Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
CancerStiftelsen i Kronobergs län utlyser för ansökan 250.000 kr i stipendium för att främja forskning och utveckling inom cancerområdet som ett led i vår strävan att skapa bättre förutsättningar för cancervården i länet.
En lokal koppling är ett plus men inget krav. Närmare upplysningar och formulär finns på https://cancerstiftelsen-kronoberg.se/stipendium
Har du funderingar kan du e-posta till: [email protected] eller ring 0730-918 889.
Sista ansökningsdag är 25 sept 2023
Välkommen!
MSD bjuder in till föreläsning med Dr. Fabian Hofmann 6 september
MSD Sverige välkomnar dig inom hälso- och sjukvården som behandlar njurcancerpatienter till ett kvällsmöte. Syftet med mötet är att belysa och diskutera de frågeställningar som finns kring studieresultat och rekommendationer som finns vid behandling med immunterapi vid njurcancer med fokus på adjuvant behandling.
Tid: Onsdag den 6 september mellan 17.00-18.30
Föreläsare: Dr. Fabian Hofmann, Urologiska kliniken, Sunderby sjukhus
Agenda
17.00 MSD hälsar välkomna
17:05 Adjuvant behandling för njurcancer med hög risk för återfall – Bakgrund, studieresultat och rekommendationer.
17:50 Bensträckare
18:00 Frågestund och diskussion
18.30 Mötet avslutas
Lunchwebinar 2–6 oktober
Varmt välkommen till årets upplaga av immunonkologiveckan där ledande internationella och svenska experter sätter fokus på det senaste inom området.
OBS! Ändrat program
Måndag 2 oktober / kl 12.05–12.50
Fireside chat about the field of immunology
Föreläsare: Pam Sharma, MD, PhD
Moderator: Ana Carneiro, docent och överläkare
Ett nära samtal med Dr. Sharma om biomarkörer, framtidens immunterapi vid cancer och mycket annat spännande. Sessionen kommer att sändas live och du kan vara med och ställa just dina frågor via chat.
Tisdag 3 oktober / kl 12.05–12.50
Factors to Consider to Reach Durable Response to Immunotherapy
Föreläsare: Gal Markel, MD, PhD, MBA
Moderator: Lars Ny, professor och överläkare
Onsdag 4 oktober / kl 12.05–12.50
Immunotherapy in Early Stages of Cancer
Föreläsare: Mariano Provencio, MD, PhD
Moderator: Simon Ekman, professor och överläkare
Torsdag 5 oktober / kl 12.05–12.50
Utvärdering av respons på checkpointhämmare
Föreläsare: Vitali Grozman, överläkare
Moderator: Jakob Eberhard, docent och överläkare & Fernanda Costa Svedman, överläkare
Fredag 6 oktober / kl 12.05–12.50
Panelsamtal om veckans höjdpunkter
Föreläsare: Lars Ny, Ana Carneiro, Simon Ekman, Jakob Eberhard & Fernanda Costa Svedman
Moderator: Ulrika Brunell-Abrahamsson, BMS
Nästan hälften av alla patienter som får diagnosen uvealt melanom utvecklar med tiden dottertumörer. Nu har forskargruppen för ögononkologi och ögonpatologi vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus utvecklat ett test som kan förutsäga en patients risk att drabbas av sådana dottertumörer.
För testet behövs bara ett enda blodprov från armen, till skillnad från andra test som kräver tillgång till antingen tumörvävnad som måste opereras ut från ögat, eller att patienten lämnar regelbundna blodprover.
Här beskriver forskargruppsledaren Gustav Stålhammar senaste nytt på det högintressanta området.
Uvea, eller druvhinnan, utgörs av ögats regnbågshinna (iris), strålkropp och åderhinna. Uvealt melanom är den vanligaste primärt intraokulära maligniteten hos vuxna, och utgör tre till fem procent av alla melanom. Sverige och Skandinavien har bland de högsta incidenstalen i världen, och varje år diagnostiseras 100 till 150 svenskar med sjukdomen. Behandlingen utgörs vanligen av antingen kirurgiskt avlägsnande av ögat (enukleation, för större tumörer) eller lokal strålbehandling (brachyterapi, för mindre tumörer) där en liten radioaktiv parabolformad applikator tillfälligt sys mot ögats yttre yta. Histopatologisk diagnostik och klinisk utredning inklusive behandling med brachyterapi är i Sverige centraliserad till S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. I jämförelse med hudmelanom är exponering för UV-ljus ingen stark riskfaktor för utveckling av uvealt melanom, och istället för mutationer i gener som BRAF och NRAS är den tidiga genesen till uvealt melanom istället vanligen kopplad till aktiverande mutationer i G-proteiners subenheter (GNA11 och GNAQ).
Upp till hälften av de patienter som drabbas av uvealt melanom utvecklar med tiden metastaser. Därefter är medianöverlevnaden ungefär ett år. Historiskt har inga behandlingar med nämnvärd effekt på totalöverlevnaden funnits tillgängliga, och patienter med metastaserat uvealt melanom har låg responsrat på den typ av strategier som revolutionerat vården av patienter med hudmelanom, inklusive checkpointbehandling och kinashämmare. På senare år har dock flera lovande resultat nåtts. Till exempel visades nyligen responsrat om 40 procent och signifikant förbättrad progressionsfri överlevnad med så kallad isolerad hepatisk perfusion (IHP) i en svensk studie. Vidare har behandling med en bispecifik antikropp (tebentafusp) visats kunna förlänga totalöverlevnaden från 59 procent till 73 procent vid 1 år. Vi står därför inför ett paradigmskifte i vården av patienter med uvealt melanom, och de kommande åren kan förväntas bli händelserika.
PATIENTER VILL VETA RISK
Studier har visat att de flesta patienter med uvealt melanom önskar få genomgå prognostiska tester som kan ge information om deras risk att drabbas av metastaser, och att deras mående förbättras av denna kunskap. Detta gäller även för de patienter som får veta att de har mycket hög risk att drabbas. Ovetskapen tycks helt enkelt leda till en större grad av oro och depressivitet.
I början av covid-pandemin rapporterades att patienter med cancer hade markant ökad risk för komplikationer och död. Med tiden har denna bild förändrats. Covid hos cancerpatienter utgör inte någon stor risk förutom i enstaka undergrupper med både B- och T-cellsdefekt.
Här beskriver docent Hans Hagberg, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, den senaste kunskapen på området.
Numera bedöms cancersjukdom och dess behandling inte vara någon stark riskfaktor förutom några undantag. Orsaken till att risken minskat är:
