Sjöbergstiftelsen har tilldelat 30 miljoner kronor till ett projekt som leds av professor Beatrice Melin, Umeå universitet. Målet för projektet är att identifiera proteiner i blodet som kan användas för tidig upptäckt av cancer.

Bild: Mattias Pettersson

Ju tidigare en cancersjukdom upptäcks, desto större är möjligheterna att den kan botas. En lovande strategi för tidig upptäckt är om man kan använda blodprover för att hitta biomarkörer (proteiner eller andra faktorer) som visar på det finns cancer någonstans i kroppen.

I projektet “Utveckling av en atlas för tidig upptäckt av cancer”, som leds av Beatrice Melin tillsammans med Tobias Sjöblom vid Uppsala universitet, ska forskarna identifiera proteiner i blodplasma som fungerar optimalt för att diagnosticera cancer. I Umeådelen av projektet kommer forskarna att analysera en bred proteinpanel i PREDICT-projektet. Det långsiktiga målet att är skapa biomarkörpaneler som kan användas för screening eller tidig diagnostik vid symptom som skulle kunna vara cancer.

– Vi har skapat en plattform för precisionshälsa med PREDICT-studien, och medlen gör att vi nu till fullo kan komma i gång med analys av proverna som är insamlade inom ramen för Västerbottens Interventionsprojekt (VIP). Om vi hittar cancer tidigt, så kommer överlevnaden efter cancerdiagnos på lång sikt att förbättras, säger Beatrice Melin.

De beviljade bidragen ska användas under åren 2025–2027. Efter en utvärdering av hur projekten framskridit, kan de tilldelas ytterligare 70 miljoner kronor för de följande sju åren. Projekten ska genomföras i samarbete med forskarkollegor vid Uppsala universitet, Umeå universitet, Karolinska Institutet, SciLifeLab, Göteborgs universitet, KTH, Linköpings universitet och Lunds universitet samt Akademiska sjukhuset, Norrlands universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Om Sjöbergstiftelsen

Sjöbergstiftelsen instiftades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg. Stiftelsens ändamål är att ”främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö”. Under 2023 utlyste stiftelsen medel till så kallade flagship projects, där samarbetsprojekt mellan olika lärosäten skulle kunna få stöd med upp till 100 miljoner kronor under tio år.

Äggstockscancer är den dödligaste av alla gynekologiska cancerformer, med mer än 700 nya fall varje år i Sverige. För att kunna upptäcka återfall tidigare startar nu en banbrytande studie vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus. Målet är att utvärdera om blodprover som tas i hemmet kan leda till snabbare upptäckt av återfall och därmed möjliggöra tidigare insatser.

I Sverige varierar rutinerna för uppföljning av äggstockscancer mellan två och fyra läkarbesök per år, ibland kombinerat med provtagning av tumörmarkören CA 125. Tidig upptäckt av återfall kan möjliggöra kirurgiska ingrepp som förlänger överlevnaden. Mot denna bakgrund startar en forskargrupp vid Uppsala universitet, finansierad av Vetenskapsrådet, en studie för att utvärdera uppföljning av äggstockscancer genom blodprov som tas i hemmet.

Metoden kan på sikt öka möjligheten till kirurgi eller behandling, säger Karin Stålberg, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Foto: Peter Stålberg

– Vi har i vår forskargrupp identifierat en ny panel av proteinmarkörer i blod som, enligt retrospektiva studier, verkar kunna diagnostisera återfall i äggstockscancer tidigare än nuvarande metoder. I FOLL-OV-studien undersöker vi om tätare blodprovstagning i hemmet och analys av den nya proteinpanelen kan upptäcka återfall tidigare, säger Karin Stålberg, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

– I retrospektiva studier har vi sett att den här uppsättningen proteiner kan upptäcka återfall upp till 60 dagar innan klinisk diagnos. Detta kan på sikt öka möjligheten till förnyad kirurgi eller snabbare insatt onkologisk behandling och därigenom förbättra prognosen.

Studien genomförs i samarbete med forskare vid Umeå universitet och omfattar 100 kvinnor från Akademiska sjukhuset i Uppsala och Norrlands universitetssjukhus. Kvinnorna kommer att ta ett blodprov i fingret en gång per månad mellan ordinarie läkarbesök under ett års tid. Blodproven analyseras med en proteinpanel skräddarsydd för äggstockscancer.

