Redaktion - Onkologi i Sverige

NT-rådet rekommenderar Jemperli för patienter med återkommande eller avancerad endometriecancer

NT-rådet rekommenderar Jemperli (dostarlimab) för behandling av patienter med återkommande eller avancerad endometriecancer med dMMR/MSI-H som har progredierat under eller efter behandling med platinumbaserad cytostatikabehandling. [i]^,[ii]

Det maligna tillståndet endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen och årligen drabbas ungefär 1 400 kvinnor. Upp till 30% av patienter med endometriecancer har tumör med dMMR (defekt mismatch repair)/MSI-H (hög mikrosatellitinstabilitet).[iii]^,[iv] Tumörer med biomarkörerna dMMR- eller MSI-H har en högre mutationsfrekvens och sämre möjlighet att reparera DNA. För dessa patienter rekommenderar nu NT-rådet regionerna att använda dostarlimab för behandling av återkommande eller avancerad endometriecancer.

NT-rådets besked är glädjande då det kan möjliggöra att kvinnor med återkommande eller avancerad endometriecancer får tillgång till ett nytt behandlingsalternativ, säger Anna Linnér, medicinsk chef, GSK Sverige.

Om dostarlimab
Jemperli (dostarlimab) är en monoklonal antikropp som binder till PD-1-receptorn på ytan av cancerceller, vilket förhindrar bindning mellan aktiverade T-celler och tumörcellens ligander PD-L1/L2.² Detta hjälper immunsystemet att identifiera cancern och leder till att den anti-tumorala immunresponsen antingen bibehålls eller re-aktiveras. Behandling med dostarlimab är en form av immunterapi och läkemedlet ges intravenöst, 500 mg var 3:e vecka i fyra cykler följt av 1000 mg var 6:e vecka.

Effekt och säkerhet för dostarlimab studerades i GARNET-studien, en icke-kontrollerad och öppen multicenterstudie med flera parallella kohorter. I kohort A1 rekryterades patienter med endometriecancer med dMMR eller MSI-H som samtliga hade progredierat under eller efter tidigare platinainnehållande behandling. Vid tidpunkten för diagnos var 18,5% av patienterna med endometriecancer med dMMR/MSI-H i stadium IV enligt FIGO, vilket i regel innebär att dottertumörer har spridit sig i kroppen. Vid studiestarten befann sig 65,7% av patienterna i FIGO-stadium IV. Av de 108 patienterna med endometriecancer som ingick i studien svarade 43,5% på behandlingen.

Om endometriecancer
Endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen och den sjätte vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor.³ Endometriecancer uppstår i endometriet, den slemhinna som täcker livmoderns yttersta epitel.[v]^,[vi] Cancerformen förekommer oftast hos kvinnor som genomgått klimakteriet, men 25% av fallen återfinns hos patienter som ännu inte genomgått klimakteriet, varav 5% är under 40 år.[vii]^,[viii]

Den huvudsakliga riskfaktorn för endometriecancer är övervikt, men även östrogenbehandling, högt blodtryck och diabetes är riskfaktorer. Chansen till överlevnad är förhållandevis god eftersom patienterna oftast får tidiga symtom i form av blödningar och söker vård, vilket gör att sjukdomen kan upptäckas i ett tidigt skede (cirka 75% stadium I).³

De vanligaste behandlingsmetoderna för endometriecancer är kirurgi i form av hysterektomi, där livmodern avlägsnas genom operation, tillsammans med en så kallad bilateral salpingooforektomi där både äggledare och äggstockar avlägsnas.

[i] Janusinfo.se

[ii] Jemperli (dostarlimab). Produktresumé.

[iii] Regionala cancercentrum i samverkan Nationellt vårdprogram Livmoderkroppscancer (endometrie/corpuscancer). Version 2.0. Regionalcancercentrum. [Online] 15 juni 2021. https://cancercentrum.se/globalassets/varauppdrag/kunskapsstyrning/vardprogram/kommande-vardprogram/2020/201116/nvplivmoderkroppscancer-2020-11-16.pdf.

[iv] Makker V, Green AK, Wenham RM, Mutch D, Davidson B, Miller DS. New therapies for advanced, recurrent, and metastatic endometrial cancers. Gyneco/ Oncol Res Pract. 2017;4(19):1-12.

[v] Dörk T, Hillemanns P, Tempfer C, Breu J, Fleisch MC. Genetic susceptibility to endometrial cancer: risk factors and clinical management. 2020, Vol. 12, 9.

[vi] Kim JJ, Chapman-Davis E. Role of progesterone in endometrial cancer. Seminars in reproductive medicine. 2010, Vol. 28, 1.

[vii] Olson, S.H.; Jewell, E.; Rastogi, R.M. Endometrial Cancer. In Women and Health, 2nd ed.; Academic Press: Cambridge, MA, USA; Elsevier: Amsterdam, The Netherlands, 2013; pp. 1147–1158. ISBN 978-0-12-384978-6.

[viii] Benedet, J.L.; Miller, D.M. Gynaecologic Cancer. In UICC International Union against Cancer Manual of Clinical Oncology, 7th ed.; Pollack, R.E., Ed.; Wiley: New York, NY, USA, 1999; pp. 537–562.

The treatment landscape of locally advanced upper gastrointestinal cancer

Datum & tid:

TISDAG 20 SEPTEMBER 17.30 – 19.00

Varmt välkommen att delta i detta webbinarium där fyra av Nordens ledande experter kommer dela sina erfarenheter kring nuvarande behandlingsalternativ för lokalt avancerad övre gastrointestinal (GI) cancer.

Under det senaste året har immunterapin gjort sitt intåg inom lokalt avancerad övre GI cancer. Vid detta webbinarium kommer kirurgen Jakob Hedberg, Akademiska sjukhuset, och onkologerna David Borg, Skånes Universitetssjukhus Lund, och Per Pfeiffer, Odense Universitetshospital, dela med sig av sin expertis kring de olika behandlingsalternativ som nu finns för patienter med lokalt avancerad esofaguscancer och cancer i gastroesofageala övergången. Pia Österlund, professor och onkolog vid Karolinska Institutet och Tampere University Hospital, kommer leda diskussionen kring kliniska frågeställningar ur ett multidisciplinärt perspektiv.

Agenda:

17:30 Welcome and Introduction

Pia Österlund

17:40 Current treatment options for locally advanced upper GI cancer

Jakob Hedberg and David Borg

18:00 Approved immunotherapy for the treatment of locally advanced adeno and squamous cell carcinoma in upper gastrointestinal cancer

Per Pfeiffer

18:20 Discussion and Q&A

All panel members

Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat. Mötet kommer hållas på engelska.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen!

Alla vi på Bristol Myers Squibb som arbetar med onkologisk immunterapi

Avancerad teknik bidrar till säkrare diagnostisering av cancer

Med nya radioaktiva läkemedel och nya metoder vill sjukhusfysiker Maria Holstensson utveckla precisionen i diagnostiken av olika typer av cancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad teknik som kan bidra till banbrytande framsteg inom precisionsmedicin.

Sjukhusfysiker Maria Holstensson. Foto: Bosse Johansson

Professor Rimma Axelsson och sjukhusfysiker Maria Holstensson. Foto: Bosse Johansson

Redan idag diagnostiseras cancer med hjälp av radiofarmaka som söker sig till tumörer. Då handlar det oftast om radiofarmakat FDG*, ett glukosliknande ämne som en del tumörtyper törstar efter. Maria Holstensson, sjukhusfysiker på Bild och Funktion vid Karolinska universitetssjukhuset, studerar tillsammans med kollegor för tillfället tre nya radiofarmaka som kan användas som tumörmarkörer och avspeglar olika tumöregenskaper.

”FDG avspeglar glukosmetabolismen i kroppen och är det mest använda radiofarmakat som med hög precision kan detektera flertalet tumörtyper men även inflammatoriska tillstånd. För tumörtyper där FDG inte är så sensitivt använder vi andra radiofarmaka. Nu tittar vi på andra radiofarmaka för att få fram andra tumörmarkörer. Till exempel består tumörer i bukspottskörteln till stor del av en stödvävnad, kallad för stroma. Det finns ett radiofarmaka som söker sig till stroma och vi vill veta hur det tas upp av tumören. På sikt hoppas vi kunna visa att det här radioaktiva läkemedlet är bra för att skilja elakartade från godartade tumörer i bukspottskörteln”, förklarar Maria Holstensson.

Ytterligare två substanser testas för diagnostik av bröstcancer respektive prostatacancer. I ett första steg handlar det om att slå fast att läkemedlen faktiskt söker sig till cancern, att de hittar rätt.

Utvecklar metoderna
För att komma vidare i forskningen vill Maria Holstensson också utveckla metoderna. I dagsläget är det vanligaste att man injicerar radiofarmakat i patientens blod, låter patienten vila en tid och sedan tar en bild i en PET-kamera** som visar hur substansen under det tidsspannet har tagits upp i kroppen. Ett alternativ till detta är att låta patienten ligga i kameran redan vid injektion, och samla in data kontinuerligt under en tid, det vill säga ta dynamiska bilder.

”Genom att följa vad som händer med läkemedlet i kroppen över tid kan vi studera hur snabbt det åker ut i blodet, hur snabbt det tas upp i tumören, hur många receptorer det finns i tumören och många andra parametrar. Det tror vi kan ge en tydligare bild av olika samband som är viktiga för diagnosen och framför allt för val av framtida behandling med moderna målsökande läkemedel.”

PET-kamera. Foto: Bosse Johansson

PET-bild som visar upptag av ett radiofarmaka. Foto: Karolinska universitetssjukhuset

Ny teknik för att hämta och separera blod
För att kunna jämföra det forskarna ser i bilderna med vad som faktiskt finns i blodet av det injicerade radiofarmakat behöver de också ta blodprover. Med en så kallad bloddragningsmaskin kan blod kontinuerligt dras från patienten, med en flödeshastighet som forskarna kan bestämma, medan patienten ligger i kameran. Blodet dras genom en detektor som mäter hur mycket radioaktivitet det finns i blodet. Tack vare ett anslag om en miljon kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse ska nu en avancerad bloddragningsmaskin införskaffas.

Anslaget går också till en vätskekromatograf och radiodetektorer som, genom att separera blodet i olika beståndsdelar, gör det möjligt för forskarna att se vad som faktiskt har hänt med radiofarmakat i blodet.

”Vi vill både ta reda på hur mycket av radiofarmakat som finns i blodet och hur mycket som har omvandlats till annat. Detta är en viktig pusselbit när vi vill studera nya radiofarmakas kinetik*** i kroppen. Syftet med kinetiska modeller – som vi kan studera om vi samlar in dynamiska bilder – är att korrelera mätbara data mot olika fysiologiska parametrar. Finns det några prognostiska faktorer i den kinetiska modellen som vi inte har möjlighet att få med statiska bilder?”

Banbrytande
Maria Holstensson ser fram emot att få börja arbeta med den nya tekniken.

”Vi kommer att kunna utvärdera nya substanser på ett helt nytt sätt. Jag är del av ett fantastiskt team där framför allt mina kollegor, läkare Rimma Axelsson samt radiofarmaceuter Thuy Tran och Mohammad Moein har framträdande roller i att ta fram nya substanser. Vi blir banbrytande inom precisionsmedicin när det gäller nya radiofarmaka för karaktärisering av cancer. Det är inte enkelt men det är väldigt spännande och lärorikt att få vara med om. Och det hade inte varit möjligt utan anslaget från Lundbergsstiftelsen.”

*FDG, fludeoxyglucose

**PET-kamera, positronemissionstomografi, ger bild av hur kroppen tagit upp radiofarmaka

*** kinetik, hur snabbt och på vilket sätt kemiska processer sker

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

Professor Ola Spjuths forskargrupp har haft en central roll i samarbetet. Foto: Mikael Wallerstedt.

En ny studie visar att long-read sekvensering möjliggör tidigare upptäckt av resistensmutationer vid behandling av kronisk myeloisk leukemi. Metoden är idag implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset efter ett framgångsrikt samarbete med Uppsala universitet och SciLifeLab.

Patienter med kronisk myeloisk leukemi (KLM) behandlas i första hand med tyrosinkinashämmare, en effektiv terapi men som vissa vårdtagare med tiden utvecklar resistens mot. Historiskt har sådan resistens profilerats med Sangersekvensering, men nu övergår Akademiska sjukhuset till ny teknik som kan sekvensera avsevärt längre DNA-sekvenser och vars högre känslighet möjliggör tidigare upptäckt av de förvärvade genmutationer som förekommer vid resistens.

