Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Så byggs den nya forskningsdatabasen för utveckling av bröstcancerscreening

I Malmö har forskargruppen Lund University Cancer Imaging Group (LUCI), under ledning av Sophia Zackrisson, byggt upp en stor forskningsdatabas som innehåller alla mammografiundersökningar sedan digitaliseringen 2004 fram till och med 2020 – totalt över 450.000 undersökningar från nästan 105.000 kvinnor. Databasen har fått namnet Malmö Breast ImaginG database (M-BIG).

Här beskriver Victor Dahlblom, doktorand vid Lunds universitet, utvecklingen och de förhoppningar som knyts till satsningen.

Utöver bilderna har vi även samlat annan relaterad information på ett sätt så att denna är enkelt sökbar och sammankopplingsbar. Detta inkluderar radiologisk information som resultat från screeninggranskning och radiologutlåtanden från återkallade och remitterade kvinnor, men också uppgifter om cancerdiagnoser och behandlingar från cancerregistret respektive nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (se figur 1). Planen är också att samarbeta med biobankprojektet Swedish Cancerome Analysis Network- Breast (SCAN-B) för att kunna inkludera tumörgenomisk information om cancerfall från 2007 och framåt. Projektet har flera olika mål, däribland att utvärdera effekten av bröstcancerscreeningprogrammet och att bidra till att utveckla screening och diagnostik med hjälp av AI och radiologiska cancerriskprofiler.

Bröstcancerscreeningen vänder sig numera till kvinnor mellan 40 och 74 år. Undersökningen sker i Skåne med mammografi med 1,5 års intervall i åldrarna 40–54 år och två års intervall för 55–74 år. Detta har gällt sedan 2010, då screeningen utökades till kvinnor mellan 40 och 49 år. Förändringarna ger tydliga avtryck
på antalet undersökningar i databasen, där det ses en kraftig ökning 2010 (se figur 2).

Genom att inkludera alla mammografiundersökningar kan vi få en helhetsbild av bröstcancer i en population som erbjuds screening – både bland de som deltar, de som väljer att avstå och de som faller utanför åldersspannet för screeningprogrammet. Detta kan exempelvis ge möjligheter att undersöka betydelsen av icke deltagande och om det behövs ytterligare insatser för att nå ut till fler. Tidsspannet på 17 år ger också goda förutsättningar för att studera långtidseffekter. Dessutom kan tillgången till flera undersökningar i följd användas för att se om AI-system kan hitta vissa cancerfall tidigare, eller hitta bildmässiga tecken till förhöjd cancerrisk.

GRUND FÖR MÅNGA STUDIER
Databasen innehåller också data från tidigare studier som Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST) där nästan 15 000 kvinnor screenades med både mammografi och brösttomosyntes under 2010–2015. Detta material är närmast unikt och har redan gett upphov till en lång rad studier med intressanta resultat. Huvudstudien visade att screening med brösttomosyntes kan upptäcka fler cancerfall och är en betydelsefull del av forskningen på området. En uppföljande studie visade att antalet intervallcancerfall var lägre än i en kontrollgrupp som screenats med mammografi. Dessutom har materialet legat till grund för studier om AI på mammografi som visat att AI kan utesluta normalfall i mammografiscreening och att AI kan hitta några av de tomosyntesupptäckta cancerfallen på mammografi. AI på tomosyntes skulle kunna hjälpa till med att hantera den ökade arbetsbördan med tomosyntesscreening och möjliggöra införande av tomosyntes i screening. Med hjälp av databasen kan detta sättas i ett större sammanhang när de deltagande kvinnorna kan följas före och efter studieperioden. För att bättre kunna jämföra mammografiscreening och screening med brösttomosyntes har vi redan i tidigare studier valt ut en referenspopulation bland kvinnor som inte deltog i MBTST, men deltog i den ordinarie mammografiscreeningen under samma tid. Med hjälp av bilder från databasen blir det möjligt att jämföra hur AI-system fungerar på de olika grupperna.

Målet är att databasen ska kunna användas för att studera olika cancertyper och subtyper. För delar av cancerfallen finns mer detaljerad patologiinformation än vad som finns i registren, vilket samlats från journalerna, och detta planerar vi att successivt utöka till samtliga cancerfall.

Läs hela artikeln

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Direktiv kommer oftast ”uppifrån” medan bra initiativ och förbättringsförslag ofta kommer från det så kallade ”golvet”. Sjuksköterskan Gitta-Ellen Jabs, som arbetar som kvalitetssamordnare inom blodstamcellstransplantationer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, har tillsammans med kollegor från Uppsala och Umeå startat ett nytt, informellt nordiskt nätverk. Nu samarbetar Sveriges olika transplantationscenter inte bara med varandra utan också med Norge och Danmark om bland annat ackrediteringsfrågor och patientsäkerhet.

Gitta-Ellen Jabs kommer från Siegen i Tyskland och har en i Sverige ovanlig utbildning bakom sig.

