Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nuklearmedicin – visualiserad precisionsmedicin

Inom nuklearmedicin visualiseras en fysiologisk process i kroppen som man vill undersöka. De tvåhuvudkomponenterna som gör detta möjligt är ett radiofarmakon och en nuklearmedicinsk kamera. Ett radiofarmakon består av radionuklidmärkta bärarmolekyler som injiceras i patienten. Radionukliden sönderfaller, och i den processen bildas annihilationsfotoner eller gammastrålning som kan detekteras med en Positron-Emissions-Tomografi-kamera (PET) eller gammakamera. Den bild vi får ut återspeglar den fysiologiska eller patofysiologiska process som radiofarmakonet undergått vid tiden för bildtagningen.

Här beskriver sjukhusfysiker Maria Holstensson, professor Rimma Axelsson och Per Grybäck, specialistläkare i radiologi och nukleärmedicin, senaste nytt inom detta högintressanta fält.

Redan idag diagnostiseras cancer med hjälp av radiofarmaka som söker sig till tumörer. Ett av de vanligaste radiofarmaka som används är 18F-FDG (fluorodeoxyglucose märkt med radionukliden 18F) som har samma upptagsmekanism som glukos. 18F-FDG avspeglar glukosmetabolismen i kroppen och kan med hög precision detektera flertalet energihungriga tumörtyper, men är också användbart för att detektera inflammatoriska tillstånd.

För tumörtyper där 18F-FDG inte är känsligt används andra PET-radiofarmaka. Neuroendokrina tumörer är exempel på tumörer med högt somatostatinreceptoruttryck och för att diagnostisera dessa används radiofarmakonet 68Ga-DOTATOC som söker sig till somatostatinreceptorer på cellytan. Prostataspecifikt membranantigen (PSMA) är ett transmembranprotein som uttrycks starkt hos en stor andel av patienter med prostatacancer. Prostatcancerdiagnostik med 18F- eller 68Ga-märkt PSMA ingår numera i det Nationella vårdprogrammet och erbjuds för både primärdiagnostik och recidiverande prostatacancer.

Parallellt med den diagnostik inom nuklearmedicin som drivs som klinisk rutin pågår också forskningsstudier med nya målriktade radiofarmaka. På Karolinska Universitetssjukhuset pågår för tillfället studier med nya radiofarmaka vars mål är tumörstroma, HER2-receptorer eller GRPR-uttryck (Gastrin-Releasing Peptide Receptor).

TUMÖRER RIKA PÅ STROMA
Tumörer i bukspottskörtel, magsäck och ovarier är rika på stroma. Cellerna i detta stroma blir cancerassocierade fibroblaster (CAF) i processen för tumörutveckling och är inblandade i tillväxt, migration och progression av cancern i dessa organ. CAF uttrycker bland annat markören FAP (Fibroblast-Aktiverande Protein), och FAP-hämmare (FAPI) anrikas selektivt i vävnader där dess målprotein uttrycks. Tumörer som är större än ungefär 1–2 millimeter behöver stödjande stroma för att kunna växa sig ännu större. Av den anledningen finns det potential för att kunna visualisera tumörer så små som omkring 3–5 millimeter med FAP hämmarbaserade radiofarmaka, till exempel 68Ga-FAPI. Eftersom det finns ett mycket lågt uttryck av FAP i andra organ, och tillfört FAPI snabbt renas från blodcirkulationen via njurarna, erhålls en hög kontrast av FAPI-upptag i tumörer vid bildtagning i PET. I tre parallella studier på Karolinska Universitetssjukhuset ska diagnostisk prestanda och kliniskt värde för 68Ga-FAPI att detektera cancer i bukspottkörtel, magsäck och ovarier bestämmas

Det finns receptorer på cancercellernas yta som ansvarar för tillväxt och spridning av cancerceller. En av dessa är HER2 som är en del av familjen Epidermal Growth Factor Receptors. Överuttryck av HER2-protein i magsäckscancer, med hjälp av immunhistokemi, beskrevs först på 1980-talet. Idag analyseras HER2-överuttryck med samma teknik på prover som kräver biopsi eller kirurgiska prover. Det finns växande evidens för att HER2 är en viktig biomarkör och drivkraft för tumörgenes i bröst och esofaguscancer. Även om det finns motstridiga publikationer har vissa studier antytt att en HER2-positiv cancer är förknippad med dålig prognos och aggressiv sjukdom.

Läs hela artikeln

Sahlgrenska först ut i Skandinavien med ny typ av robotassisterad kirurgi för lungcancer

Snabbare operationstid, läketid och minskad smärta för patienten. Det är några av fördelarna med den nya robotassisterade operationsmetoden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är nu först i Skandinavien med att ha genomfört en robotassisterad titthålsoperation för lungcancer där roboten går in genom endast ett operationssår. Här beskriver thoraxkirurgerna Andreas Westerlind och Maya Landenhed Smith, som var med och genomförde den första operationen, den senaste utvecklingen på området.

