Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Är lungcancerscreening Sveriges nästa screeningprogram?

Lungcancerscreening skulle rädda liv i Sverige, det är visat i flera stora internationella studier. Ändå har Socialstyrelsen inte ens börjat utreda om screeningen ska rekommenderas här. Hur hänger det ihop? För att tydliggöra var frågan står i Sverige bjöd RCC i samverkan in till en workshop som samlade perspektiven och specialisterna för en genomgång.

En mulen dag i februari samlade RCC i samverkan fler än 20 experter i en studio i Stockholm för att belysa frågan om lungcancerscreening från alla håll. Bland deltagarna fanns flera lungläkare men också representanter från Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Screeningrådet och Cancerfonden, liksom RCC:s screeningsamordnare, en hälsoekonom och flera andra. Alla föreläsningar spelades in och kan ses i efterhand.

INTERNATIONELLA STUDIER VISAR ATT SCREENINGEN RÄDDAR LIV
– I dag diagnosticerar vi drygt hälften av alla lungcancerpatienter när de är i ett stadie då vi kan ge livsförlängande behandling men inte bota sjukdomen. Om vi hittar tumörerna tidigare ökar chansen till behandlingar som botar och som dessutom ger mindre biverkningar. Men i de stadierna ger tumörerna fortfarande inga symtom, förklarade Mikael Johansson, onkolog i Umeå.

Jan Nyman från Svenska lungcancerstudiegruppen visade att internationella studier har visat att screeningen tydligt flyttar andelen nydiagnostiserade tumörer från sena till tidiga stadier.

– Lungcancerscreening räddar liv. Det behövs inga fler studier för att visa det, slog Jan Nyman fast under sin föreläsning om tidigare studier.

SVENSKA STUDIER UNDERSÖKER HUR VI KAN NÅ MÅLGRUPPEN
Så hur kommer det sig att screening för lungcancer ännu inte införts i Sverige? Deltagarna vid workshoppen var överens om att resultaten från de internationella studierna är överförbara till Sverige. Ändå startar nu ytterligare en studie, utöver den som redan pågår i Stockholm. Hur kommer det sig?

Läs hela artikeln

Ny studie ger hopp om att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie visat att det går att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare genom att söka efter mutationer i framrenade stamceller. I dagsläget används oftast ofraktionerad benmärg, som är en blandning celltyper, för att analysera förekomsten av sjukdomsorsakande mutationer, men den nya studien visar att känsligheten i metoden kan förbättras nästan 100-faldigt genom att rena fram stamcellerna och istället analysera dessa för mutationerna. Studien publicerades i slutet av 2023 i tidskriften Blood och här beskriver doktoranden Madeleine Lehander, som är en av medförfattarna till artikeln, studien mer i detalj.

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för olika blodcancrar som kännetecknas av cytopenier och dysplasi i benmärgen. Sjukdomarna kan i många fall härledas till muterade hematopoietiska stamceller. Behandling mot MDS inkluderar symtomlindrande stimulering av frisk blodbildning och blodtransfusioner men den enda botande behandlingen är i dagsläget en stamcellstransplantation från en frisk donator. Tyvärr drabbas omkring 30% av transplanterade patienter av återfall, inte sällan med en aggressivare sjukdom, till exempel akut myeloisk leukemi (AML). Det är därför viktigt att hitta metoder som kan förutspå ett framtida återfall, eller möjliggöra tidigare upptäckt av återfallet, så att förebyggande behandling kan sättas in.

ÅTERFALL EFTER TRANSPLANTATION ÄR DET STÖRSTA HOTET FÖR PATIENTEN
När patienter får återfall av MDS efter transplantation är det oftast de ursprungliga sjukdomsorsakande mutationerna som patienterna hade redan innan transplantationen som är involverade i sjukdomsförloppet. Därför har det föreslagits att återfall kan upptäckas tidigare om man riktar analysen mot just dessa mutationer. I en nyligen publicerad studie har benmärgsprover (ofraktionerad benmärg) analyserats och resultaten har visat att metoden är lovande men att den kliniska nyttan kan ifrågasättas eftersom runt 20-30 % av proverna var falskt positiva och negativa gällande korrelation mellan positivt utfall för mutationer och återfall. Vår hypotes var att känsligheten kunde förbättras genom att rena fram stamcellerna ur benmärgsprovet och genomföra analysen för sjukdomsorsakande mutationer på dem, eftersom det är i dessa celler som mutationerna uppstår.

