Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nya mål för att blockera neuron-tillgliom- synapser i glioblastom

En banbrytande studie som nyligen publicerades i Nature Communications har visat att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Silvia Remeseiro, lektor vid Umeå universitet, och hennes forskningsgrupp har identifierat faktorer som glioblastom använder för att svara på neuronsignaler och därmed växa och sprida sig. Denna upptäckt banar väg för vidare forskning om nya behandlingar mot glioblastom.

Nervsystemet reglerar olika cellpopulationer från embryonal utveckling och under hela livet. Nu framträder nervsystemet också som en kritisk regulator av cancer: Nervsystemets aktivitet kan kontrollera cancerinitiering och kraftfullt påverka cancerutveckling och metastas. Precis som nervsystemet kan reglera cancerprogression, kan cancer också påverka nervsystemets struktur och funktion. Interaktioner mellan nervsystemet och cancer förekommer både i den lokala tumörmiljön och systemiskt. Neuroner och gliaceller kommunicerar direkt med maligna celler i tumörmiljön genom parakrina faktorer och i vissa fall (till exempel glioblastom) genom neuron-till-cancercellsynapser.

När det gäller tumörer i det centrala nervsystemet, är glioblastom den vanligaste typen av hjärntumörer bland vuxna och också den mest dödliga och aggressiva. I dag finns ingen botande behandling och överlevnadsprognosen har inte förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Patienter med glioblastom har vanligtvis en överlevnad på ungefär ett år efter diagnos. Med nuvarande behandlingar, som inkluderar kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, är bara 4 procent av patienterna fortfarande vid liv 5 år efter diagnos.

Upptäckten att neurogliomala synapser förmedlar elektriska signaler till tumörceller och driver tumörprogression har revolutionerat hjärncancerforskningen de senaste åren.

I det centrala nervsystemet påverkas cancerutveckling av interaktioner mellan neuroner och tumörceller (det vill säga gliomceller). Neuronal aktivitet främjar gliomprogression genom aktivitetsreglerad utsöndring av parakrina tillväxtfaktorer, inklusive NLGN3, IGF-1 och BDNF, och elektrokemisk kommunikation medierad av synapser mellan neuroner och gliomceller, så kallade neurogliomala synapser, samt via kaliummedierad ström mellan gliomceller [Figur 1].

Neurogliomala synapser är äkta synapser mellan neuroner och gliomceller som vidarebefordrar neuronal aktivitet till tumörcellerna genom AMPA-receptorer. Neurogliomala synapser ger således glutamatergisk synaptisk signalering mellan neuroner och gliomceller som främjar både tumörcellsproliferation och -invasion [Figur 1]. Förutom att driva tumörutveckling kan synaptisk signalering inducera bildandet av tumör-mikrotuber och accelerera invasion av tumörceller genom att utnyttja neuronala migrationsmekanismer.

Dessa elektrokemiska signaler förstärks i ett gliomnätverk som sprider kalcium (Ca2+)-signaler. I detta nätverk är gliomceller kopplade till varandra genom mikrotubuli med ”gap junctions”. Förutom andra funktioner, kan gliomnätverket förstärka och synkronisera depolariserande strömmar i tumörcellsnätverket via centrala pacemaker-celler. Detta resulterar i en rytm av periodisk depolarisering som liknar hjärtslag i tumören. Dessa är viktiga för tumörtillväxt. Membrandepolarisering är ett fenomen som främjar gliomcellsproliferation genom mekanismer som återstår att förstå.

Läs hela artikeln

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några. Jag använder den term som används av cancercentrum.se och i patientlagen: ”ny medicinsk bedömning”.

HUR MYCKET NYTT SKA DEN NYA BEDÖMNINGEN GE?
Inte så sällan ger jag en ny medicinsk bedömning som visar sig vara en ”third opinion”. Det handlar om patienter som fått en ny bedömning som drastiskt skiljt sig från den första. Detta har försatt patienten i en svår situation – vilken av läkarna har rätt? En naturlig reaktion är då att söka en tredje bedömning, som kanske resulterar i ett tredje, helt nytt, förslag. Själv försöker jag i görligaste mån att undvika att försätta patienten i en sådan situation när jag gör en ny bedömning. Många gånger finns det ingen otvetydigt bästa väg framåt och då är det klokt att vara ödmjukt försiktig i sin bedömning. Om jag känner att patienten har sökt en ny medicinsk bedömning för att förvissa sig om att den först rekommenderade handläggningen är rätt, brukar jag om möjligt bekräfta detta så att patienten kan känna sig trygg – trygg med att få rätt behandling och med att den ordinarie läkaren är påläst och har gott omdöme. Jag kan inte se någon poäng med att beröva patienten denna trygghet, om den inte är uppenbart falsk. Om jag däremot ser ett klart bättre alternativ motiverar jag det med sakliga argument utan att vara nedlåtande mot den kollega som gett den första rekommendationen. Det går ofta att ”rädda ansiktet” på den första läkaren genom att lyfta fram specifika faktorer hos patienten eller sjukdomen som kan vara lätta att förbise. Att sprida misstro mot sjukvården skadar i slutändan patienterna.

RISK FÖR EGENINTRESSE HOS PRIVATA VÅRDGIVARE
Det finns allt fler privata vårdgivare i cancersjukvården. De kan många gånger vara bra komplement till den offentliga vården, men tyvärr händer det att företrädare för privata vårdgivare ”säljer in” utredningar och behandlingar vid den egna kliniken, trots bristfällig evidens för deras nytta. (Detta händer av och till även inom den offentliga vården.) Att använda en konsultation för en ny medicinsk bedömning till att locka patienter till den egna verksamheten är förstås oetiskt. Det finns också en risk att privata vårdgivare utnyttjar den omättliga efterfrågan på rådgivning genom att erbjuda lättillgängliga nättjänster. Ett företag annonserar på detta vis: ”Genom din mobil, surf platta eller dator får du tillgång till oberoende expertis, dygnet runt – året om. Att söka en Second Opinion från oss är en enkel, bekväm och tidsbesparande process.” Företaget kan mycket väl ha goda intentioner och göra adekvata bedömningar, men nog finns det en risk för att patienter lockas att närmast slentrianmässigt stämma av hela raden av rekommendationer de får under en kronisk cancersjukdoms långa förlopp? I en tid när cancersjukvården har problem att ge en första bedömning i rimlig tid kan vi inte prioritera rutinmässig dubbel bedömning vid alla vägskäl.

Läs hela artikeln

Är lungcancerscreening Sveriges nästa screeningprogram?

Lungcancerscreening skulle rädda liv i Sverige, det är visat i flera stora internationella studier. Ändå har Socialstyrelsen inte ens börjat utreda om screeningen ska rekommenderas här. Hur hänger det ihop? För att tydliggöra var frågan står i Sverige bjöd RCC i samverkan in till en workshop som samlade perspektiven och specialisterna för en genomgång.

En mulen dag i februari samlade RCC i samverkan fler än 20 experter i en studio i Stockholm för att belysa frågan om lungcancerscreening från alla håll. Bland deltagarna fanns flera lungläkare men också representanter från Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Screeningrådet och Cancerfonden, liksom RCC:s screeningsamordnare, en hälsoekonom och flera andra. Alla föreläsningar spelades in och kan ses i efterhand.

INTERNATIONELLA STUDIER VISAR ATT SCREENINGEN RÄDDAR LIV
– I dag diagnosticerar vi drygt hälften av alla lungcancerpatienter när de är i ett stadie då vi kan ge livsförlängande behandling men inte bota sjukdomen. Om vi hittar tumörerna tidigare ökar chansen till behandlingar som botar och som dessutom ger mindre biverkningar. Men i de stadierna ger tumörerna fortfarande inga symtom, förklarade Mikael Johansson, onkolog i Umeå.