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige och även den cancerform som leder till flest cancerrelaterade dödsfall. Varje år insjuknar cirka 4 500 patienter i Sverige och lungcancer är därmed fortsatt ett betydande folkhälsoproblem. Incidensen har minskat bland männen men fortsätter att öka hos kvinnor. Majoriteten av patienterna är mellan 60 och 80 år gamla vid tidpunkt för diagnos. Rökning är den viktigaste riskfaktorn för utveckling av lungcancer men hos andelen nydiagnostiserade patienter har 12 procent aldrig rökt.

Lungcancer stadieindelas efter tumörstorlek, lymfkörtelengagemang och förekomst av metastaser. Behandlingsval och prognos är beroende av tumörstadium. Eftersom lungcancer ofta inte ger symtom i tidigt skede upptäcks sjukdomen inte sällan sent och ungefär hälften av patienterna diagnostiseras i avancerade stadier där kirurgisk behandling inte är aktuell, men där cytostatika och i vissa fall målstyrd läkemedelsbehandling eller immunterapi och radioterapi kan ge förlängd överlevnad. För tidiga tumörstadier är kirurgisk behandling förstahandsval förutsatt att patientens övriga hälsotillstånd tillåter operation. Cirka 1 000 patienter med lungcancer opereras årligen i Sverige med kurativ intention.

För de patienter som opereras är femårsöverlevnaden mer än 60 procent och för de tidiga tumörstadierna med liten tumör utan lymfkörtelspridning är femårsöverlevnaden cirka 80 procent. Tidig upptäckt av sjukdomen och hög tillgänglighet till kirurgisk vård är därmed av stor vikt för framgångsrik behandling.

MULTIDISCIPLINÄRT TEAMARBETE
Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre (SCCC) samlar all cancervård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med mål att med högsta möjliga kliniska kompetens och med forskning i framkant samarbeta för att ge patienterna den bästa möjliga vården. Lungcancerkirurgi vid Thoraxkirurgiska kliniken är en del av ett större multidisciplinärt teamarbete runt patienten som drabbats av lungcancer.

Innovativ utveckling av kirurgisk behandling av lungcancer i kombination med förbättring av vårdomhändertagandet av patienten är ett ständigt pågående arbete där Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan flera år arbetar efter ett tvärfackligt fast track-koncept för lungkirurgi. Stor vikt läggs vid preoperativ patientinformation om planerad tidig mobilisering och eftersträvade korta vårdtider efter operation i syfte att reducera komplikationer i form av bland annat lunginflammation och blodproppar.

Även den kirurgiska tekniken har under de senare åren utvecklats och gått från öppen kirurgi via ett större operationssår mellan två revben, så kallad torakotomi, till övervägande minimalinvasiva tekniker med videoassisterad torakoskopisk kirurgi (VATS) där kirurgen använder ett eller flera mindre titthål för att utför operationen.

Som första center i Sverige har sedan cirka ett år också robotassisterad multiportal operationsteknik (multiportal RATS) implementerats på regelbunden basis. Ytterligare ett utvecklingsarbete sker nu med utveckling av så kallad robotassisterad uniportal teknik (uniportal RATS). I stället för att använda flera titthål utförs operationen genom endast ett operationssår. Operationen innebär att den cancerdrabbade delen av lungan opereras ut ur patienten med hjälp av operationsroboten som kopplas till patienten under operationen. Genom det cirka fem cm långa operationssåret mellan två av patientens revben placeras en kameraarm i operationssårets bakre översta del och två instrumentarmar i den nedre delen av operationssåret för parallellt arbete vid sidan av optiken.

Läs hela artikeln

Därför startade han en ny patientorganisation: Finns för stora regionala skillnader i vården – och för långa väntetider

En sommarmorgon för fyra år sedan upptäckte den pensionerade allmänläkaren Carl-Henrik Sundin att han kissade blod.

– Jag trodde att det handlade om en urinvägsinfektion eller prostatabesvär men det visade sig vara cancer i urinblåsan. Symtomen togs på allvar direkt och jag blev opererad inom rimlig tid, men behandlingen tog hårt på mina krafter och jag beslöt mig för att ta reda på mer om denna sjukdom som jag faktiskt aldrig ägnat en tanke åt tidigare, säger Carl-Henrik Sundin, som startade Blåscancerförbundet 2021.

Det var för att skapa uppmärksamhet kring denna ”glömda” cancerform som drabbar omkring 3 300 personer per år och orsakar cirka 800 dödsfall, som Carl-Henrik Sundin startade den nya patientorganisationen.

– Det var ILCO som tidigare samlade patienter med blåscancer men jag tyckte att de fokuserade alldeles för mycket på tarmcancer och tarmstomier och alldeles för lite på de 30 000 patienteri Sverige som har urinblåsecancer, varav en del har urostomi.

