Screening för livmoderhalscancer är avgörande för tidig upptäckt och prevention. De flesta länder har ett mycket omfattande screeningprogram som inleds med testning för olika varianter av humant papillomvirus (HPV) som orsakar livmoderhalscancer. Vid HPV-positivt test görs även en cytologisk analys, alltså undersökning av ett gynekologiskt cellprov med mikroskopi, vilket är beroende av mänsklig tolkning.

Det nya molekylära testet WID-qCIN, som skulle kunna ersätta den cytologiska analysen, kan på ett automatiserat sätt analysera epigenetiska förändringar i cellerna, det vill säga förändringar som påverkar vilka gener som är aktiva och inte. Dessa förändringar påverkas av faktorer som miljö, livsstil och åldrande och kan öka risken för cancer och andra sjukdomar.

Den aktuella studien inkluderade drygt 28 000 kvinnor över 30 års ålder som genomgick screening i Stockholm mellan januari och mars 2017. Forskarna analyserade totalt 2 377 HPV-positiva prover med WID-qCIN-testet kombinerat med ett test för två högrisk-HPV-typer (HPV 16 och18). På så vis kunde de upptäcka 100 procent av all invasiv livmoderhalscancer och 93 procent av alla allvarliga förstadier till cancer som uppstod inom ett år efter provtagningen.

Dessutom kunde det nya testet i kombination med HPV 16/18-testet förutsäga 69 procent av all cancer och förstadier till cancer upp till sex år efter att provet tagits. Detta kan jämföras med enbart 18 procent med dagens screeningmetod.

– Genom att integrera WID-qCIN-testet i våra screeningprogram skulle vi kunna identifiera fler cancerfall samtidigt som behovet av invasiva ingrepp minskar, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

När cellförändringar upptäcks i dagens screeningprogram genomgår kvinnan en vaginal undersökning, en så kallad kolposkopi, där gynekologen tittar på livmodertappen med hjälp av ett mikroskop och vid behov tar en biopsi. Biopsin innebär ett kirurgiskt ingrepp som bland annat kan leda till för tidig förlossning hos gravida kvinnor. Resultaten i den aktuella studien tyder på att en implementering av WID-qCIN-testet skulle kunna minska antalet kolposkopi-undersökningar med 40 procent.

– Detta skulle innebära en avsevärd förbättring jämfört med dagens screeningmetoder, som infördes på 1960-talet. Med sin enkelhet och objektiva bedömning kan WID-qCIN-testet förbättra effektiviteten i dessa program och stödja den globala strategin för att eliminera livmoderhalscancer, säger studiens sisteförfattare Martin Widschwendter, professor vid Innsbrucks universitet i Österrike ochgästprofessor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Studien finansierades av förbundslandet Tyrolen och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Flera av författarna står som uppfinnare på patent som rör WID-qCIN-testet och är aktieägare i Sola Diagnostics GmbH som innehar rättigheter att kommersialisera testet. Medförfattaren Karin Sundström har erhållit konsultarvoden och forskningsanslag från Merck Sharp & Dohme för studier om HPV-vaccination i Sverige.

Publikation: “Cervical cancer screening using DNA methylation triage in a real-world population”, Lena Schreiberhuber, James E. Barrett, Jiangrong Wang, Elisa Redl, Chiara Herzog, Charlotte D. Vavourakis, Karin Sundström, Joakim Dillner, Martin Widschwendter, Nature Medicine, online 4 juni 2024, doi: 10.1038/s41591-024-03014-6

Data från uppföljningsstudie visar över fem års progressionsfri överlevnad för majoriteten av patienter med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer

• Hela 60 procent av patienterna är fortfarande vid liv utan sjukdomsprogression efter fem år

• Uppdaterade resultat visar fortsatt 81% minskning av risken för progression eller död och 94% minskning av progression av hjärnmetastaser jämfört med krizotinib

