Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Årets värdar för Onkologidagarna

Skånes universitetssjukhus (SUS) har verksamhet i både Malmö och Lund. Sedan maj 2022 är man ett av landets tre ackrediterade Comprehensive Cancer Centres som alla är en del av EU:s Beating Cancer Plan. I Skåne heter det relativt nya centret Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Verksamhetsområde Hematologi, onkologi och strålningsfysik (VO HOS) med 946 anställda, är i Skåne samlat under en hatt.

Inom onkologin bedrivs ett 50-tal kliniska studier, man satsar stort på strålningsfysik och är ensamma i landet om att utveckla FLASH-en snabbare och mer skonsam strålbehandlingsmetod. Här är också cancerrehabilitering ett högt priorerat område, man var först ut med att starta ett patient- och närståenderåd och den populära kursen ”Att möta cancer” erbjuds både patienter och närstående.

Om några år kommer tack vare stora donationer ett nytt Bröstcentrum att stå klart i Malmö, där all bröstcancervård utöver strålbehandling ska samlas.

Alla cancerpatienter i Region Skåne har tillgång till den onkologiska kompetensen på SUS, ett sätt att motverka ojämlik vård.

Verksamheten präglas med andra ord av många satsningar men det finns två stora bekymmer som man delar med kliniker i resten av landet: kompetensförsörjning och brist på pengar.

— Vi måste både utveckla och slimma verksamheten, konstaterar verksamhetschefen Silke Engelholm, som också är Medical Director för SUHCCC.

SILKE ENGELHOLM
VERKSAMHETSCHEF FÖR HEMATOLOGI, ONKOLOGI OCH STRÅLNINGSFYSIK PÅ SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS OCH MEDICAL DIRECTOR FÖR SUHCCC, SKÅNE UNIVERSITY

Jag är onkolog och har arbetat i både Tyskland och Danmark. Sedan 2017 är jag verksamhetschef här på kliniken som har cirka 950-970 anställda.

Strålbehandling och medicinsk onkologi är något som alltid intresserat mig och det är ett område som vi satsar stort på, liksom ATMP. Tack vare stora donationer kommer inom några år också ett stort Bröstcentrum att stå klart i Malmö där vi samlar all bröstcancervård, förutom strålbehandlingen som kommer stanna kvar i Lund. Vi är en väldigt forskningsaktiv klinik som får stora årliga anslag från bland annat Cancerfonden, och vi är involverade i cirka 50 kliniska studier.

Sedan maj 2022 är vi också ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center (SUHCCC), det är även Karolinska i Stockholm och Sahlgrenska i Göteborg. Det innebär att det nationella, nordiska och europeiska samarbetet har stärkts, att vi numera är en del av Europe’s Beating Cancer Plan.

Vi har även ett spännande medicinskt samarbete med två länder utanför Europa; Ghana och Indien. Att samarbeta med utvecklingsländer är också en del av den europeiska cancerplanen. En sak som skiljer oss från många andra sjukhus i landet är att vår cancervård är organiserad på ett annorlunda sätt. SUS är navet för all onkologisk vård i region Skåne, våra onkologer är medicinskt ansvariga för onkologin på sjukhusen i regionen, en arbetsorganisation som motverkar ojämlik tillgång till vård. För att utveckla den regionala cancervården ytterligare kommer vi att ta tillvara de möjligheter som CCC- ackrediteringen ger oss.

Det stora problemet för oss är kompetensförsörjning och att pengarna inte räcker till, därför behövs det prioriteringar och åtstramningar. Vi behöver både utveckla och slimma verksamheten.

Något som har blivit allt viktigare är att öka patienternas delaktighet i vården. SUHCCC var först ut i landet med att starta ett patient-och närståenderåd för patienter som blivit behandlade för cancer. Vi måste lära oss mer om hur vi kan använda patienter och närstående i vården, och erbjuda dem nödvändig utbildning.”

ANA CARNEIRO
DOCENT, KLINISKT FORSKNINGSCENTRUM

Jag är kliniskt verksam onkolog, arbetar huvudsakligen som medicinskt ansvarig läkare för klinisk forskningsenhet hematologi, onkologi och strålningsfysik (KFE). På KFE arbetar jag främst med tidiga kliniska prövningar, som onkolog jobbar jag framförallt med melanompatienter.

För närvarande pågår cirka 50 olika kliniska prövningar som inkluderar patienter här, en del av dessa är akademiska studier och några koordineras av KFE.

På KFE arbetar cirka 30 personer forskningssjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare, molekylärbiologer och biomedicinska analytiker. Min roll som enhetsansvarig läkare är främst att driva tidiga Fas-studier (så kallade Fas 1-studier), att hjälpa till med protokollfrågor och medicinsk säkerhet kring en studie, att vara tillgänglig och se till att vi håller tiden.

Vi är en del av den nationella studien FOCUSE, ett nytt samarbete mellan landets universitetssjukhus som väntas dra gång snart. Dessutom har vi varit med i Testbed Sweden från start, en Vinnovafinansierad satsning som har satt igång flera kliniska studier i Sverige samt öppnat upp för internationella samarbeten, som till exempel EU-projektet PRIME-ROSE som vår svenska studie FOCUSE också samarbetar med. Det är oerhört viktigt att samarbeta med andra länder inom precisionsmedicin. Genom att använda vår samlade kraft och evidens systematiskt kan man skynda på vägen till godkännande för nya läkemedel. Och Sverige är verkligen en guldgruva för denna typ av forskning. Det är också en rolig och spännande tid att arbeta inom onkologi just nu när så mycket händer, nya läkemedel, ny teknologi, cellterapier med mera. För mig har det alltid varit självklart att arbeta med både forskning och patienter.”
www.testbedswedenphc.se

Läs hela artikeln

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology. Här beskriver forskningsledaren Maria Ulvmar den senaste kunskapen på området.

Äldre personer visar försämrad funktion av immunförsvaret jämfört med yngre, vilket bland annat leder till sämre förmåga att svara på vaccinationer och högre risk för utveckling av allvarlig sjukdom vid infektioner. Nedgång i immunförsvarets funktion kan också bidra till en högre risk att utveckla cancer. Dels genom
sämre förmåga att få specifika (adaptiva) immunsvar som kan känna igen cancercellers mutationer, men också genom förändringar av den inflammatoriska miljön och vävnaderna som indirekt kan påverka immuncellernas funktion, men också främja tillväxt, invasion och spridning av cancerceller i kroppen. Vår grupp har i nya studier visat på förändringar i lymfkörtlar hos äldre där den normala vävnaden ersätts av fett – lymfkörtel- lipomatos. I den här artikeln kommer vi att diskutera bakgrunden till dessa förändringar, konsekvenser för immunförsvaret hos den äldre patienten och de potentiella effekter detta kan ha i samband med spridning av cancer i kroppen.

Varför immunförsvarets hos äldre försämras, är resultatet av många olika förändringar i kroppen. Man brukar använda termen immunoscenescence på engelska. Flera av dessa förändringar verkar direkt i immuncellerna där både genetiska och epigenetiska förändringar kan påverka genuttryck och därmed förändrar immuncellernas funktion. En annan bidragande faktor är dock förändringar i lymfoida vävnader och organ. Detta inkluderar redan väl kända involutionen av thymus(brässen) som sker redan efter puberteten och förändringar i benmärgens mikromiljö med åldern. Dessa förändringar bidrar till en minskad produktion av naiva T- och Bceller, mindre klonal variation, och därmed minskad förmåga att känna igen nya antigen.

ERSÄTTS GRADVIS AV FETT
Det sker förändringar även av lymfkörtlar när vi åldras där den normala vävnaden i lymfkörtlarna, deras stroma, gradvis ersätts av fett. Detta fenomen är känt som lymfkörtel-lipomatos. Trots att lymfkörtel-lipomatos är vanligt, väl känt bland de patologer som utvärderar lymfkörtlar, och har visats öka med ökande ålder har forskningen kring orsakerna bakom och konsekvenserna av dessa förändringar varit väldigt begränsad fram till nu. När vi utsätts för en infektion eller när vi vaccineras, men också vid cancer är det i lymfkörtlarna som vårt initiala immunförsvar induceras och koordineras3. Det är där immuncellerna samlas, aktiveras och ökar i antal för att effektivt kunna mobilisera ett specifikt immunförsvar. Experimentella data stödjer också att naiva B- och T-lymfocyter för sin överlevnad över längre tid behöver den miljö som lymfkörtlarna ger i en yngre värd, men kan inte överleva över tid i en äldre värd4. Förlust av lymfkörtlarnas miljö vid åldrande kan därför indirekt vara en bidragande orsak till den minskningen av naiva lymfocyter hos äldre.

