Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 10 april

Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1- en patientfallsdiskussion

Onsdag den 10 april kl. 12.05-13.00

Föreläsare:  Föreläsare: Lisa Liu Burström, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av patienter med HER2-positiv adenocarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1. Under mötet kommer kliniskt relevanta frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor.

Anmälan: Vänligen anmäl dig själv eller din klinik genom att klicka här.

Agenda:
12.05 MSD hälsar välkomna
12:10 Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel – en patientfallsdiskussion
12:40 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

POSTGRADUATE UTBILDNING I BRÖSTCANCER

25 – 27 september 2024
Steningevik, Märsta

AstraZeneca Onkologi bjuder in läkare till Postgraduate utbildning i bröstcancer. Målsättningen med kursen är att kunna erbjuda en bred utbildning inom området bröstcancer; från epidemiologi, riskfaktorer, biologiska markörer till det senaste inom kirurgi, radiologi och medicinsk behandling. I slutet av kursen får deltagarna använda sina kunskaper under en workshop i form av en bröstkonferens.

Målgruppen för kursen är nyblivna specialister i onkologi, kirurgi, röntgen/mammografi och patologi. Även du som är specialist sedan tidigare, eller snart färdig ST-läkare är välkommen att söka till kursen.

Anmälan sker via https://qr.short.az/PGBC2024 eller QR-kod senast den 28 augusti 2024 och är bindande. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.

KURSLEDARE:
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
FÖRELÄSARE:
Läkare, Med Dr Ylva Bengtsson
Professor, överläkare Jonas Bergh
Docent, överläkare Jana de Boniface
Docent, överläkare Hans Ehrencrona
Överläkare, Med Dr Irma Fredriksson
Professor, överläkare Jan Frisell
Professor, överläkare Johan Hartman
Professor, överläkare Per Karlsson
Docent, överläkare Henrik Lindman
Docent, överläkare Niklas Loman
Docent, överläkare Hanna Sartor
Docent, överläkare Antonios Valachis
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
Professor, överläkare Fredrik Wärnberg

PROGRAM

ONSDAG 25 SEPTEMBER 2024
10.00 – 10.30 Samling med kaffe
10.30 – 10.45 Välkomna
10.45 – 11.35 Epidemiologi
11.45 – 12.45 Bilddiagnostik
12.45 – 13.45 Lunch
13.45 – 14.25 Bröstpatologi I
14.35 – 15.10 Bröstpatologi II
15.10 – 15.30 Kaffe
15.30 – 16.30 Hereditär bröstcancer

TORSDAG 26 SEPTEMBER 2024
08.00 – 08.45 Bröstkirurgi I
08.55 – 09.45 Bröstkirurgi II
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.05 Bröstkirurgi III
11.15 – 12.00 Graviditetsrelaterad bröstcancer
12.00 – 13.05 Lunch
13.05 – 14.50 Grundläggande principer för onkologisk behandling
14.50 – 15.10 Kaffe

TORSDAG 26 SEPTEMBER 2024 PARALLELLA PROGRAM
15.10 – 16.00 Bröstkirurgi IV
16.10 – 17.10 Onkoplastisk kirurgi
15.10 – 16.10 Strategier vid onkologisk behandling av metastaserad bröstcancer
16.20 – 17.10 En tillbakablick: historien om bröstonkologi

FREDAG 27 SEPTEMBER 2024
08.00 – 09.00 Strålbehandling
09.10 – 09.45 Vem har rätt – patienten eller vårdprogrammet?
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.30 Bröstkonferens
– workshop
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 13.30 Bröstkonferens
– workshop
13.30 – 14.15 Avslutning

Allt är relativt, även åldern

Till: Onkologer och onkologisjuksköterskor som träffar patienter med bröstcancer

Välkommen att delta på detta webbinarium där vi kommer att utforska behandlingsstrategier för äldre patienter med HR+/HER2-negativ spridd bröstcancer. Under utbildningen kommer Aglaia Schiza, överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, att dela med sig av sin expertis och erfarenhet inom området. För att illustrera olika aspekter av behandlingsbeslut och patienthantering kommer två fiktiva patientfall att presenteras.

Datum: Torsdag 10 april 2024.
Tid: 12.10-12.50.

Föreläsare: Aglaia Schiza, onkolog, Akademiska sjukhuset Uppsala.
Plats: Digitalt via Microsoft Teams.

Agenda: 
12.10 – 12.15 Introduktion, Novartis.
12.15 – 12.35 Föreläsning och patientfallsgenomgång.
12.40 – 12.55 Frågor och diskussion.

Nya mål för att blockera neuron-tillgliom- synapser i glioblastom

En banbrytande studie som nyligen publicerades i Nature Communications har visat att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Silvia Remeseiro, lektor vid Umeå universitet, och hennes forskningsgrupp har identifierat faktorer som glioblastom använder för att svara på neuronsignaler och därmed växa och sprida sig. Denna upptäckt banar väg för vidare forskning om nya behandlingar mot glioblastom.

Nervsystemet reglerar olika cellpopulationer från embryonal utveckling och under hela livet. Nu framträder nervsystemet också som en kritisk regulator av cancer: Nervsystemets aktivitet kan kontrollera cancerinitiering och kraftfullt påverka cancerutveckling och metastas. Precis som nervsystemet kan reglera cancerprogression, kan cancer också påverka nervsystemets struktur och funktion. Interaktioner mellan nervsystemet och cancer förekommer både i den lokala tumörmiljön och systemiskt. Neuroner och gliaceller kommunicerar direkt med maligna celler i tumörmiljön genom parakrina faktorer och i vissa fall (till exempel glioblastom) genom neuron-till-cancercellsynapser.