– I en valideringsstudie med långläst sekvensering identifierade vi samtliga de 17 mutationer som vi kunde spåra med Sangersekvensering. Dessutom upptäckte vi ytterligare 16 mutationer vars frekvenser ligger under detektionsgränsen för Sangersekvensering. Parallellt med studien har vi byggt en infrastruktur för effektiv hantering av prover och data vid klinik och laboratorium, och idag är metoden implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset, säger Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik.

För patienter medför den nya metoden att resistensmutationer kan upptäckas tidigare än vad som är möjligt med Sangersekvensering. För vårdgivare erbjuder resultatet av analys utförd med long-read sekvensering ett bättre beslutsunderlag vid behandling av KLM.

Ola Spjuth, Farmaceutiska fakulteten

– Det här är ett värdefullt framsteg som möjliggjorts av ett resultatrikt samarbete mellan vår forskargrupp vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och SciLifeLabs plattform för Clinical Genomics. Vi är väl medvetna om de utmaningar som kan uppstå i konstellationer där inte minst tid är en ständig bristvara, men längs hela projektet har vi haft stöd av drivande personer och att vi nu nått vårt mål är en tydlig bekräftelse på att det är fullt möjligt att väva samman alla de kompetenser som behövs för framgång inom precisionsmedicin, konstaterar Ola Spjuth.

Systemet förvaltas för närvarande inom ramarna för det nystartade företaget Pincer Bio som, i samverkan med SciLifeLab, erbjuder integrerade lösningar för dataanalys- och rapporteringssteg. All utvecklad mjukvara är tillgänglig som öppen källkod. På sikt är ambitionen att utveckla metoden även för andra tillämpningar.

Hans Lennernäs tilldelas Humboldt Research Award

Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, har av tyska Alexander von Humboldt Stiftung tilldelats ett Humboldt Research Award. Prissumman på 60 000 euro kommer att delfinansiera en svensk-tysk studie i syfte att utveckla nya läkemedel vid cytostatikabehandling mot cancer.

Hans Lennernäs, professor vid Uppsala universitets institution för farmaceutisk biovetenskap, har tilldelats ett Humboldt Research Award. Priset, som omfattar 60 000 euro, delas årligen ut till ett antal forskare vars resultat haft varaktig betydelse både inom och vid sidan av deras vetenskapliga fält. Beloppet är avsett att finansiera ett projekt som ska utföras i samverkan mellan pristagaren och tyska forskargrupper.

– Jag är mycket tacksam för denna generösa utmärkelse som ger oss utrymme att fördjupa en redan påbörjad studie som vi bedriver i samarbete med Peter Langguth, professor vid Johannes Gutenberg-Universität Mainz. Tillsammans försöker vi identifiera substanser som kan motverka några av de kraftiga biverkningar som ofta uppstår vid cytostatikabehandling mot cancer, för att därefter undersöka möjligheten att utveckla nya läkemedel och terapier baserade på sådana substanser, säger Hans Lennernäs, professor i biofarmaci.

Humboldt Research Award delas ut av tyska Alexander von Humboldt Stiftung. Enligt stiftelsens stadgar ska varje pristagares vetenskapliga gärning vara internationellt erkänd och, framför allt, inge förväntan om fortsatt betydelsefull forskning. Hans Lennernäs tar med utmärkelsen plats bland en exklusiv skara svenska mottagare av Humboldt Research Award, där bland annat Kai Siegbahn (1986), Joseph Nordgren (2006) och Börje Johansson (2017) ingår.

Peter Langguth, Johannes Gutenberg-Universität

– Hans Lennernäs forskargrupp visar med upprepad framgång hur biomedicinsk forskning kan omsättas i utveckling av praktiskt användbara applikationer. Att Alexander von Humboldt Stiftung nu ger oss möjlighet att i än större utsträckning sammanfoga professor Lennernäs omfattande kunskaper om tarmvävnadens läkningsprocess med vår egen kompetens inom läkemedelstillförsel stärker utan tvekan våra möjligheter till framgång, säger Peter Langguth.Hans Lennernäs har publicerat 270 vetenskapliga artiklar (augusti 2022) och mottagit flera nationella och internationella utmärkelser, bland dem Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet samt 2020 års APS Award av engelska Academy of Pharmaceutical Sciences. Lennernäs mångåriga samarbete med U.S. Food and Drug Administration, Livsmedelsverket och University of Michigan, ligger bland annat till grund för det biofarmaceutiska klassificeringssystemet – ett ramverk för klassificering av egenskaper hos läkemedel som idag används av såväl WHO som myndigheter världen över.

Försök med screening för lungcancer leds från Karolinska Universitetssjukhuset

I höst får 15 000 slumpvis utvalda kvinnor i södra Stockholm en enkät hemskickad med frågor om rökvanor. Det här är första steget mot att ta fram ett nationellt screeningprogram för lungcancer.

Gunnar Wagenius

– Om vi kan upptäcka och behandla lungcancer i ett tidigare skede finns det stora vinster att göra. I Sverige skulle sannolikt 500 liv per år kunna räddas. Omräknat till Stockholms förhållanden handlar det om cirka 100 personer, säger Gunnar Wagenius, överläkare på Lungonkologiskt Centrum på Karolinska Universitetssjukhuset.

Pilotstudien för lungcancerscreening organiseras av Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland på uppdrag av Region Stockholm. Tanken är att undersöka vad som krävs för att ett sådant screeningsprogram skulle kunna genomföras och se hur mycket resurser som krävs. Det handlar till exempel hur mycket personal som behövs och vilket IT-stöd som är nödvändigt. År 2025 ska studien vara klar med målet är att få med 1000 patienter.

På sikt handlar det om att utforma ett screeningprogram på nationell nivå för både män och kvinnor i riskgrupper, en fråga som har diskuterats i flera år.
– Vi valde att screena kvinnor i pilotstudien eftersom vi först hade en tanke om att använda uppgifter från ett redan existerande screeningprogram för mammografi. Det var inte möjligt, men vi höll fast vid kvinnor eftersom lungcancer ökar mest i just den gruppen, säger Gunnar Wagenius.