Pfizer tillkännagav idag 5-års uppföljningsresultat från fas 3-studien CROWN som utvärderar Lorviqua (lorlatinib, n=149), en tredje generationens ALK-hämmare, jämfört med Xalkori (krizotinib, n=147) hos personer med tidigare obehandlad, anaplastisk lymfomkinas (ALK)-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC*). Efter fem års medianuppföljning uppnåddes inte medianvärdet för progressionsfri överlevnad (PFS) baserat på prövarens bedömning med Lorviqua, med en observerad hazard kvot (HR) på 0,19 (95 % konfidensintervall [KI], 0,13-0,27), vilket motsvarar en 81% minskning av sjukdomsprogression eller död jämfört med krizotinib. Vidare levde 60 % av patienterna som behandlades med Lorviqua (95% KI, 51-68) utan sjukdomsprogression efter fem år jämfört med 8% (95% KI, 3-14) i gruppen som behandlades med krizotinib. Dessa data presenteras idag muntligt vid den stora cancerkongressen ASCO (American Society of Clionical Oncology (Abstract LBA8503) och har samtidigt publicerats i Journal of Clinical Oncology.

– Resultaten från CROWN-studien saknar motstycke inom avancerad icke-småcellig lungcancer*, eftersom majoriteten av patienterna på Lorviqua lever längre än fem år utan sjukdomsprogression, säger Roger Dansey, Chief Development Officer, Oncology, Pfizer. Dessa resultat är ett utmärkt exempel på Pfizers långvariga engagemang för att upptäcka och utveckla vetenskapliga genombrott för patienter och stödjer Lorviqua som ett alternativ för standardbehandling för första linjens behandling av personer med ALK-positiv avancerad NSCLC.

Lungcancer är den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall runt om i världen,[i]och 4 466 nya fall av lungcancer diagnosticerades i Sverige 2022.[ii] NSCLC står för cirka 80% av lungcancerfallen,[iii]med ALK-positiva tumörer som förekommer i cirka 3-5 % av NSCLC-fallen.[iv]Cirka 25-40 % av personer med ALK-positiv avancerad NSCLC kan utveckla hjärnmetastaser inom två år från den första diagnosen.[v] Lorviqua designades och utvecklades specifikt av Pfizer för att hämma tumörmutationer som driver resistens mot andra ALK-hämmare och för att penetrera blod-hjärnbarriären.

– ALK-positiv avancerad NSCLC är vanligtvis aggressiv och påverkar ofta yngre människor i sina bästa år, säger Benjamin Solomon, vid Department of Medical Oncology, Peter MacCallum Cancer Centre, och huvudprövare för CROWN-studien. Denna uppdaterade analys visar att Lorviqua hjälpte patienter att leva längre utan sjukdomsprogression, där majoriteten av patienterna upplevde bestående nytta i över fem år, inklusive att nästan alla patienter hade skydd mot sjukdomsprogression i hjärnan. Dessa resultat för patienter med ALK-positiv NSCLC representerar ett stort framsteg inom lungcancer.

I denna uppdaterade analys visade Lorviqua en 94-procentig minskning av risken för att utveckla intrakraniell progression jämfört med krizotinib (HR, 0,06; 95 % KI, 0,03-0,12)*. Mediantiden till IC-progression uppnåddes inte (95 % CI, NR-NR) med Lorviqua och var 16,4 månader (12,7-21,9) med krizotinib. Hos personer utan hjärnmetastaser vid studiestart som fick Lorviqua utvecklade endast 4 av 114 hjärnmetastaser inom de första 16 månaderna av behandlingen, jämfört med 39 av 109 patienter som fick krizotinib. Vid tidpunkten för analysen behandlades 50 % av patienterna i CROWN-studien fortfarande med Lorviqua jämfört med 5 % av patienterna som fick krizotinib.