RIKTAD ANALYS AV STAMCELLER FÖRBÄTTRAR KÄNSLIGHETEN AV METODEN
Vi genomförde en retrospektiv studie och analyserade totalt 29 patienter med en MDS-diagnos som genomgått en stamcellstransplantation. 16 av de 29 patienterna hade fått återfall efter transplantationen, medan resterande 13 var i så kallad komplett remission och inte visade tecken på återfall mer än sex år efter transplantation, då risken för återfall är låg. Vi renade fram stamceller genom flödescytometri från benmärgsprover som samlats in kontinuerligt efter transplantationen (Figur 1a). Vi identifierade sjukdomsorsakande mutationer i patienterna innan transplantationen och använde sedan dessa mutationer som måltavlor för riktad molekylär analys i stamcellerna efter transplantationen. I femton av de sexton patienter som fick återfall kunde vi identifiera de sjukdomsorsakande mutationerna i stamceller när patienterna fortfarande var i klinisk remission. Detta är en förbättring i jämförelse med att analysera ofraktionerad benmärg, där vi endast kunde identifiera mutationerna i nio av sexton patienter dock alltid med mycket högre känslighet i stamcellerna. Våra resultat visar att känsligheten i metoden förbättras 97-faldigt genom att rena fram stamcellerna och att återfall kan förutspås i snitt tio månader innan klinisk manifestation (Figur 1b-d).

Läs hela artikeln

2023 tydliggjordes Barntumörbankens roll som strategisk resurs

Barncancerfonden finansierar forskningsom bidrar till utveckling av effektivareoch skonsammare behandling mot barncancer. Men hur används resurserna på bästa sätt för att möjliggöra forskning när tillgången på patientmaterial är en begränsandefaktor som i fallet barnonkologi? Och är det viktigt att forskningsprover som senare ska jämföras också samlas in och hanteras på samma sätt? Det är nu tio år sedan de första insamlade proverna i Barntumörbanken lade grunden till en av Barncancerfondens viktigaste infrastruktursatsningar. Under 2023 har materialet bidragit till såväl nya metoder för att kartlägga barncancer som till lovande framsteg inom precisionsmedicin i klinisk praxis.

Barncancer drabbar drygt 350 barn om året i Sverige, men de många diagnoserna skiljer sig mycket från varandra. I dag erbjuds därför helgenomsekvensering redan vid insjuknande för att bekräfta och förfina diagnosen. Den här typen av molekylärgenetisk kartläggning ökar chansen för att den mest korrekta behandlingen sätts in i ett tidigt skede och vid behov anpassas efter risken för återfall. Att Sverige troligtvis blir först ut, i jämförelse med flera europeiska länder som utför genetiska analyser främst vid återfall, är tack vare forskningsprojektet GMS Barncancer vars grundidé är att det upparbetade flödet ska övergå i klinisk rutin. Förhoppningen är att samtliga regioner i Sverige ska ta över det ekonomiska ansvaret med start 2024 och att datainsamlingen, där Barntumörbanken spelar en viktig roll, ska bidra till att Sverige blir ett föregångsland när det kommer till framtidens vård av cancersjuka barn.

Förstalinjebehandlingen för solida tumörer hos barn består fortfarande ofta av en kombination av kirurgi, cytostatika och strålbehandling, men vid svårbehandlade återfallstumörer blir precisionsmedicin som utgår från tumörens molekylärgenetiska egenskaper allt viktigare. På sikt är förhoppningen att denna typ av individanpassad terapi ska utvecklas ytterligare, och sättas in tidigare, för att i så stor utsträckning som möjligt komma bort från de svåra biverkningarna som följer med dagens behandlingar. Men om det ska kunna bli verklighet behövs ytterligare forskning på patientprover med tillhörande data. I dag finns det helt enkelt inte tillräckligt med information som kan ligga till grund för effektiv utveckling av skräddarsydda behandlingar som först och främst botar, men också orsakar färre sena komplikationer.

SYSTEMATISK PROVINSAMLING OCH LAGRING AV DATA
Barntumörbanken är en nationell provsamling, infrastruktur och forskningsresurs som samlar in prover från cancerdrabbade barn med solida tumörer i Sverige. Proverna prepareras, analyseras och biobankas samtidigt som sekvenseringsdata struktureras och lagras. Täckningsgraden är sedan några år tillbaka ungefär 90 procent och även om deltagandet är frivilligt så är familjerna som blir tillfrågade ofta mycket motiverade till att ge sitt samtycke. Det övergripande syftet med verksamheten är att möjliggöra forskning som bland annat ökar kunskapen om biologin bakom barncancer, olika behandlingsalternativ och vad som påverkar överlevnaden.