Jan Nyman från Svenska lungcancerstudiegruppen visade att internationella studier har visat att screeningen tydligt flyttar andelen nydiagnostiserade tumörer från sena till tidiga stadier.

– Lungcancerscreening räddar liv. Det behövs inga fler studier för att visa det, slog Jan Nyman fast under sin föreläsning om tidigare studier.

SVENSKA STUDIER UNDERSÖKER HUR VI KAN NÅ MÅLGRUPPEN
Så hur kommer det sig att screening för lungcancer ännu inte införts i Sverige? Deltagarna vid workshoppen var överens om att resultaten från de internationella studierna är överförbara till Sverige. Ändå startar nu ytterligare en studie, utöver den som redan pågår i Stockholm. Hur kommer det sig?

Läs hela artikeln

Ny studie ger hopp om att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie visat att det går att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare genom att söka efter mutationer i framrenade stamceller. I dagsläget används oftast ofraktionerad benmärg, som är en blandning celltyper, för att analysera förekomsten av sjukdomsorsakande mutationer, men den nya studien visar att känsligheten i metoden kan förbättras nästan 100-faldigt genom att rena fram stamcellerna och istället analysera dessa för mutationerna. Studien publicerades i slutet av 2023 i tidskriften Blood och här beskriver doktoranden Madeleine Lehander, som är en av medförfattarna till artikeln, studien mer i detalj.

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för olika blodcancrar som kännetecknas av cytopenier och dysplasi i benmärgen. Sjukdomarna kan i många fall härledas till muterade hematopoietiska stamceller. Behandling mot MDS inkluderar symtomlindrande stimulering av frisk blodbildning och blodtransfusioner men den enda botande behandlingen är i dagsläget en stamcellstransplantation från en frisk donator. Tyvärr drabbas omkring 30% av transplanterade patienter av återfall, inte sällan med en aggressivare sjukdom, till exempel akut myeloisk leukemi (AML). Det är därför viktigt att hitta metoder som kan förutspå ett framtida återfall, eller möjliggöra tidigare upptäckt av återfallet, så att förebyggande behandling kan sättas in.

ÅTERFALL EFTER TRANSPLANTATION ÄR DET STÖRSTA HOTET FÖR PATIENTEN
När patienter får återfall av MDS efter transplantation är det oftast de ursprungliga sjukdomsorsakande mutationerna som patienterna hade redan innan transplantationen som är involverade i sjukdomsförloppet. Därför har det föreslagits att återfall kan upptäckas tidigare om man riktar analysen mot just dessa mutationer. I en nyligen publicerad studie har benmärgsprover (ofraktionerad benmärg) analyserats och resultaten har visat att metoden är lovande men att den kliniska nyttan kan ifrågasättas eftersom runt 20-30 % av proverna var falskt positiva och negativa gällande korrelation mellan positivt utfall för mutationer och återfall. Vår hypotes var att känsligheten kunde förbättras genom att rena fram stamcellerna ur benmärgsprovet och genomföra analysen för sjukdomsorsakande mutationer på dem, eftersom det är i dessa celler som mutationerna uppstår.

RIKTAD ANALYS AV STAMCELLER FÖRBÄTTRAR KÄNSLIGHETEN AV METODEN
Vi genomförde en retrospektiv studie och analyserade totalt 29 patienter med en MDS-diagnos som genomgått en stamcellstransplantation. 16 av de 29 patienterna hade fått återfall efter transplantationen, medan resterande 13 var i så kallad komplett remission och inte visade tecken på återfall mer än sex år efter transplantation, då risken för återfall är låg. Vi renade fram stamceller genom flödescytometri från benmärgsprover som samlats in kontinuerligt efter transplantationen (Figur 1a). Vi identifierade sjukdomsorsakande mutationer i patienterna innan transplantationen och använde sedan dessa mutationer som måltavlor för riktad molekylär analys i stamcellerna efter transplantationen. I femton av de sexton patienter som fick återfall kunde vi identifiera de sjukdomsorsakande mutationerna i stamceller när patienterna fortfarande var i klinisk remission. Detta är en förbättring i jämförelse med att analysera ofraktionerad benmärg, där vi endast kunde identifiera mutationerna i nio av sexton patienter dock alltid med mycket högre känslighet i stamcellerna. Våra resultat visar att känsligheten i metoden förbättras 97-faldigt genom att rena fram stamcellerna och att återfall kan förutspås i snitt tio månader innan klinisk manifestation (Figur 1b-d).

