Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

CHMP ger ett positivt utlåtande för Ebvallo för behandling av Epstein-Barrvirus-positiv post-transplantation lymfoproliferativ sjukdom

Södra SAN FRANCISCO, Calif. & CASTRES, Frankrike. 14 oktober, 2022 – Atarabio (Nasdaq: ATRA) och Pierre Fabre har idag meddelat att EMAs vetenskapliga kommitté för humanläkemedel (CHMP) har gett ett positivt utlåtande och har rekommenderat att EU-kommissionen ska godkänna EbvalloTM (tabelecleucel) som monoterapi för behandling av vuxna och barn från två års ålder som har fått återfall eller har en refraktär Epstein‑Barrvirus-positiv post‑transplantation lymfoproliferativ sjukdom (EBV+ PTLD) och som har fått minst en tidigare behandling. För patienter som har genomgått en solid organtransplantation innebär tidigare behandling kemoterapi, såvida inte kemoterapi var olämplig.

”Dagens positiva CHMP-utlåtande är ett stort steg framåt för Ataras produkt, som är den första i sitt slag. EbvalloTM avser att behandla en ultrasällsynt och aggressiv cancer där det saknas godkända behandlingar samtidigt som den ger ytterligare validering för vår unika allogena EBV T-cellsplattform”, säger Pascal Touchon. VD och koncernchef för Atara. ”Om den godkänns kommer EbvalloTM att vara den första allogena T-cellsterapin någonsin. Den har potential att förändra behandlingsparadigmet för patienter med återfall eller refraktär EBV+ PTLD som står inför en dålig prognos med en medianöverlevnad på bara veckor till några månader.”

Läs hela pressmeddelandet här

Kommer njurcancern sprida sig? Fyra gener kan ge svar

Fyra gener i cancercellerna hos människor med njurcancer verkar kunna förutsäga risken att cancern sprider sig, visar en studie. Patienter som visar sig ha en hög sådan spridningsrisk skulle kunna följas närmare av vården och snabbt få behandling om tumören börjar sprida sig, enligt forskarna.

Så kallad klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god. Men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel, är överlevanden på fem års sikt bara ungefär tio procent.Ett annat problem vid behandling av klarcellig njurcancer rör en typ av immunterapi som blivit ett viktigt behandlingstillkott på senare år. Det har blivit vanligt att cancerceller utvecklar resistens mot behandlingen och det verkar delvis ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna.

Fyra gener tycks ge nyckelinformation

I en studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Forskarna samlade in både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad och studerade vilka gener som är aktiva i enskilda celler.

Studien pekar på att fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet inte, och för överlevnadschansen. Ett samtidigt så kallat överuttryck av de fyra generna tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig.

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp, säger Ninib Baryawno, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

– Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören.

Vill veta varför immunterapi misslyckas

Studien visar även att miljön runt tumören hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare.

Nästa steg blir att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren, samt hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg.

– Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter, säger Adele Alchahin, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:

A transcriptional metastatic signature predicts survival in clear cell renal cell carcinoma, (Adele M. Alchahin, Shenglin Mei, Ioanna Tsea, Taghreed Hirz, Youmna Kfoury, Douglas Dahl, Chin-LeeWu, Alexander O. Subtelny, Shulin Wu, David T. Scadden, John H. Shin, Philip J. Saylor, David B. Sykes, Peter V. Kharchenko och Ninib Baryawno), Nature Communications.

Livmoderhalscancer: Kvinnor 30-70 år får möjlighet ta HPV-prov på sig själva i hemmet

Med start i november börjar Region Västmanland att erbjuda kvinnor i åldern 30-70 år självprovtagning i hemmet för HPV, humant papillomvirus, viruset som kan orsaka livmoderhalscancer. Självprovtagningen ersätter i de flesta fall besök hos en barnmorska, men möjligheten att provta sig på en barnmorskemottagning blir kvar för den som vill.

Regelbunden provtagning minskar cancerrisken med mer än 90 procent. Och ju tidigare upptäckt, desto större chans till lyckad behandling.

Region Västmanland börjar skicka ut provtagningsmaterialet till kvinnor 30-70 år i en första etapp med start i början av november, varefter fler etapper följer. Under 2023 beräknas cirka 15 000 kvinnor få provkitet skickat till sig.

Prov även om man är vaccinerad

Det tar bara ett par minuter att ta provet på sig själv, och därefter skickar man det i retur till regionen. Självprovtagning för HPV är lika säker och effektiv som att ta provet på en mottagning. Skulle provet visa på HPV blir man kallad till cellprovtagning hos en barnmorska, tidigast tre månader efter provsvaret. Visar den provtagningen på cellförändringar i livmoderhalsen blir man kallad till ett läkarbesök.

Det är viktigt att lämna prov även om man är vaccinerad mot HPV eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer.

 

Kontakt

Björn Svartsgård, överläkare på Kvinnokliniken

[email protected]

AI-baserad bildanalys vid bröstcancer får Athenapriset

Athenapriset går i år till Stratipath, en lösning för AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Mattias Rantalainen, Fredrik Wetterhall och Johan Hartman i Foto: Pax Engström

Bakom Stratipath står forskare och kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, företaget Stratipath samt Medtech Labs, som är ett samarbete mellan Region Stockholm, KTH och Karolinska institutet. I sitt arbete har de tagit sig an två av de stora utmaningar som dagens cancersjukvård kämpar med:

  • Ökande antal patienter och nya och kostsamma cancerläkemedel som kräver avancerad diagnostik, vilket innebär ökad belastning på sjukvårdsbudgeten.
  • Bristen på patologer som gör att patienter får vänta länge på diagnos och att det råder stora regionala skillnader i både svarstid och kvalitet i bedömningarna.

Syftet med forskningen har varit att med AI-baserad bilddiagnostik dels öka kvaliteten och hastigheten inom cancerdiagnostiken, dels erbjuda ett kostnadseffektivt alternativ till de molekylära analyser som i dag används i allt större omfattning inom precisionsdiagnostik för att avgöra vilken behandling patienten ska få utifrån tumörens aggressivitet.

– Vår utgångspunkt var att motsvarande prognostiska bedömning går att utföra direkt från mikroskopibilderna eftersom de innehåller så oerhört mycket information, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska institutet och patolog vid Karolinska universitetssjukhuset.

Han och hans forskarkollegor har valt att fokusera på bröstcancer där patologens bedömning har en helt avgörande roll för patientens behandling. De har tränat AI-modeller på tusentals patologibilder från patienter med bröstcancer av olika svårighetsgrad, och kunnat visa att det går att med hög precision bestämma hur aggressiv tumören är, även på de mer svårbedömda tumörvarianterna. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Annals of Oncology i januari i år.

Den akademiska forskningen är finansierad av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet och MedtechLabs. Vinnova och Karolinska Innovation har därefter varit viktiga för produktutvecklingen i bolaget Stratipath. Nu finns en första CE-märkt produkt ute på marknaden, en molnbaserad digital lösning som fungerar tillsammans med befintliga bildbehandlingssystem som i dag finns på alla patologilabb. Patologen väljer ut en mikroskopibild på tumören, vilken sedan analyseras på minde än 30 minuter, därefter kommer svaret tillbaka till patologen som en rapport och kan i nästa steg användas som beslutsstöd till vilken behandling patienten ska få. Produkten är sedan maj i år godkänd för kliniskt bruk som världens första prognostiska analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Sjukhusen i Kalmar och Västerås är först ut med att implementera lösningen på sina patologilabb, näst i tur står Skånes universitetssjukhus.

Athenapriset delas i år ut vid ett direktsänt webbinarium om patientnära klinisk forskning den 25 oktober kl 14.30-16.00. Det går att anmäla sig kostnadsfritt här.

Juryns motivering

För utvecklingen av ett AI-baserat beslutsstöd för prognostisk analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Ett verktyg som kan ge betydande vinster för både sjukvården och patienterna genom att möjliggöra en kostnadseffektiv och likvärdig precisionsmedicinsk diagnostik över hela landet. Ett imponerande arbete där forskarna har gått hela vägen från akademisk grundforskning, idogt fotarbete med träning av avancerade AI-modeller i patologilabbet till det första godkännandet för klinisk användning. Många aktörer från akademi, sjukvård och näringsliv har samverkat i arbetet som nu går vidare med utveckling av AI-baserade metoder för bilddiagnostik för samtliga stora tumörgrupper.