Sagt och gjort. Efter noggrann research startade Carl-Henrik Sundin, som är bosatt i Kvissleby söder om Sundsvall, en egen patientförening, mitt under pandemin.

– Jag är en entreprenör och har varit med och grundat vårdbolag. Blåscancerförbundet fick glädjande nog bra respons från start och idag är jag bland annat patientrepresentant på RCC. Vi får också bidrag från Cancerfonden och är med i världsorganisationen World Bladder Cancer Coalition.

Läs hela artikeln

Vill sätta ljuset på en bortglömd cancerform

”Bättre rapportering till register skulle säkra vård och forskning”

Trots att urinblåsecancer är nästan lika vanlig som malignt melanom med omkring 3 000 nya fall per år är det något av en bortglömd sjukdom. Att symtomen kan misstolkas för en ofarlig urinvägsinfektion och att inrapporteringen till kvalitetsregistret är ojämnt fördelad över landet kan leda till sämre och försenad vård.

– Vi är stolta över att kunna visa hur vården utvecklas. Borde det inte kännas lite pinsamt att inte visa sina resultat tillsammans med övriga sjukhus, undrar urologen Truls Gårdmark, som ansvarar för kvalitetsregistret, ett viktigt verktyg för såväl forskning som en välfungerande vård.

Urinblåsecancer är den tredje vanligaste cancerformen hos män och den åttonde hos kvinnor. Antalet dödsfall per år är omkring 800, återfall i sjukdomen är vanliga och rökning är den mest kända riskfaktorn. Blåscancer kräver också täta uppföljningskontroller och är därför en av de ”dyraste” cancerformerna. Varje år diagnostiseras drygt 3 000 personer med urinblåsecancer, där det vanligaste symtomet är blod i urinen.

– Problemet är att även en ofarlig urinvägsinfektion kan leda till blod i urinen, men det är alltid en varningssignal som bör tas på allvar och föranleda utredning. Äldre kvinnor som kommer till primärvården med dessa symtom behandlas ofta med antibiotika trots att det kan vara symtom på cancer, medan det sällan handlar om cancer när en ung person får samma symtom. Vi måste helt enkelt bli bättre på att differentiera, att träffa rätt med våra insatser, säger Truls Gårdmark, urolog på Danderyds sjukhus och registerhållare för blåscancerregistret som har funnits sedan 1997.

Trots att täckningsgraden, det vill säga hur stor andel av alla fall som registreras i registret är 95 procent totalt i Sverige, är inregistreringen dålig på vissa ställen.

Läs hela artikeln

Immmunterapi och behandling – hur går det ihop?

Den 3–7 oktober 2022 arrangerades den så kallade ”IOveckan” för andra året i rad. Här beskriver docent Lars Ny och ST-läkaren Anna Fager på vilket sätt metastasering av solida cancerformer till hjärnan är en stor klinisk utmaning – och hur utvecklingen ser ut på detta angelägna område.

Läkemedelsföretaget BMS var initiativtagare till denna utbildningsaktivitet som främst riktade sig till personal inom svensk hälso- och sjukvård som arbetar inom cancerområdet och med särskilt intresse för immunonkologi. Föreläsningar och diskussioner hade formen av webinarier som ”State of the Art” och berörde i år angelägna utvecklingsområden inom immunonkologin inkluderande biomarkörer för effekt och biverkningar, kombinationsbehandlingar, immuncheckpointhämmare vid gastrointestinal cancer samt användning av immunterapi vid hjärnmetastaserad sjukdom.

Metastasering av solida cancertyper till hjärnan är en stor klinisk utmaning och engagerar en ökad population av patienter med tumörgrupper där man tidigare inte såg denna typ av metastaseringsmönster, något som gör att vi får börja tänka om och ha denna organmanifestation med i beaktande vid diagnos/ staging och behandlingsutvärdering. Hjärnmetastasering har historiskt varit särskilt uppmärksammad vid tre större tumörgrupper – bröstcancer, lungcancer och malignt melanom. Behandlingsmöjligheterna och biologin vid dessa sjukdomar skiljer sig åt i många avseenden och medicinsk onkologisk behandling samt strålbehandling används på relativt olika sätt utifrån gällande behandlingsrekommendationer i deras respektive nationella vårdprogram i Sverige. Vid malignt melanom har immunterapin med immuncheckpointhämmare i monoterapi (PD-1 hämmare) eller i kombination (PD-1 hämmare och CTLA-4 hämmare) etablerats som ett förstahandsval oavsett tumörmutationsprofil. Registreringsstudierna bakom dessa behandlingsrekommendationer har inte inkluderat patienter med obehandlad eller aktiv hjärnmetastasering. Dock har det på senare år genomförts ett antal mindre kliniska prövningar på denna patientgrupp.

Läs hela artikeln