– Förutom min sjuksköterskeutbildning har jag studerat företagsekonomi. För åtta år sedan fick jag ett erbjudande om att komma till Sverige, berättar hon.

Efter att ha arbetat på urologen och IVA i Ystad började hon arbeta på ME CAST (Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation) i Huddinge för två år sedan.

– Jag arbetar som kvalitetssamordnare 80 procent av min tid, resten som sjuksköterska. Det är en mycket bra kombination eftersom kontakten med den kliniska verksamheten är väldigt viktig. Ibland ser man saker där som man inte ser på kontoret, säger Gitta Ellen Jabs och förklarar att hennes unika utbildning underlättar den europeiska ackrediteringsprocessen.

– Tack vare den har jag fått verktyg för att kunna analysera arbetsprocesser och förstå sjukhusets ledningssystem.

När hon ska förklara vad en kvalitetssamordnare gör beskriver hon det som en blandning av att vara pilot och revisor. Hon kommer in i bilden när en patient har fått en remiss för blodstamcellstransplantation och man har börjat söka efter en möjlig kandidat.

Läs hela artikeln

Treatment Landscape: Chronic Myeloid Leukemia (CML)

Behandlingsvalen inom KML har utvecklats över tid och förbättrat behandlingsresultaten för patienterna med fokus på att nå djupa molekulära responser. Valen kan ibland vara komplexa och patientspecifika faktorer, som till exempel komorbiditeter, behöver tas in i besluten. Föreläsaren kommer att beröra var vi står idag gällande behandling av KML.

  • Vilket behandlingsmål ska man ha?
  • Var står vi idag gällande behandling av KML i senare linjer?
  • Är det prognostiskt viktigt att uppnå bästa respons så snabbt som möjligt?

Webbinariet hålls på engelska

Program – Onsdag 1 november

Detta webbinar kommer sändas här på Pfizerplay. Dubbelkolla gärna i god tid att din dator, surfplatta eller mobil har stöd för att spela upp sändningen. Du kan läsa mer i vår tekniska checklista här.

16:00 Välkomna – Pfizer
16:05 Föreläsning
16:45 Tid till frågor
16:50 Slut

Föreläsare: Hagop Kantarjian
Professor, Department of Leukemia, Division of Cancer Medicine, University of MD Anderson, Texas, USA

Moderator: Stefan Deneberg
MD, PhD, ME Hematologi, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Rationale for IO combinations – Real-life experiences with anti-PD1 in combination with anti-CTLA-4 and anti-LAG3

Tisdag 31 oktober kl 15.15 – 17.30

I samarbete med våra bms-kollegor i Finland bjuder vi in till detta webinar där Professor Florian Lordick, University of Leipzig, Tyskland, kommer belysa verkningsmekanismen vid anti-PD1, anti-CTLA-4 och anti-LAG3. Efter det kommer ett antal patientfall presenteras och till sist blir det en paneldiskussion med alla föreläsarna.

AGENDA
15.15 – 15.30 Welcome
15.30 – 16.15 Mechanism of action of immune checkpoint inhibitors (anti-PD1, anti-CTLA-4, anti-LAG3). Professor Florian Lordick, University of Leipzig, Germany
16.15 – 16.30 Case – RCC. Kalle Mattila, MD PhD, Turku University Hospital
16.30 – 16.45 Case – mesothelioma. Maria Silvoniemi, MD PhD, Turku University Hospital
16.45 – 17.00 Case – melanoma. Sanna Iivanainen, MD PhD, Oulu University Hospital
17.00 – 17.30 Panel discussion. All speakers
17.30 Closing words

SPEAKERS
Florian Lordick Prof, University of Leipzig, Germany

Kalle Mattila, MD PhD, Turku University Hospital

Maria Silvoniemi, MD PhD, Turku University Hospital

Sanna Iivanainen, MD PhD, Oulu University Hospital

 

Anmäl dig senast 29 oktober 2023

Neoadjuvant Immunotherapy in NSCLC – Surgical Perspectives

‭‬‬‬‬‬‬‬‬TEAMS MEETING ‬‬‬
21 november kl 18.30 – 20.00

Bristol Myers Squibb would like to invite you to a digital educational meeting to learn more about considerations for surgery after immunotherapy in lung cancer.

Thoracic Surgeon and Professor Jonathan Spicer, McGill University, Canada, will share his experiences and discuss scientific data on neoadjuvant immunotherapy in NSCLC.

Dr. Jussi Koivunen; Associate Professor of Oncology at Oulu University Hospital, Finland, will moderate the discussion.

Warm welcome

The Nordic Thoracic oncology team at BMS

AGENDA

18:30 – 18:40 Introductions and Opening remarks. Dr. Jussi Koivunen
18:40 – 19:40 What about surgery after immunotherapy? Prof. Jonathan Spicer
19:40 – 20:00 Questions & Discussion. All

Online registration is open until 20 November 2023