Läs hela artikeln

2023 tydliggjordes Barntumörbankens roll som strategisk resurs

Barncancerfonden finansierar forskningsom bidrar till utveckling av effektivareoch skonsammare behandling mot barncancer. Men hur används resurserna på bästa sätt för att möjliggöra forskning när tillgången på patientmaterial är en begränsandefaktor som i fallet barnonkologi? Och är det viktigt att forskningsprover som senare ska jämföras också samlas in och hanteras på samma sätt? Det är nu tio år sedan de första insamlade proverna i Barntumörbanken lade grunden till en av Barncancerfondens viktigaste infrastruktursatsningar. Under 2023 har materialet bidragit till såväl nya metoder för att kartlägga barncancer som till lovande framsteg inom precisionsmedicin i klinisk praxis.

Barncancer drabbar drygt 350 barn om året i Sverige, men de många diagnoserna skiljer sig mycket från varandra. I dag erbjuds därför helgenomsekvensering redan vid insjuknande för att bekräfta och förfina diagnosen. Den här typen av molekylärgenetisk kartläggning ökar chansen för att den mest korrekta behandlingen sätts in i ett tidigt skede och vid behov anpassas efter risken för återfall. Att Sverige troligtvis blir först ut, i jämförelse med flera europeiska länder som utför genetiska analyser främst vid återfall, är tack vare forskningsprojektet GMS Barncancer vars grundidé är att det upparbetade flödet ska övergå i klinisk rutin. Förhoppningen är att samtliga regioner i Sverige ska ta över det ekonomiska ansvaret med start 2024 och att datainsamlingen, där Barntumörbanken spelar en viktig roll, ska bidra till att Sverige blir ett föregångsland när det kommer till framtidens vård av cancersjuka barn.

Förstalinjebehandlingen för solida tumörer hos barn består fortfarande ofta av en kombination av kirurgi, cytostatika och strålbehandling, men vid svårbehandlade återfallstumörer blir precisionsmedicin som utgår från tumörens molekylärgenetiska egenskaper allt viktigare. På sikt är förhoppningen att denna typ av individanpassad terapi ska utvecklas ytterligare, och sättas in tidigare, för att i så stor utsträckning som möjligt komma bort från de svåra biverkningarna som följer med dagens behandlingar. Men om det ska kunna bli verklighet behövs ytterligare forskning på patientprover med tillhörande data. I dag finns det helt enkelt inte tillräckligt med information som kan ligga till grund för effektiv utveckling av skräddarsydda behandlingar som först och främst botar, men också orsakar färre sena komplikationer.

SYSTEMATISK PROVINSAMLING OCH LAGRING AV DATA
Barntumörbanken är en nationell provsamling, infrastruktur och forskningsresurs som samlar in prover från cancerdrabbade barn med solida tumörer i Sverige. Proverna prepareras, analyseras och biobankas samtidigt som sekvenseringsdata struktureras och lagras. Täckningsgraden är sedan några år tillbaka ungefär 90 procent och även om deltagandet är frivilligt så är familjerna som blir tillfrågade ofta mycket motiverade till att ge sitt samtycke. Det övergripande syftet med verksamheten är att möjliggöra forskning som bland annat ökar kunskapen om biologin bakom barncancer, olika behandlingsalternativ och vad som påverkar överlevnaden.

Läs hela artikeln