– Även om ALK-positiv avancerad NSCLC endast står för cirka fem procent av alla NSCLC-fall, innebär detta att 72 000 personer diagnostiseras över hela världen varje år, säger Kenneth Culver, chef för forskning och kliniska frågor vid den ideella organisationen ALK Positive. Dessa nya resultat från CROWN-studien symboliserar betydande framsteg i första linjens behandling av ALK-positiv lungcancer, vilket förhoppningsvis kan leda till stora förbättringar för patientgruppen.

Säkerhetsprofilerna för Lorviqua och krizotinib i femårsuppföljningen överensstämde med tidigare resultat, och inga nya säkerhetssignaler rapporterades för Lorviqua*. I denna analys överensstämde de vanligaste [≥20]% biverkningarna som rapporterades hos patienter som behandlades med Lorviqua med 2020 års analys av CROWN-studien, som inkluderade ödem, viktökning, perifer neuropati, kognitiva effekter, humöreffekter, diarré, dyspné, artralgi, hypertoni, huvudvärk, hosta, pyrexihyperkolesterolemi och hypertriglyceridemi. Biverkningar av grad 3/4 förekom hos 77% av patienterna med Lorviqua och hos 57 % av patienterna med krizotinib. Behandlingsrelaterade biverkningar ledde till permanent utsättning av behandlingen hos 5 % och 6 % av patienterna i Lorviqua- respektive krizotinib-armen.

Om CROWN-studien
CROWN är en randomiserad, öppen, parallell fas 3-studie där 296 personer med tidigare obehandlad ALK-positiv avancerad NSCLC randomiserades 1:1 till att få Lorviqua monoterapi (n=149) eller krizotinib monoterapi (n=147). Det primära effektmåttet i CROWN-studien är progressionsfri överlevnad baserat på blindad oberoende central granskning (BICR). Sekundära effektmått inkluderar progressionsfri överlevnad baserat på prövarens bedömning, total överlevnad (OS), objektiv responsfrekvens (ORR), intrakraniell objektiv respons (IOR) och säkerhet. Med tanke på att medianvärdet för progressionsfri överlevnad inte uppnåddes efter tre års uppföljning, genomfördes en oplanerad post hoc-analys med avsikt att ytterligare kvantifiera långsiktiga resultat baserat på prövarens tumörbedömning från denna studie vid en kliniskt meningsfull uppföljning på fem år. Resultaten från denna analys är deskriptiva.

DESTINY-Breast06: Enhertu visar minskad risk för sjukdomsprogression vid HR-positiv HER2-ultralåg metastaserad bröstcancer

Positiva resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST06 presenterades vid ASCO i helgen visar att mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS) förbättrades med 13,2 månader för Enhertu (trastuzumab deruxtekan), jämfört med kemoterapi vid metastaserad hormonreceptorpositiv bröstcancer med lågt uttryck av HER2, HER2-låg och HER2-ultralåg. Enhertu är den första HER2-riktade behandling och antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) att visa på en klinisk fördel för denna patientgrupp.

Resultaten från fas 3-studien DESTINY-BREAST06 presenterades söndagen den 2 juni på ASCO, muntlig late-breaking presentation (LBA1000)

Imfinzi (durvalumab) är den första och enda immunterapin som uppvisar överlevnadsfördelar vid småcellig lungcancer i begränsat stadium i den globala fas III-studien, vilket minskar risken för dödsfall med 27 % jämfört med placebo

57% av patienterna som behandlades med Imfinzi var vid liv efter tre år i ADRIATIC fas III-studien.

Positiva resultat från ADRIATIC fas III-studien visade att AstraZenecas durvalumab gav statistiskt signifikanta och kliniskt betydelsefulla förbättringar i de dubbla primära effektmåtten för total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med placebo för patienter med småcellig lungcancer (LS-SCLC) i begränsat stadium som inte hade progredierat efter samtidig standardbehandling med kemoradioterapi (cCRT). AstraZeneca kommer att arbeta med relevanta myndigheter för att durvalumab blir godkänt i denna patientpopulation.

Dessa resultat presenterades söndagen den 2 juni 2024 vid årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO).

Resultaten från den planerade interimsanalysen visade att durvalumab minskade risken för dödsfall med 27 % jämfört med placebo (baserat på en riskkvot för total överlevnad (OS HR) på 0,73; 95 % konfidensintervall [CI] 0,57-0,93; p=0,0104). Medianvärdet för OS uppskattades till 55,9 månader för durvalumab jämfört med 33,4 månader för placebo. Uppskattningsvis var 57 % av de patienter som behandlades med durvalumab vid liv efter tre år, jämfört med 48 % för dem som fick placebo. Durvalumab minskade också risken för sjukdomsprogression eller död med 24 % (baserat på en PFS HR på 0,76; 95 % CI 0,61- 0,95; p=0,0161) jämfört med placebo. Medianvärdet för PFS var 16,6 månader för durvalumab jämfört med 9,2 månader för placebo. Uppskattningsvis 46 % av de patienter som behandlades med durvalumab hade inte haft sjukdomsprogression vid två år, jämfört med 34 % på placebo.

OS- och PFS-fördelarna som observerades var i allmänhet konsekventa för alla viktiga förspecificerade patientsubgrupper inklusive ålder, kön, etnisk tillhörighet, sjukdomsstadium1 vid diagnos, tidigare strålterapi och huruvida patienterna erhöll profylaktisk kraniell bestrålning eller ej.

Säkerhetsprofilen för durvalumab var generellt sett hanterbar och förenlig med den kända profilen för detta läkemedel. Inga nya säkerhetssignaler observerades. Biverkningar av grad 3 och 4 orsakade av någon orsak inträffade hos 24,4% av patienterna som behandlades med durvalumab och 24,2% av patienterna som behandlades med placebo.

Tagrisso (osimertinib) reducerade risken för sjukdomsprogression eller död med 84 % hos patienter med icke resektabel, stadium III EGFRmuterad lungcancer jämfört med placebo i LAURA fas III-studien

Första och enda EGFR-hämmaren som visat fördelar i stadium III, vilket förlänger den progressionsfria överlevnaden med mer än tre år.

Positiva resultat från LAURA fas III-studien visade att AstraZenecas Tagrisso gav en statistiskt signifikant och mycket kliniskt betydelsefull förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) för patienter med icke-resektabel, stadium III epidermal tillväxtfaktormuterad (EGFRm) icke-småcellig lungcancer (NSCLC) vars tumörer har exon 19 deletioner eller exon 21 (L858R) mutationer, efter kemoradioterapi (CRT) jämfört med placebo efter CRT.

Dessa resultat presenterades söndagen den 2 juni 2024 vid årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO) och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.

Resultaten visade att osimertinib reducerade risken för sjukdomsprogression eller dödsfall med 84 % jämfört med placebo (riskkvot [HR] 0,16; 95 % konfidensintervall [CI] 0,10-0,24; p<0,001) enligt bedömning av blindad oberoende central granskning (BICR). Medianvärdet för PFS var 39,1 månader hos patienter som behandlades med osimertinib jämfört med 5,6 månader för placebo. En kliniskt betydelsefull PFS-nytta observerades för alla förspecificerade subgrupper inkluderande kön, ras, typ av EGFR- mutation, ålder, rökhistorik och tidigare CRT.

Data för total överlevnad (overall survival, OS) visade en gynnsam trend för osimertinib, även om data inte var mogna vid tidpunkten för denna analys. Studien kommer även i fortsättningen att utvärdera OS som en sekundärt effektmått.

Säkerhetsresultat och avbrytandefrekvens på grund av biverkningar var som förväntat och inga nya säkerhetsproblem identifierades. Biverkningar av grad 3 eller högre oavsett orsak inträffade hos 50% av patienterna i osimertinib- armen, jämfört med 9% i placeboarmen.