Om Athenapriset

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte och Lif. Priset firar i år 15 årsjubileum. Syftet med Athenapriset är att uppmärksamma och belöna forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning av de nominerade bidragen till Athenapriset är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. Prissumman är 100 000 kronor.

I årets jury ingår:

Anders Brinne, områdesledare för hållbar precisionshälsa, Vinnova, juryordförande.
Nina Rehnqvist, senior professor, grundare av Athenapriset
Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för forskning, tidigare Athenapristagare.
Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning, Vetenskapsrådet
Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte
Anna Linnér, medicinsk direktör, GSK
Lisa Blohm, chefredaktör, Dagens Medicin

49 MSEK — årets anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse till forskning inom bland annat cancer

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2022 års anslag fördelas drygt 34 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar – cancer, njursjukdomar och ortopedi. Dessutom anslås 15 miljoner till ett särskilt forskningsprojekt om medicinsk teknologi och hälsoekonomi som markerar stiftelsens 40-årsjubileum.

Styrelsen fr v Gunilla Westergren-Thorsson, Olle Larkö, Christina Backman (ordförande), John Vivstam och Anders Klein. Foto: Magnus Gotander

I år hade Lundbergs Forskningsstiftelse 50 ansökningar att ta ställning till på styrelsemötet nyligen. 2022 års anslag, drygt 49 miljoner kronor, fördelas på 17 forskningsprojekt i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Projekten berör bland annat ändtarmscancer, hjärncancer hos barn, artros, reumatiska sjukdomar och hälsoekonomi.

”Svensk forskning är framgångsrik och fortsatt lovande. För att den ska kunna bibehålla sin höga nivå krävs betydande medel från privata finansiärer som stiftelser och fonder. Vi gläds åt att kunna bidra med angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar väldigt många mycket hårt”, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

”Dagens forskning är morgondagens sjukvård. Vi ser en väldigt god utväxling på den forskning som görs. Patienterna får bättre och ibland till och med billigare behandlingar. Möjligheterna att behandla cancer har till exempel utvecklats enormt under de senaste årtiondena, allra mest när det gäller cancer som drabbar barn”, säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

Det är ofta svårt för forskare att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, därför har Lundbergs Forskningsstiftelse valt att låta sitt stöd gå främst till det. I år har man dessutom, för att markera sitt 40-årsjubileum, anslagit 15 miljoner kronor till ett forskningsprojekt som ska analysera det samhällsekonomiska värdet av medicinsk teknologi ur ett flertal perspektiv. Projektet drivs vid Centre for Health Governance på Göteborgs universitet.

Årets anslag fördelas till de olika disciplinerna enligt följande: 15 miljoner kronor till fem projekt inom ortopedi, 11,2 miljoner kronor till åtta projekt om cancer, 5,1 miljoner kronor till ett projekt gällande njursjukdom och 2,9 miljoner till två projekt inom andra discipliner.

2022 års mottagare av bidrag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse:

  • Cancer
  • Volkan Sayin, Utrustning för storskalig karakterisering av nya individanpassade precisionsmediciner mot cancer 3 000 000 kr, Göteborgs universitet
  • Georg Birchenough, In vivo avbildning för att identifiera skyddande faktorer mot kolorektalcancer 2 300 000 kr, Göteborgs universitet
  • Kenny Rodriguez-Wallberg, Fertilitet efter cancer: Ett translationellt projekt för onkofertilitet in vitro 1 800 000 kr, Karolinska Institutet
  • Kristina Lundberg, Nästa generation av immuno-onkologiska strategier för förbättrad cancerbehandling 1 500 000, Lunds universitet
  • Eva Angenete, Skräddarsydd behandling för att förbättra utfallet hos patienter med ändtarmscancer 1 100 000 kr, Göteborgs universitet
  • Hana Dobsicek Trefna, Hypertermihjälm; en förbättrad vård för barn md hjärncancer 1 000 000 kr, Chalmers tekniska högskola
  • Herwig Schüler, Apparatur för forskning inom cellsignalering i lymfom och andra cancrar 400 000 kr, Lunds universitet
  • Johanna Mattsson, Molekylär karakterisering av lungcancer i förhållande till immunmarkörer samt svar på immunterapi 65 000, Uppsala universitet