– Att på sikt kunna erbjuda kvinnor ett enkelt, evidensbaserat hemtest för uppföljning skulle kunna överföra resurser från rutinmässiga uppföljningsbesök till snabbare och bättre tillgänglighet när behov finns. Dessutom skulle blodprov i hemmet kunna användas inom fler cancerdiagnoser och andra områden, som exempelvis screeningprogram, säger Stefan Enroth, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Text: Robin Widing, Uppsala universitet
Foto: Unsplash

En ny studie vid Uppsala universitet ska se om blodprov i hemmet kan leda till snabbare upptäckt av återfall i äggstockscancer.

I en ny avhandling vid Karolinska Institutet har Hanna Milerad, medicinskt ansvarig och verksamhetsutvecklare Enheten för Cancerprevention & Screening, tittat på kliniska frågor som rör primärprevention (HPV-vaccination) och sekundärprevention (HPV-baserad screening) av livmoderhals- och vaginalcancer.

– Som jag ser det är de två viktigaste utmaningarna för framtiden: 1) Att nå icke-deltagare i screening- och vaccinationsprogram, 2) den medicinska bedömningen av kvinnor som fortfarande riskerar att drabbas av livmoderhalscancer trots dessa förebyggande åtgärder. För att möta framtida utmaningar behövs mer kunskap från studier, men lika viktigt är att vidta åtgärder, och jag trorstudiedesign som tillåter kvalitetskontroll samtidigt som nya strategier implementeras kan vara vägen framåt, säger Hanna Milerad.

Foto: Region Dalarna

Till avhandlingen.

Sveriges nationella cancerstrategi har, till skillnad från de flesta länder i Europa, hittills saknat ett genomgående barncancerperspektiv. Den nya cancerstrategin ska presenteras i november 2024 och Barncancerfonden ser flera områden där både drabbade barn och vuxna har gemensamma behov, inte minst ett utökat internationellt samarbete, men också områden där barnens behov tydligt skiljer sig från vuxnas.

Utöver arbetet i expert- och referensgrupper lämnar nu Barncancerfonden in ett kompletterande skriftligt underlag till utredningssekreteriatet för en ny nationell cancerstrategi.

Den nya cancerstrategin ska presenteras i november 2024 och Barncancerfonden ser flera områden där barns behov behöver tydliggöras. Foto: Helena Kyrk

– En av de saker som vi ser verkligen har förändrats sedan den förra strategin togs fram är hur EU klivit fram och satsar inom cancerområdet och vi hoppas verkligen att Sverige nu drar nytta av och inkluderar EU:s cancerplan i den nationella uppdateringen, säger Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.

För sällsynta diagnoser som barncancer är ett intensifierat och internationellt samarbete en viktig förutsättning för att få fram de nya läkemedel och behandlingar som kan bidra till att fler barn överlever och att sena behandlingsrelaterade komplikationer ska kunna minskas. Och här släpar barnonkologin efter vuxensidan när det handlar om tillgången till och för barn utprovade och godkända nya och mer avancerade cancerläkemedel.

– Barncancer är ett samlingsnamn för många olika sällsynta diagnoser. En konsekvens är att det svenska patientunderlaget inte är tillräckligt stort för vissa analyser. Tillgången på hälsodata är exempel på ett område som kräver utökat och förbättrat nationellt, såväl som internationellt samarbete. För ökad överlevnad och färre biverkningar, måste precisionsbehandlingar utvecklas och då behöver vi kunna jämföra data från många patienter med samma diagnos och samma mutation för att se både samband och avvikelser, säger Britt-Marie Frost Forskningschef på Barncancerfonden.

Slutligen vill Barncancerfonden framhålla vikten av att strategin bidrar till en ambitionshöjning avseende systematisk inkludering och tillvaratagande av både vuxna- och barnpatienters samt deras närståendes perspektiv, erfarenheter och åsikter genom hela kedjan, från forskning och läkemedelsutveckling till utvecklingen av cancervården i stort.  Och om man inom ett område inte tar med ett barncancerperspektiv, vill Barncancerfonden att det kompletteras med en konsekvensanalys vilken också ska kommuniceras.