När det gäller tumörer i det centrala nervsystemet, är glioblastom den vanligaste typen av hjärntumörer bland vuxna och också den mest dödliga och aggressiva. I dag finns ingen botande behandling och överlevnadsprognosen har inte förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Patienter med glioblastom har vanligtvis en överlevnad på ungefär ett år efter diagnos. Med nuvarande behandlingar, som inkluderar kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, är bara 4 procent av patienterna fortfarande vid liv 5 år efter diagnos.

Upptäckten att neurogliomala synapser förmedlar elektriska signaler till tumörceller och driver tumörprogression har revolutionerat hjärncancerforskningen de senaste åren.

I det centrala nervsystemet påverkas cancerutveckling av interaktioner mellan neuroner och tumörceller (det vill säga gliomceller). Neuronal aktivitet främjar gliomprogression genom aktivitetsreglerad utsöndring av parakrina tillväxtfaktorer, inklusive NLGN3, IGF-1 och BDNF, och elektrokemisk kommunikation medierad av synapser mellan neuroner och gliomceller, så kallade neurogliomala synapser, samt via kaliummedierad ström mellan gliomceller [Figur 1].

Neurogliomala synapser är äkta synapser mellan neuroner och gliomceller som vidarebefordrar neuronal aktivitet till tumörcellerna genom AMPA-receptorer. Neurogliomala synapser ger således glutamatergisk synaptisk signalering mellan neuroner och gliomceller som främjar både tumörcellsproliferation och -invasion [Figur 1]. Förutom att driva tumörutveckling kan synaptisk signalering inducera bildandet av tumör-mikrotuber och accelerera invasion av tumörceller genom att utnyttja neuronala migrationsmekanismer.

Dessa elektrokemiska signaler förstärks i ett gliomnätverk som sprider kalcium (Ca2+)-signaler. I detta nätverk är gliomceller kopplade till varandra genom mikrotubuli med ”gap junctions”. Förutom andra funktioner, kan gliomnätverket förstärka och synkronisera depolariserande strömmar i tumörcellsnätverket via centrala pacemaker-celler. Detta resulterar i en rytm av periodisk depolarisering som liknar hjärtslag i tumören. Dessa är viktiga för tumörtillväxt. Membrandepolarisering är ett fenomen som främjar gliomcellsproliferation genom mekanismer som återstår att förstå.

Läs hela artikeln

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några. Jag använder den term som används av cancercentrum.se och i patientlagen: ”ny medicinsk bedömning”.

HUR MYCKET NYTT SKA DEN NYA BEDÖMNINGEN GE?
Inte så sällan ger jag en ny medicinsk bedömning som visar sig vara en ”third opinion”. Det handlar om patienter som fått en ny bedömning som drastiskt skiljt sig från den första. Detta har försatt patienten i en svår situation – vilken av läkarna har rätt? En naturlig reaktion är då att söka en tredje bedömning, som kanske resulterar i ett tredje, helt nytt, förslag. Själv försöker jag i görligaste mån att undvika att försätta patienten i en sådan situation när jag gör en ny bedömning. Många gånger finns det ingen otvetydigt bästa väg framåt och då är det klokt att vara ödmjukt försiktig i sin bedömning. Om jag känner att patienten har sökt en ny medicinsk bedömning för att förvissa sig om att den först rekommenderade handläggningen är rätt, brukar jag om möjligt bekräfta detta så att patienten kan känna sig trygg – trygg med att få rätt behandling och med att den ordinarie läkaren är påläst och har gott omdöme. Jag kan inte se någon poäng med att beröva patienten denna trygghet, om den inte är uppenbart falsk. Om jag däremot ser ett klart bättre alternativ motiverar jag det med sakliga argument utan att vara nedlåtande mot den kollega som gett den första rekommendationen. Det går ofta att ”rädda ansiktet” på den första läkaren genom att lyfta fram specifika faktorer hos patienten eller sjukdomen som kan vara lätta att förbise. Att sprida misstro mot sjukvården skadar i slutändan patienterna.

RISK FÖR EGENINTRESSE HOS PRIVATA VÅRDGIVARE
Det finns allt fler privata vårdgivare i cancersjukvården. De kan många gånger vara bra komplement till den offentliga vården, men tyvärr händer det att företrädare för privata vårdgivare ”säljer in” utredningar och behandlingar vid den egna kliniken, trots bristfällig evidens för deras nytta. (Detta händer av och till även inom den offentliga vården.) Att använda en konsultation för en ny medicinsk bedömning till att locka patienter till den egna verksamheten är förstås oetiskt. Det finns också en risk att privata vårdgivare utnyttjar den omättliga efterfrågan på rådgivning genom att erbjuda lättillgängliga nättjänster. Ett företag annonserar på detta vis: ”Genom din mobil, surf platta eller dator får du tillgång till oberoende expertis, dygnet runt – året om. Att söka en Second Opinion från oss är en enkel, bekväm och tidsbesparande process.” Företaget kan mycket väl ha goda intentioner och göra adekvata bedömningar, men nog finns det en risk för att patienter lockas att närmast slentrianmässigt stämma av hela raden av rekommendationer de får under en kronisk cancersjukdoms långa förlopp? I en tid när cancersjukvården har problem att ge en första bedömning i rimlig tid kan vi inte prioritera rutinmässig dubbel bedömning vid alla vägskäl.

Läs hela artikeln