En enkät om bland annat rökvanor kommer att skickas ut till 15 000 slumpvis utvalda kvinnor i södra Stockholm. De som svarar att de har rökt minst 30 ”paketår”, det vill säga motsvarande ett paket cigaretter om dagen i trettio års tid eller två paket om dagen i femton år, kommer att kallas till en lungundersökning med datortomograf på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Undersökningen är enkel och kräver ingen bedövning eller några större förberedelser.

– Hos de allra flesta vi undersöker kommer vi inte att hitta något. Men vi vet att cirka var tionde som rökt i den här omfattningen drabbas av lungcancer. Upptäcks cancern på ett tidigt stadium då den inte är så spridd finns goda möjligheter att ge en behandling som botar, säger Gunnar Wagenius.

Att vara, eller ha varit, storrökare kan vara stigmatiserande och har konsekvenser som man helst undviker att tänka på. Men Gunnar Wagenius menar att det finns goda chanser att nå fram till den här gruppen.
– Sedan tidigare vet vi att inställningen är god; 95 procent av tillfrågade storrökande kvinnor säger att de är positiva till screening, säger han.

Misstänkta cancerfall kommer att få en remiss en för särskild utredning. I svarsbreven kommer det också att finnas kontaktuppgifter till bland annat Cancerrådgivningen. Alla som kontaktas – oavsett om de inkluderas i studien eller ej – kommer att få information om Sluta röka-linjen.

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

[email protected]

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.

Hopp om ny botande behandling för barn med neuroblastom

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges tillsammans med cellgifter. Studien har publicerats i tidskriften JCI Insight och bäddar för kliniska prövningar av kombinationsbehandlingen.

Neuroblastom är tumörer i nervvävnad som diagnostiseras tidigt, vanligen före två års ålder. Sjukdomen drabbar årligen cirka 15 till 20 barn i Sverige och är den dödligaste cancerformen hos små barn. Den nya studien visar att proteinet DHODH (dihydroorotatdehydrogenas), som är involverat i ämnesomsättning och DNA-syntes, även har en nyckelroll i aggressivt neuroblastom och ökar tumörtillväxten.

Potential att förbättra överlevnaden

Ninib Baryawno

Ninib Baryawno. Foto: Martin Stenmark

– Genom målstyrd behandling med specifika DHODH-hämmare så visar vi i olika cell- och djurstudier att cancercellerna dör och att tumörerna slutar växa. Det är mycket lovande eftersom DHODH-hämmare redan visat sig tolereras väl i kliniska prövningar för andra sjukdomstillstånd, säger Ninib Baryawno, senior forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens korresponderande författare.

När forskarna kombinerade DHODH-hämmare med ett cellgift som redan nu används i behandlingen av barn med neuroblastom, lyckades de bota möss med en aggressiv variant av sjukdomen.

– Den här kombinationsbehandlingen bör testas kliniskt då den har potential att kunna förbättra överlevnaden för barn med neuroblastom. Det är verkligen efterlängtat eftersom chanserna att överleva vid återfall tyvärr är små med dagens behandlingar, säger Ninib Baryawno.

Studien genomfördes i nära samarbete med forskare vid Massachusetts General Hospital och Harvard Stem Cell Institute i USA. Forskarna analyserade patientdata från drygt 600 barn med neuroblastom och såg att tumörer med höga DHODH-nivåer är mer aggressiva och dödliga. De behandlade sedan cellkulturer och möss med brequinar, som är en specifik DHODH-hämmare.

Gör cancerns ”motor” svagare

När forskarna analyserade genuttrycket i tumörerna såg de att brequinar minskar aktiviteten av genen MYCN, en av tumörens ”motorer” som driver på tillväxten. Efter avslutad behandling började tumörerna dock att växa igen. Därför testade forskarna att kombinera brequinar med cellgifter, vilket visade sig vara ett framgångsrecept som botade de sjuka mössen.

Thale Kristin Olsen. Foto: privat

Thale Kristin Olsen. Foto: privat

– Neuroblastom är en sjukdom som börjar redan i fosterlivet. Nästa steg i vår forskning är att ta reda på varför DHODH-proteinet är så kritiskt för tumörens tillväxt och vilken roll det har under fosterutvecklingen, säger Thale Kristin Olsen, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som är en av studiens försteförfattare.

Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Radiumhemmets Forskningsfonder och Wenner-Gren Stiftelserna. En av de korresponderande författarna, David B. Sykes, är medgrundare till och äger aktier i Clear Creek Bio, är konsult för och äger aktier i SAFI Biosolutions samt är konsult för Keros Therapeutics. Inga andra intressekonflikter finns rapporterade.

Publikation

“DHODH is an independent prognostic marker and potent therapeutic target in neuroblastoma”. Thale Kristin Olsen, Cecilia Dyberg, Bethel Embaie, Adele Alchahin, Jelena Milosevic, Jane Ding, Jörg Otte, Conny Tümmler, Ida Hed Myrberg, Ellen M. Westerhout, Jan Koster, Rogier Versteeg, Han-Fei Ding, Per Kogner, John Inge Johnsen, David B. Sykes, Ninib Baryawno. JCI Insight, online 9 augusti 2022, doi: 10.1172/jci.insight.153836.

Dags att ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden

Under perioden 16 augusti-15 september 2022 kan alla cancer- och allergiforskare vid svenska universitet och högskolor ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden. Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning om cancer- och allergisjukdomar samt att ge stöd till dem som behöver det som mest; de svårt sjuka som fått sin ekonomi raserad av sjukdomen.

– Vi i bedömningskommittén ser med förväntan fram emot att under hösten granska och bedöma de ansökningar som kommer in, säger Mikael Björnstedt, professor i patologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare hos Cancer- och Allergifonden.

Maximalt belopp som kan sökas är 500 000 kronor och ansökan får endast omfatta ett år. En förutsättning för att ansökan ska behandlas är att huvudsökanden har kontrakt på förordnande som sträcker sig under hela 2023. De kriterier som bedöms är bland annat forskningsprojektets originalitet, vetenskaplig skicklighet, relevans till cancer och/eller allergi och genomförbarhet. Cancer-och Allergifondens forskningsanslag får inte användas till regelrätta djurförsök.

Samtliga forskningsansökningar som kommer in behandlas av Cancer- och Allergifondens bedömningskommitté som består av välrenommerade forskare från ett antal olika universitet med expertis inom olika områden. Kommitténs arbete resulterar i ett förslag som presenteras för stiftelsens styrelse som fattar beslut om anslag.

– Förra året fick vi in rekordmånga ansökningar. Bedömningskommittén gör ett stort och viktigt jobb med att hjälpa Cancer- och Allergifonden att hitta de forskningsprojekt som ska få medel för att hjälpa forskningen på cancer och allergier framåt ytterligare, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och Allergifonden.

Mer information, fullständiga villkor och handlingar för ansökan hittar du här »

Svenska Läkaresällskapet belönar studie som visar att acetylsalicylsyra kan minska risken för levercancer

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jonas F Ludvigsson, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Jonas F Ludvigson, belönas för studien som visar att patienter med kronisk virushepatit som behandlas med en låg dos av acetylsalicylsyra under lång tid får minskad risk för utveckling av levercancer samt ökad överlevnaden.

Jonas Ludvigsson Foto: Alexander Donka

Levercancer och risk för död i leversjukdom ökar snabbt i Europa och USA, och studien är den första omfattande nationella studien av sitt slag att uppvisa ett positivt resultat.

– Vi vill uppmärksamma och belöna studien för att den genom att använda epidemiologiska verktyg på ett imponerande sätt besvarar frågan om den kroniska inflammationens betydelse för cancerutveckling i levern, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning. Om vi kan öka patienters överlevnad med ett kostnadseffektivt läkemedel med acceptabel riskprofil är vinsterna stora för de över 250 miljoner människor som lever med kronisk virushepatit.

– Det är hedrande att studien uppmärksammas av Svenska Läkaresällskapet och belönas med Jubileumspriset, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Resultatet av vår studie ger hopp om att vi i framtiden ska kunna förhindra utvecklingen av levercancer hos patienter med kronisk virushepatit. Nästa steg är att genomföra randomiserade kliniska prövningar för att ytterligare utreda fördelarna med läkemedlet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 8 november 2022.

Om studien

Studien genomfördes av svenska och amerikanska forskare med förstaförfattare Tracey Simon, MD, MPH, Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Forskarna analyserade data från 50 275 vuxna svenskar med kronisk virushepatit, en typ av leverinfektion som orsakas av hepatit B- eller C-virus. Dessa infektioner är den vanligaste riskfaktorn för levercancer. De patienter som behandlades med acetylsalicylsyra i låg dos (upp till 160 mg/dag) under en 10-årsperiod löpte 31 % lägre relativ risk att drabbas av levercancer. Effekten blev större ju längre tid behandlingen pågick. Risk för död i leversjukdom minskade med 27 % efter användande av acetylsalicylsyra under 10 års tid. Resultaten var oberoende av patientens kön, typ av hepatitvirus eller svårighetsgrad av leverinfektion. Användandet av acetylsalicylsyra innebar ingen ökad risk för inre blödningar som annars kan vara en följd av långsiktigt bruk.

Läs mer

Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality

Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk

Vilken roll spelar immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer?

MSD Sverige välkomnar dig som behandlar bröstcancerpatienter till två kvällsmöten med fokus på dagens immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer. Syftet är att ge dig som deltar kunskap kring det senaste inom bröstcancerbehandling och vad det kan innebära för svenska bröstcancerpatienter.

Det kommer att finnas två tillfällen där du som deltar kan välja att delta vid ett eller båda – live webinar med internationella föreläsare tisdagen den 20 september och ett fysiskt möte på Norra Latin i Stockholm onsdagen den 21 september. Vi rekommenderar dig att delta vid båda kvällsmöten. För dig som inte kan delta fysiskt i Stockholm onsdagen den 21 september finns det möjlighet att delta via länk. Produktinformation kan förekomma under dessa möten.

Ingen deltagaravgift.
MSD Sverige står för kostnad av föreläsare, lokal, förtäring och den tekniska lösningen.

Varmt välkomna!

Mer info och anmälan

Pepaxti godkänt för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

EU-kommissionen godkänner Oncopeptides Pepaxti för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

Oncopeptides AB (publ) (Nasdaq Stockholm: ONCO), ett biotechbolag inriktat på att utveckla läkemedel mot svårbehandlade hematologiska sjukdomar, meddelar idag att EU-kommissionen beviljat Pepaxti^® (melfalan flufenamid, också benämnt melflufen) ett godkännande för försäljning i kombination med dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har fått åtminstone tre tidigare behandlingslinjer, vars sjukdom är resistent mot minst en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel och en monoklonal antikropp riktad mot CD38 och som har uppvisat sjukdomsprogression vid eller efter den sista behandlingen. För patienter med tidigare autolog stamcellstransplantation, bör tiden till progression vara åtminstone tre år från transplantation. Godkännandet för försäljning är giltigt i alla EU-länder, samt i länder inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA), vilket inkluderar Island, Lichtenstein och Norge.

CHMPs rekommendation baseras på data från fas 2-studien HORIZON och stöds av data från den randomiserade, kontrollerade fas-3 studien OCEAN, som användes som bekräftande studie. Inga åtaganden om uppföljande studier är villkorade i godkännandet. Oncopeptides avser att under Q4 lämna in en ansökan till EMA för att göra det möjligt för patienter med relapserande refraktärt multipelt myelom att få tillgång till läkemedlet i tidigare behandlingslinjer.

”Godkännandet av Pepaxti i Europa är grundläggande för Oncopeptides och innebär mycket goda nyheter för patienter och aktieägare,” säger Jakob Lindberg, vd för Oncopeptides. ”Trots introduktionen av nya behandlingar, så har patienter med trippelklassrefraktär sjukdom ett stort medicinskt behov, eftersom deras behandlingsmöjligheter till sist blir uttömda”.

Oncopeptides kommer nu att öka marknadsförberedelserna för att bana väg för en framgångsrik lansering av Pepaxti i Tyskland under Q4, 2022. Bolaget är dedikerade att göra läkemedlet tillgängligt för patienter i hela Europa och överväger olika möjligheter att kommersialisera produkten.

Tumörens miljö kan påverka prognos vid bröstcancer

Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen. Det visar en studie som nu publiceras i augustinumret av Translational Oncology. Kunskapen kan ytterligare stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer.

Kortfakta om studien: bröstcancer / klinisk, epidemiologisk, translationell forskning publicerad i peer review-granskad publikation / kvantitativ, forskarinitierad studie / prospektiv kohortstuide med cirka 1 000 bröstcancerpatienter.

Stora framsteg inom diagnostik och behandling har förbättrat överlevnad hos bröstcancerpatienter under de senaste årtionden. Under senare år har många studier fokuserat på tumörens egenskaper och dess betydelse för prognos. Man förstår alltmer om hur till exempel tumörens storlek och molekylära egenskaper samt den omkringliggande miljön, kan påverka hur läkemedel vid behandling av bröstcancer tas upp och dödar cancerceller.

Nu stärker forskning från Lunds universitet bilden av att kroppskonstitution (BMI) hos patienten samverkar med den omgivande vävnaden som tumören växer i, och kan ha betydelse för prognosen. Studien bygger på tidigare uppmärksammad forskning vid Lunds universitet av bland andra professor Mattias Belting, som undersökt tumörspecifika protein och deras betydelse för upptag av cancerläkemedel.

Resultaten i den nu aktuella studien bygger på cirka 1 000 bröstcancerpatienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus mellan 2002-2012. Forskarna har studerat tumörstorlek, den omgivande vävnadens celler, patientens kroppsform och ett protein som heter Caveolin-1 (*se fakta). Proteinet sitter i cellmembranet i alla celler, både i tumörceller och i tumörens omgivande celler, där det deltar i transporten av olika ämnen (bland annat läkemedel) in i cellerna. Därefter har man följt patienterna över tid.

Christopher Godina, doktorand vid sektionen för onkologi på Lunds universitet. Foto Tove Smeds

– Vi fann att det var bra att ha lite, eller inget, Caveolin-1 i tumörens omgivande celler om man var normalviktig, eller om man hade en liten tumör, men att det var tvärtom om man var överviktig eller hade en större tumör. Detta visar på vikten av att sätta tumören i sitt sammanhang, säger Christopher Godina, doktorand vid sektionen för onkologi på Lunds universitet.

Vidare forskning behövs som bekräftar fynden, men resultatet tyder på att proteinet Caveolin-1 skulle kunna användas som en markör som ger vården en ännu mer precis prognos och ge stöd för behandlingsval av bröstcancerpatienter.

Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiolog vid Lunds universitet. Foto Tove Smeds

– Vår studie tyder på vikten av att ta mer hänsyn till patientens karakteristika, inte bara tumörens egenskaper. Mängden av Caveolin-1 kan påverkas av redan godkända läkemedel, men här behövs mer studier då det är oklart vilken effekt dessa ger vid bröstcancer. Cancercellernas miljö hos varje enskild patient skiljer sig åt på flera sätt, till exempel vad gäller inflammationsgrad i kroppen och de omgivande cellerna i bröstet, säger Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Publikation
”Interplay between Caveolin-1 and body and tumor size affects clinical outcomes in breast cancer”
Translational Oncology, augusti 2022, https://doi.org/10.1016/j.tranon.2022.101464

Studien är genomförd med stöd av Cancerfonden, Fru Berta Kamprads stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Södra sjukvårdsregionen (ALF-medel).

*Fakta Caveolin-1: Proteinet Caveolin-1 som sitter i cellmembranen och påverkar transport av olika ämnen (tex läkemedel) in i cellerna. Caveolin-1 finns i kolesterolrika cellmembran och reglerar även samspelet mellan tumörceller, dess omgivande celler och patienten.

Vetenskapligt webbinarium om KRAS G12C-muterad icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

Tid: 12:00 – 13:00

Välkommen att delta på ett direktsänt webbinarium om KRAS G12C-muterad NSCLC med fokus på testning, prevalens och patientkaraktäristika samt den målriktade behandling som idag är godkänd.

Program:

KRAS G12C-mutation i NSCLC – Patolog Johan Botling, docent och överläkare i klinisk patologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Målriktad behandling vid KRAS G12C-muterad NSCLC – Onkolog Jan Nyman, docent och överläkare vid Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

Webbinaret är kostnadsfritt. I enlighet med LER så står Amgen ej för lunchkostnad i samband med webbinaret. Amgen bekostar föreläsararvode inom ramen för utbildningen.

För mer information och anmälan klicka här

Immunterapi vid tidig TNBC -patientfallsdiskussion

Dr Mattea Reinisch, biträdande klinikchef på senologi- och bröstcancercentrum vid Evangelium kliniken Essen-Mitte i Essen, Tyskland, presenterar under detta interaktiva webinar två olika patientfall med tidig trippelnegativ bröstcancer (eTNBC) som är baserade på verkliga patientfall från den kliniska vardagen.

Webinaret syftar till att ge dig som deltar ny kunskap och besvara frågeställningar kring behandling av eTNBC-patienter med dagens immunterapi. Presentationen av patientfallen kommer att varvas med frågor. Det kommer finnas möjlighet för dig att ställa frågor till föreläsaren via chatt eller direkt vid registreringen. Webinaret riktar sig till hälso-och sjukvårdspersonal som behandlar bröstcancerpatienter.

Ingen deltagaravgift.
MSD Sverige står för kostnad för föreläsare och den tekniska lösningen.

Varmt välkommen!

Mer info och anmälan

Spel ska underlätta för barn med cancer

Cancersjuka barn kan uppleva att strålbehandlingen är obehaglig. Nu håller en forskargrupp vid Uppsala universitet på att utveckla ett dataspel som ska förbereda barnen och förhoppningsvis göra behandlingen mindre skrämmande.

Animerade djur i sjukhuskläder i ett rum på Skandionkliniken
Spelet beskriver hur strålningsbehandlingen går till. Miljön är animerad, men liknar rummen på Skandionkliniken.Foto/bild: Skärmdump

Till Skandionkliniken i Uppsala kommer cancersjuka barn från hela Sverige för att få strålbehandling genom så kallad protonstrålning. Små barn sövs ner, men de som är lite större och klarar av att inte röra sig under strålningen kan vara vakna. Behandlingen kan av många upplevas som obehaglig.

Porträttbild Catarina Cederved

Catarina Cederved, doktorand vid
institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Foto: Steven Quigley

– Att få strålbehandling gör inte ont, men barnen blir lämnade ensamma och måste ligga blickstilla. Många strålas också mot huvudet och då har de på sig en hård mask som spänns fast i bordet, säger Catarina Cederved, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.Hon är koordinator i ett projekt där man nu håller på att utveckla ett datorspel som ska förbereda barnen på vad som väntar. Projektet är tvärvetenskapligt och spelet har tagits fram tillsammans med institutionerna för speldesign och informatik och media.

– Det är ett lärspel där barnen får spela sig igenom ett strålningstillfälle och får tillfälle att se olika copingstrategier som de kan använda för att kunna ligga stilla under tiden de strålas. Precis som i verkligheten får karaktären pärlor när hen har genomgått olika behandlingar.

Utifrån en karta kan barnen också klicka sig in i rum som liknar miljön de kommer att möta på Skandionkliniken och Ronald McDonald hus där de flesta bor under sin behandling. I spelet kan de också samla på sig olika saker och spela mini-games.

Cancersjuka barn har fått tycka till

För att fånga in barnens perspektiv och åsikter har också de fått vara med i utvecklandet. Nio cancersjuka barn som redan genomgått strålbehandling ingick i den grupp som skapade spelet. De fick berätta om sina upplevelser av behandlingen och vad de tyckte spelet skulle visa. Barnen fick spela flera prototyper för att sedan svara på frågor om hur väl de tyckte det stämde överens med deras upplevelser. Projektgruppen tog till vara på så många av barnens idéer och synpunkter som möjligt i den fortsatta utvecklingen.

Bild ur spelet som föreställer monitorrummet.
Spelet har tagits fram av i samverkan med cancersjuka barn och utvecklats av lärare och studenter vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Foto: Skärmdump

Vill slippa söva patienterna

Nu pågår en delstudie där man undersöker hur väl spelet faktiskt fungerar för barn som ska genomgå behandlingen för första gången. Catarina Cederved kommer sedan att titta på hur orosgraden påverkas och om spelet har någon effekt på hur många som behöver sövas inför behandlingen.

– Förhoppningen är att vi kan minska sövningstalen. Att sövas flertalet gånger innebär långa fasteperioder vilket inte är bra för en växande individ. I dessa fall är kroppen redan påfrestad på grund av sjukdomen och är därför än mer i behov av ett optimalt matintag, säger Catarina Cederved och fortsätter:

– För individen är varje tillfälle man inte behöver sövas en vinst. Bara att barnen känner sig tryggare i en vårdmiljö är en vinst.

När studien är klar ska man justera spelet ytterligare och sedan släppa det. Tanken är att det ska finnas tillgängligt för alla barn som behöver genomgå strålbehandling på Skandionkliniken. Projektet finansieras med medel från Barncancerfonden.

Enhertu fördröjde sjukdomsprogress signifikant i DESTINY-Breast02 studien

Jämfört med ”physician’s choice of treatment” hos patienter med HER2-positiv metastaserad bröstcancer.

Läs hela pressmedelandet på engelska här

WCLC 2022 – lovande data för Lumykras som del i kombinationsbehandling mot KRAS G12C-muterad lungcancer

På just avslutade världskongressen för lungcancer, WCLC 2022, presenterades nya data på KRAS^G12C-hämmaren Lumykras i lovande kombinationsbehandlingar med såväl signaltransduktionshämmare mot SHP2 som immuncheckpointhämmare.
– Det här är första gången man visar att Lumykras i kombination kan ge varaktig respons oavsett om patienterna tidigare behandlats med immunterapi eller inte, säger docent Jan Nyman, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och expert på icke-småcellig lungcancer.

”Det här är viktiga steg för att utöka behandlingsalternativen för patienter med denna vanliga och svårbehandlade mutation”, säger Jan Nyman som är svensk huvudprövare i två sotorasib-studier. FOTO: Ingemar Falk, TTV/Amgen

(NSCLC) var den första reella framgången efter närmare 40 års fruktlösa försök att ta fram ett läkemedel som specifikt riktas mot KRAS-proteinet (KRAS = Kirsten RAt Sarcoma virus), en av de vanligaste förekommande muterade onkogenerna i solida tumörer.

Emellertid stod det tidigt klart att det, i likhet med många målriktade behandlingar, finns inneboende mekanismer, förvärvade mutationer, som kan leda till resistensutveckling. En av de strategier som potentiellt kan motverka denna utveckling och samtidigt förbättra behandlingseffekten är att kombinera Lumykras med läkemedel som har andra verkningsmekanismer.

På World Conference on Lung Cancer (WCLC) som nyligen hölls i Wien presenterades nya data på två av flera kombinationsstrategier som ingår i masterprotokollet CodeBreak 101-studien inom. KRAS^G12C-muterad NSCLC. Det gäller dels Lumykras i kombination med immuncheckpointhämning med antingen pembrolizumab (PD-1-hämmare) eller atezolizumab (PD-L1-hämmare), dels Lumykras i kombination med SHP2-hämmaren RMC-4630 (PD-1= Programmed cell death protein 1; PD-L1 = Programmed death-ligand 1): SHP2 = Src homology-2 domain-containing protein tyrosine phosphatase-2).

Lumykras i kombination med immuncheckpointhämmare
I fas 1b-doseringsstudien CodeBreaK 100/101 deltog totalt 58 patienter med KRAS^G12C-muterad NSCLC. Patienterna, som alla var KRAS^G12C-hämmarnaiva, delades in i tolv kohorter i olika doser av Lumykras (120–960 mg dagligen) i kombination med intravenöst atezolizumab (1200 mg) eller pembrolizumab (200 mg) administrerat samtidigt var tredje vecka tills intolerans eller sjukdomsprogress. I hälften av kohorterna inleddes behandlingen med Lumykras som monoterapi, så kallad lead-in, i antingen 21 eller 42 dagar innan de fick sin första kombinationsdos. Medianuppföljningstiden var 12,8 månader.

I denna NSCLC-population där majoriteten hade genomgått tidigare behandling med immunterapi resulterade kombinationen i en objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) på 29 procent (17/58 patienter i alla kohorter). Bland de 17 patienterna med bekräftad respons hade fem en observerad responsduration (DOR = Duration of Response) på mer än 10 månader, varav åtta med pågående respons vid data cut-off. Behandlingen ledde också till en högre incidens av behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3–4 (TRAE = Treatment-Related Adverse Events) än vad som tidigare observerats med Lumykras som monoterapi, främst förhöjda leverenzymer. I de kohorter där Lumykras utvärderades som lead-inpåvisades dock varaktig klinisk aktivitet med färre avbrutna behandlingar och allvarligare biverkningar (grad 3–4 TRAE) jämfört med övriga kohorter. De flesta fallen av hepatotoxicitet inträffade efter andra eller tredje dosen av immunterapi och samtliga kunde hävas.