– När ett barn drabbas av cancer drabbas hela familjen, inte minst syskon kan behöva extra stöd vilket vi försöker bidra med genom våra regionala föreningar och deras aktiviteter men också genom de extraresurser som Barncancerfonden möjliggör inom barnonkologin genom konsultsjuksköterskor och syskonstödjare. Men även strategin behöv ta höjd för de sociala behov som följer av en barncancerdiagnos, avslutar Ola Mattsson

Läs hela inspelet här:

https://www.barncancerfonden.se/globalassets/bilder/om-oss/politik-och-paverkan/remissvar/barncancerfonden-kompletterande-inspel-till-uppdateringen-av-den-nationella-cancerstrategin-20240612.pdf

RaySearch Laboratories AB (publ) inleder sitt tioårsjubileum vid Particle Therapy Cooperative Group (PTCOG) Conference i Singapore den 10-15 juni 2024. Här visas de senaste nyheterna i dosplaneringssystemet RayStation®*, onkologiinformationssystemet RayCare®* och det molnbaserade analyssystemet RayIntelligence®. Boka en demonstration i RaySearchs monter #8.

2014 genomfördes den första leveransen av en protondosplan med RayStation vid Provision Center for Proton Therapy i Knoxville, Tennessee, USA. Sedan denna banbrytande leverans har fler än 120 kliniker över hela världen valt RayStation för dosplanering till partikelbehandling.^[1] Detta motsvarar de flesta protoncenter som för närvarande är i drift, under uppbyggnad eller i planeringsstadiet och visar på RayStations ledande position och förtroende inom området.^[2] Förmågan att i ett tidigt skede förstå de unika behoven för proton- och partikelbehandlingsmodaliteter, samt anpassa till förändrade behov, har bidragit till RaySearchs framgång. Robust optimering, supersnabb Monte Carlo-dosberäkning och optimering baserad på linjär energiöverföring (LET) är några exempel på funktionalitet inom dosplanering för partikelbehandling där RaySearch varit pionjärer.

På PTCOG 62 kommer RaySearch att visa upp de senaste framstegen inom dosplanering för partikelbehandling, onkologiinformationssystem och analyssystem för onkologi genom att demonstrera sina produkter i montern:

• RayStation har funktionalitet såsom den nya automatiserade omplaneringsmodulen för snabb adaptiv planering både online och offline, LET-optimering, proton-arc- planering, dosberäkningar på konverterade CBCT-bilder för protoner och lätta joner^†, robust planering för kol- och heliumjoner^†, helautomatisk deep learning-baserad planering med robusthet^†, planering för FLASH ^‡, flerjonsplanering^‡ och BNCT-behandling^†.
• RayCare är ett nästa generationens onkologiinformationssystem som förbättrar precisionvården i alla discipliner inom onkologi genom sömlös koordinering, automatisering av uppgifter och resursoptimering genom förbättrad effektivitet i arbetsflödet.
• RayIntelligence är ett molnbaserat analyssystem för onkologi som effektiviserar arbetsflöden genom att integrera och omvandla data till insikter. Det ger möjlighet till välgrundat beslutsfattande för alla typer av cancervård, inklusive strålbehandling, medicinsk onkologi och kirurgisk onkologi.

Johan Löf, grundare och vd, RaySearch: ”Vi firar 10 år av avancerad protonplanering genom fortsatt fokus på kontinuerlig innovation inom mjukvara för dosplanering till partikelbehandling. Vi tänjer ständigt på gränserna för att hjälpa kliniker att erbjuda den bästa behandlingen till sina patienter.”

Programvara från RaySearch har sålts till drygt 1 000 kliniker i 43 länder. Företaget grundades år 2000 som en avknoppning från Karolinska Institutet i Stockholm och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2003.

Om RayIntelligence

Datadriven onkologi representerar en ny era inom vården. RayIntelligence® är ett molnbaserat analyssystem för onkologi (OAS) som ger mening till data och stärker cancerklinikens möjligheter att nå nya nivåer av individbaserad vård genom insikter baserade på kliniska data.

* Regulatoriskt godkännande krävs på vissa marknader.

† Regulatoriskt godkännande krävs på vissa marknader. Ej för marknadsföring i USA, Kanada eller Japan.

 ‡ Tillgänglig i forskningsversioner av RayStation.