. Företaget grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2003.

Om RayIntelligence

Datadriven onkologi representerar en ny era inom vården. RayIntelligence® är ett molnbaserat analyssystem för onkologi (OAS) som ger mening till data och stärker cancerklinikens möjligheter att nå nya nivåer av individbaserad vård genom insikter baserade på kliniska data.

* Regulatoriskt godkännande krävs på vissa marknader.

† Regulatoriskt godkännande krävs på vissa marknader. Ej för marknadsföring i USA, Kanada eller Japan.

 ‡ Tillgänglig i forskningsversioner av RayStation.

Sobi® kommer att presentera data som understryker bolagets engagemang inom sällsynta och svåra hematologiska sjukdomar vid EHA:s (European Haematology Association) hybridkongress i Madrid den 13–16 juni. Vid kongressen kommer Sobi presentera de senaste framstegen inom behandling av immunologisk trombocytopeni (ITP), myelofibros, hemofili A och paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH).

”Vi ser fram emot att dela med oss av nya data inom flera av Sobis terapiområden vid årets EHA-kongress”, säger Lydia Abad-Franch, MD, Head of R&D and Medical Affairs och Chief Medical Officer på Sobi. ”Vårt fortlöpande arbete med att förbättra vården och möta de särskilda utmaningar som unga patienter med ITP står inför kommer att belysas med primära data från den pediatriska fas 3-studien med avatrombopag. Ytterligare presentationer kommer att redogöra för våra framsteg inom behandling av ett brett spektrum av hematologiska tillstånd. Vi fortsätter vår strävan att höja vårdstandarden för sällsynta hematologiska sjukdomar och ser framemot att träffa och samarbeta med kollegor vid detta viktiga event.”

Umeåprofessorn Beatrice Melin är en av två nya svenska ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, klassen för medicinska vetenskaper. Hon forskar om hjärntumörer.

Beatrice Melin är professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet, och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Bland annat vill hon ta reda på varför vissa får hjärntumörer, och hur det genetiska landskapet utvecklas från en normal cell till en tumör. Hon har särskilt intresserat sig för gliom, tumörer i den vävnad som omger hjärnan.

I sin forskning har hon bland annat använt sig av stora nationella register. Hon har dessutom själv initierat insamlingar av prover från tusentals patienter med gliom. Målsättningen har varit att fastställa om faktorer somslump, arv eller miljö kan spela en roll för uppkomsten av sjukdomen.

Forskningsgruppen använder sig av flera molekylärepidemiologiska metoder, däribland registerstudier och genetiska analyser. På så sätt har Beatrice Melin gjort den första upptäckten av vanliga genetiska varianter som associeras med gliom. Det har också visat sig att gliom är mindre vanligt hos personer med astma och allergier än hos andra.

Hennes nuvarande forskning är inriktad på att hitta nya diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka tumörerna i ett tidigt skede. Det skulle bland annat kunna ske genom att mäta nivån av fria syreradikaler i blodet.

Ny ledamot är också Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Han forskar om de processer som reglerar människans arvsmassa och är en av pionjärerna inom utvecklingen av single cell RNA-sekvensering.