Vår grupp har under flera år studerat och kartlagt lymfkörtelns specialiserade kärl både strukturellt och molekylärt3, 5. Vi har även visat att det sker cancer-inducerade förändringar i lymfkörtlar hos patienter med bröstcancer6, 7. Dessa förändringar kan ske redan innan metastasering av tumörceller in i körteln, och
påverkar kärlen i körtlarna negativt och därmed förmågan för immunceller att röra sig in och ut ur körtlarna. I pågående studier studerar vi djupare effekterna av dessa förändringar och utvärderar dem även som en ny typ av strukturella biomarkörer6 i bröstcancer och bukspottkörtelcancer (PDAC).

Medan cancer-inducerade förändringar är begränsade till patienter med invasiv cancer, kunde vi observera lymfkörtel- lipomatos i olika grad hos alla grupper av patienter vi studerade, även hos lymfkörtlar från personer utan cancer1. Det är möjligt att dessa förändringar också påverkar immunförsvar och motståndskraft mot metastasering. Vi bestämde oss därför att studera dessa åldersrelaterade förändringar närmare. Hur påverkar närvaro av fett lymfkörtelns funktion och varför får vi dessa förändringar?

Läs hela artikeln

Cancerforskaren Sara Mangsbo ny gästprofessor på SLU ”Immunonkologi en brygga mellan djur och människa”

Att hunden är människans bästa vän har vi vetat länge. Men att det kära husdjuret också är en värdefull tillgång för forskare är kanske mindre känt. Professor Sara Mangsbo i Uppsala, nyutnämnd gästprofessor i cancerimmunologi inom komparativ medicin på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), kommer under de kommande två åren bland annat att studera hur immunterapi fungerar hos hundar. Och om vi människor kan lära oss något av hundens tumörsjukdomar.

Sedan i höstas är Sara Mangsbo professor i immunonkologi vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet. Trots att hon bara är 43 år är hon en mycket uppmärksammad och prisbelönt forskare och entreprenör som har startat flera bolag och bland annat arbetar med att ta fram ett cancervaccin.

Det är tack vare en generös donation på 800 000 kronor från skriftställaren och hundälskaren Birgitta Carlssons fond som Sara Mangsbo, själv stor djurvän, nu blivit ”dubbelprofessor” vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU. Birgitta Carlsson, som arbetade som skribent, testamenterade vid sin död 2019 hela 20 miljoner kronor till fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU – pengar som enligt hennes önskan ska användas för att studera sjukdomar som är gemensamma för människa och hund, särskilt collierasens sjukdomar och mentalitet. Hela donationen ska fördelas till olika gästforskare under tio år, det första anslaget delades ut 2022.

Till skillnad från Birgitta Carlsson, som hade en lång och kärleksfull relation till hundar, i synnerhet colliehundar, är Sara Mangsbo själv ägare till två katter och en relativt nyinköpt islandshäst.

– Att ha hund fungerar inte riktigt med det jobb jag har, annars hade jag väldigt gärna skaffat en, säger Sara Mangsbo, som ser fram emot det nya hedersuppdraget.

– Immunonkologi är en form av brygga mellan djur och människa. Min uppgift under de närmaste åren blir att lära mig mer om likheter och skillnader och att förstärka den forskning som redan bedrivs inom detta område vid SLU. Jag ser det som en viktig start på något nytt och tror också att det kan ge bränsle till min egen forskning. Kanske kan det så småningom leda till utveckling av helt nya läkemedel.

Läs hela artikeln

Modern onkologisk behandling

Postgraduate utbildning, Modern onkologisk behandling

Inom onkologi har det skett stora framsteg med intåg av nya typer av behandlingar som immunterapi, målriktade läkemedel, cellterapier samt protonbehandling. Utvecklingen sker så snabbt att det för den enskilda onkologen kan vara en utmaning att hålla sig uppdaterad inom de olika områdena. I denna utbildning kommer specialister på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet gå igenom hur det sett ut med intåg av nya behandlingar inom de olika tumörgrupperna och hur de tillämpas i dag. Aktuell forskning presenteras samt en framåtblick med vad som kan väntas. Nya behandlingar har även biverkningar vilket kommer belysas samt vårdens kostnads- och miljöperspektiv.

10 – 11 oktober 2024 Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Kursledare: Hildur Helgadottir.

Målgrupp: Kursen riktar sig till onkologer som är intresserade av en möjlighet för en vidareutbildning, och lämpar sig även för specialister inom andra områden som vill få en inblick i modern onkologisk behandling. Utbildningen kan även vara lämplig för ST-läkare som är på slutet av sin ST-utbildning. Kursen täcker Socialstyrelsens krav för ST-läkarutbildning motsvarande delmål: a5, b3, c1, c2, c6, c9, c11, c13 (SOSFS 2015:8).

Föreläsare och ämnen: Hildur Helgadottir (Melanom), Simon Ekman (Lunga), Alexios Matikas (Bröst), Josefin Fernebro (Gyn), Jan-Erik Frödin (GI), Signe Friesland (Head-neck) Magnus Lindskog och Anna Kristiansen (Uro), Mattias Carlsten (Cellterapi, CAR-T), Michael Gubanski (RT), Jeffrey Yachnin (Fas 1), Andreas Lundqvist (Lab), Fernanda Costa Svedman (Biverkningar), Johan Falkenius (Läkemedelsinförande) Maria Wolodarski (Kloka kliniska val).

Kursavgift: Kursavgift 4500 kr ex moms. Avgiften inkluderar kaffe, luncher, middag 10/10. Resor och ev övernattning bokas och bekostas av varje deltagare, efter bekräftelse av kursplats.

Kursen är på två dagar och inför utbildningstillfället kommer deltagare få material med fallpresentationer och frågor inom varje tumörområde, där vi på kursen sedan gemensamt kommer diskutera handläggandet.

Max antal kursdeltagare: 40

Anmälan: Senast den 2024-06-30

Kontakt: Information angående anmälan och betalning: Susanne Jansson, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, E-post: [email protected]. Telefonnummer: 08-123 741 18.

Postgraduate kurs ”Immunterapi vid cancer”

Gothia Towers, Göteborg
18 – 20 november 2024

MÅLGRUPP
Kursen vänder sig till ST-läkare och specialister inom Onkologi och Lungmedicin. Kursen täcker Socialstyrelsens krav för ST-läkarutbildning motsvarande delmål: b3, c1, c2, c3, c5, c11 (SOSFS 2015:8).

KURSEN SYFTAR TILL
att ge:

  • en grundläggande genomgång av hur immunsystemet fungerar och dess roll i kroppens eget försvar mot cancersjukdom
  • en översikt över hur onkologisk immunterapi kan modulera immunförsvaret och stärka kroppens eget försvar mot manifest cancer
  • en översikt över principer för klinisk användning
  • en inblick i viktiga faktorer som predikterar svar på immunterapi
  • en fördjupad förståelse för biverkningshantering vid immunterapi
  • en inblick i hur olika immunterapeutiska läkemedel kan kombineras (kombinationsimmunterapi) med varandra respektive med konventionella cytostatika

samt att:

  • lyfta fram särskilda riskgrupper för behandling med immunterapi

ANMÄLAN
Anmälan skickas till: [email protected]

Vänligen ange namn, arbetsadress, e-post, mobilnummer och ev. allergi vid anmälan. Vi skickar bekräftelse till e-postadressen och mobilnumret kan vi behöva vid kontakt.

Avgift för resa och logi betalas av deltagarna. Bristol Myers Squibb står för arvode till föreläsare samt fika, lunch och middag. Du ansvarar själv för att inhämta samtycke från din huvudman att delta.