Läs hela artikeln

EU-möte lyfter arbetet mot cancer

Att förändra cancerns verklighet är en av Europeiska kommissionens huvudprioriteringar på hälsoområdet. Tre år efter antagandet av Europe’s Beating Cancer Plan höll EU-kommissionär Stella Kyriakides, i januari en högnivå konferens i Bryssel, för att sammanfatta Europas gemensamma arbete för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer. Penilla Gunther, patientföreträdare och fd riksdagsledamot var på plats.

EU projektet ”Europe’s Beating Cancer Plan” beslutade för tre år sedan, att minska antalet döda i cancer med 30 miljoner inom EUs medlemsländer till 2030. Att bekämpa cancer är en huvudprioritering för EU-kommissionens arbete på hälsoområdet. En rad projekt har etablerats med stöd av Horisont Europa-programmet* och nationella insatser. Alla projekt drivs i enlighet med Europe’s Beating Cancer Plan’s fyra mål; förståelse, prevention, diagnostik och behandling. Till dessa fyra mål adderas en god livskvalitet och en femte övergripande målbild, att minska ojämlikheterna.

EU KRAFTSAMLAR
I januari hölls en högnivå-konferens i Bryssel där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inledde mötet och EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Stella Kyriakides var värd. En rad exempel togs upp och en sammanfattning av Europas samlade ansträngningar för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer presenterades. Konferencier för konferensen var Jan Geissler från WECAN**, en välkänd patientföreträdare på Europa-nivå inom cancerområdet.

SJUNGER FÖR CANCER
Sea of Change är kören från Irland som består av ett 60-tal kvinnor i olika åldrar med egen eller närståendes erfarenhet av cancer. Sea of Change tog sig till finalen i Ireland’s got Talent 2019, och under EUkonferensen framförde de två sånger, som berörde publiken. Flera EU kommissionärer som var på plats var med på scenen. Det var ett mycket starkt framförande.

PERSONLIGA BERÄTTELSER
Ett mycket personligt inslag under konferensen var mötet med 34-åriga Oriana Sousa från Portugal, som berättade om sin patientresa och hur hon överlevde en mycket sällsynt och aggressiv, småcellig äggstockscancer hyperkalcemisk typ, som främst förekommer hos flickor, ungdomar och unga kvinnor. Den är så sällsynt att när Oriana fick diagnosen var bara 300 fall kända över hela världen. Oriana arbetar idag för European Network of Youth Cancer Survivors.

Ett annat personligt inslag var Lucas Fourlas, EU-parlamentariker från Cypern som upplevt cancer genom ett av sina barn. Fourlas är ambassadör för välgörenhetsstiftelsen ”HOPE” och har grundat organisationen ”Little Heroes”, som stöttar familjer med barn som har cancer.

Läs hela artikeln

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Här beskriver Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och sömnspecialist på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien, den senaste kunskapen på området.

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en mycket vanlig sömnrelaterad andningsstörning, vilken kännetecknas av upprepade andningsflödesstopp (apnéer) eller flödesminskningar (hypopnéer) med efterföljande intermittent hypoxi och störd sömn på grund av så kallade arousals (korta uppvaknanden). I vuxen befolkning ses OSA hos ca fyra procent av män och två procent av kvinnor men varierar med grad av övervikt och med ålder. Obehandlad svår OSA (särskilt hos unga individer) är kopplat till negativa neurokognitiva, metabola och kardiovaskulära effekter såsom dagsömnighet och koncentrationssvårigheter, diabetes, stroke och hypertoni. Vissa tidigare studier i patientkohorter har också visat på samband mellan OSA och cancer och cancerdödlighet och i djurstudier har intermittent hypoxi, som en modell för OSA, setts öka cancertillväxt och/eller metastaser bland annat genom förändringar i immunfunktion eller inflammatoriska förändringar.

Både OSA- och cancerförekomst ökar i befolkningen och därmed finns ett stort behov av att studera samband mellan OSA och cancer vidare utifrån ett befolkningsperspektiv. Då det i patientkohortstudier alltid finns en risk för så kallad selektionsbias, då patienter som remitteras för utredning av OSA inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i allmänhet, är det viktigt att utföra studier i befolkningsmaterial. Dock är longitudinella befolkningsbaserade studier där objektiva mått på OSA finns och där det också finns kopplade data om cancersjuklighet och cancerdödlighet mycket sällsynta, vilket framförallt beror på stora kostnader för att utföra sömnmätningar. Det här innebär att de studier som finns världen över, sannolikt är för små som enskilda studier för att där kunna studera en reell effekt av OSA på cancer i befolkningen. I den aktuella studien har därför data från fyra populationsbaserade kohorter slagits ihop, alla innehållande objektivt mätta OSA-data, och även cancerdata från register, och syftet var att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid OSA (i patientkohorter) också ses i allmän befolkning

Läs hela artikeln