– Det faktum att man såg en medianduration på hela 17,9 månader och färre biverkningar hos patienter som behandlats med Lumykras som lead-in till kombinationsregimen är hoppingivande och ger värdefull kunskap inför den fortsatta prövningen av behandling i första linjen, säger Jan Nyman och fortsätter:

– Vid kombinationsbehandling är sekvens och dosering extra viktigt. Vid samtidig start och högsta dosnivån var biverkningar med påverkan på leverenzymer påtagliga.

Lumykras i kombination med RMC-4630
På ASCO 2022 presenterades den största utvärderingen av förvärvad resistens mot sotorasib som hittills genomförts. Av analysen kunde man dra slutsatsen att det ofta handlar om genomiska förändringar av så kallade RTK (receptortyrosinkinaser), och att det sannolikt vore meningsfullt att undersöka potentialen av att kombinera sotorasib med hämmare av signalmolekyler uppströms om KRAS.

På WCLC presenterades data från en separat doseringsstudie från fas Ib-studien CodeBreaK 101. I denna behandlades totalt 27 patienter med KRAS G12C-muterade tumörer, varav elva patienter med NSCLC, med Lumykras i standarddos och eskalerande dosnivåer av SHP2-hämmaren RMC-4630. Patienterna hade fått en median av tre tidigare behandlingslinjer, och 41 procent hade genomgått tidigare behandling med KRAS^G12C-hämmare.

Data visade lovande klinisk aktivitet, framför allt hos sotorasib-naiva patienter. Av de elva NSCLC-patienterna uppnådde tre (27 procent) bekräftad partiell respons (PR) varav två med pågående respons vid tidpunkten för data cut-off. Sju patienter (64 procent) uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate).

Av de sex sotorasib-naiva patienterna observerades en ORR på 50 procent och samtliga uppnådde sjukdomskontroll.

Totalt uppträdde TRAE hos 63 procent av patienterna, de vanligaste var ödem och diarré (30 respektive 26 procent).

– Det här är visserligen tidiga säkerhets- och effektdata på ett begränsat antal patienter, men de stöder utan tvekan fortsatta studier för att utöka behandlingsalternativen för patienter med denna vanliga och svårbehandlade mutation, säger Jan Nyman som är svensk huvudprövare i två sotorasib-studier.

Hopp för leukemipatienter genom upptäckt på Karolinska Universitetssjukhuset

I en nyligen publicerad studie visar Nikolas Herold och Martin Jädersten från Karolinska Universitetssjukhuset hur akut myelotisk leukemi kan behandlas mer effektivt. De har återanvänt ett redan beprövat läkemedel.

Nikolas Herold (tv) och Martin Jädersten Fotograf: Josefine Franking

Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv blodcancer med hög dödlighet som drabbar omkring 350 personer årligen i Sverige. Över 70 procent av patienterna dör inom fem år efter att ha insjuknat. En orsak till den höga dödligheten är att cellgiftbehandlingen ofta har otillräcklig effekt, vilket leder till att sjukdomen efter en tid återkommer.

Proteinet (SAMHD1) i leukemicellen har visat sig vara en resistensfaktor för läkemedlet cytarabin. Nikolas Herold, barnläkare på barnonkologen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, upptäckte med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet att man med ett annat läkemedel, hydroxyurea, kan blockera SAMHD1 och på så sätt göra cellgiftbehandlingen med cytarabin effektivare. Tillsammans med Martin Jädersten, vuxenhematolog på Karolinska i Huddinge, designades en akademisk studie för patienter med AML där hydroxyurea lades till standardbehandlingen i syfte att förstärka effekten av cytarabin.

– Resultaten från vår studie är mycket lovande. Samtliga patienter har svarat utmärkt på behandlingen och tillägget av hydroxyurea har varit väl tolererat. Vi har också kunnat visa i labbet att kombinationen gav en högre koncentration av cellgift inuti leukemicellerna och att leukemicellerna dödades mer effektivt, säger Martin Jädersten.

Det är inte ovanligt att det tar över 15 år att utveckla ett nytt läkemedel och det är inte heller ovanligt att livslängden för ett läkemedel är kortare än ovannämnda 15 år. Det innebär höga kostnader och gör läkemedlen dyra. För Herold och Jädersten har det endast tagit fem år från upptäckt till publicerad klinisk studie.

– Tack vare att vi kan återanvända ett redan existerande och beprövat läkemedel som redan finns på marknaden så kommer tilläggskostnaden per patient att vara ett par hundra kronor, alltså i klass som ett paket huvudvärkstabletter. Det gör behandlingen också tillgänglig i mindre resursstarka länder världen över. Hydroxyurea har tidigare använts vid leukemi som en dämpande behandling men vi använder den nu i ett nytt syfte – som en modern precisionsmedicin, säger Nikolas Herold.

Studien är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan Tema Barn och Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset men också av ett tätt samarbete med flera enheter vid Karolinska Institutet, inklusive Science for Life Laboratory. Studien är nu publicerad. Den är ett framgångsrikt exempel på translationell forskning där en klinisk frågeställning från sjukhusets vardag, i detta fall behandlingssvikt, lyfts till laboratoriet där orsak kartläggs och strategier utvecklas för att sedan med kliniska studier visa att behandlingssvikten går att häva.

Studien har publicerats i Journal of Internal Medicine. Nästa steg är att rekrytera ytterligare 60 patienter över hela landet till studiens fas-2-del. Författarna har hopp om att ett tillägg av hydroxyurea kan bli del av standardbehandlingen mot AML redan under de närmaste åren.

Länk till publicerade studien: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joim.13553

Tagrisso plus savolitinib visade 49% objektiv responsgrad hos lungcancerpatienter med höga nivåer av MET överuttryck

MET är den mest vanliga biomarkören hos patienter med EGFR-muterad lungcancer som utvecklar resistens mot riktad terapi. FAS III-studien SAFFRON som utvärderar denna kombination pågår..

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

FDA godkänner Enhertu för spridd bröstcancer

Baserat på resultat från DESTINY-Breast04 som visade att Enhertu minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 50% och ökade OS med mer än sex månader jämfört med kemoterapi.