Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ökad livskvalitet med palliativ vård i ett tidigt skede och slutsatser om äldres tillgång till sjukhushusvård under pandemin på programmet

Ökad livskvalitet med palliativ vård i ett tidigt skede och slutsatser om äldres tillgång till sjukhushusvård under pandemin på programmet när landets främsta specialister samlas

Nya resultat som talar för att kombinera livsförlängande och palliativ behandling, första nationella vårdprogrammet för barn och slutsatser om vården av äldre tidigt i pandemin. Under tre dagar sätter Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Nationella rådet för palliativ vård ljuset på behovet av en bättre vård för de 70 000 patienter som varje år blir obotligt sjuka och dör en väntad död.


Fotograf/Källa: Ines Sebalj

 

– Vårdens utveckling gör att mycket koncentreras till ett räddande av liv och livsuppehållande behandling men vi behöver flytta positionerna och även kunna erbjuda patienter en palliativ vård i framkant, säger Joakim Öhlén, sjuksköterska vid Palliativt centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Sahlgrenska akademin.

­­­­­­­­­­­­Den 5 till 7 september arrangerar Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Nationella rådet för palliativ vård den sjunde nationella konferensen i palliativ vård. Under tre dagar samlas 1100 personer från vårdens olika professioner för att utveckla vården av de drygt 70 000 patienter som varje år drabbas av en obotlig sjukdom.

– En majoritet av de som dör behöver palliativ vård men det är bara en del som behöver det i specialiserad form, så grundläggande kompetens i palliativ vård behöver alla i vården ha. Samtidigt utgör palliativ vård fortfarande en väldigt liten del av de flesta professioners utbildningar.

Under konferensen kommer aktuell evidens för så kallad integrerad palliativ vård att presenteras, resultat som tidigare publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet.

–  I stället för att se palliativ vård som något som sätts in när all annan behandling avslutas får patienten palliativ vård parallellt med exempelvis en avancerad cancerbehandling, samtidigt och inte i två spår. Under konferensen kommer resultat från vetenskapliga studier presenteras som beskriver nyttan av att palliativ vård sätts in tidigare och inte koncentreras till livets slutskede, säger Joakim Öhlén.

För första gången kommer också det nationella vårdprogrammet för barn att presenteras.

– Att barn behöver palliativ vård är tack och lov ovanligt. Men barn är inte små vuxna och på samma sätt som övriga specialiteter inom sjukvården är anpassade för barn behöver även den palliativa vården vara det, säger Linnea Carling, vårdutvecklare på Palliativt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektledare för konferensen.

En av programpunkterna handlar också om vården av äldre under pandemin.

– De data som presenteras går emot den bild som rådde i början av pandemin att äldre med covid-19 inte fick tillgång till sjukhusvård.

 

Ta del av hela programmet här:

7:e nationella konferensen i palliativ vård 2022 – Nationell konferens palliativ vård (vgregion.se)

Nytt möjligt mål för cancerbehandling upptäckt

Forskare har identifierat en mekanism som styr cancertumörers tillväxt. I framtiden kan upptäckten leda till nya läkemedel mot en rad olika cancersjukdomar.
Det rör sig om ett protein som binder genetiskt material, och som forskarna nu visar även kontrollerar egenskaper som styr tumörutveckling.Proteinet, som kallas HnRNPK, binder till det budbärar-RNA (mRNA) som de båda generna IER3 och IER3-AS1 kodar för. Dessa gener är högaktiva i flera former av cancer. När HnRNPK binder in till dessa geners mRNA förhindras bildandet av dubbelsträngat RNA mellan dem och de hålls åtskilda.

Tumörtillväxten påverkas
– När dessa RNA hålls separerade hjälper de tumörer som är beroende av tillväxtfaktorer att växa. Utan proteinet HnRNPK neutraliseras de egenskaper som främjar tumörtillväxt, vilket öppnar för utveckling av läkemedel som blockerar proteinet HnRNPK, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Studien visar också att proteinet HnRNPK på liknande sätt binder in till flera andra budbärar-RNA för att förhindra bildande av dubbelsträngat RNA.Upptäckten ger möjlighet att indirekt påverka tillväxtfaktorn FGF-2, som är en välkänd nyckelspelare i processen där stamceller mognar ut till olika celltyper och även för embryons tidiga utveckling.

Färre biverkningar
– Med tanke på den avgörande roll som FGF-2 spelar i människans normala utveckling skulle det ge för stora biverkningar att använda läkemedel riktade direkt mot tillväxtfaktorn. Den mekanism som vi nu identifierat ingår i samma signalkedja, men längre nedströms. Mekanismen har därför potential att bli ett mer attraktivt alternativ för cancerbehandling med färre biverkningar, säger Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Det krävs mer forskning för att säkerställa att fyndet går att överföra från cellodling och studier i möss till människa. I nästa steg planerar forskargruppen att genomföra utökade studier som mer i detalj undersöker hur det paret av gener som regleras av FGF-2 kontrollerar tumörens tillväxtmiljö.

Vetenskaplig artikel:
HnRNPK maintains single strand RNA through controlling double-strand RNA in mammalian cells.

Tecentriq rekommenderas för adjuvant behandling av icke småcellig lungcancer

Rekommendation och sammanvägd bedömning

Tillståndets svårighetsgrad är hög.
Tillståndet är sällsynt.
Osäkerheten i det vetenskapliga underlaget är måttlig.

Adjuvant behandling med Tecentriq har visat statistiskt signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad jämfört med best supportive care i en öppen, randomiserad fas 3–studie.

Inom ramen för regionernas samverkansmodell för läkemedel har nationell upphandling genomförts för Tecentriq. Avtalet innebär att regionerna får en del av kostnaden återbetald.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Tecentriq kan betraktas som kostnadseffektivt.

Läs hela rekommendationen här

5-års data är nu publicerade för Braftovi® (enkorafenib) och Mektovi® (binimetinib) vid BRAF-muterat metastaserat eller lokalt avancerat malignt melanom1

I femårsuppföljningen av studien som nu har publicerats konstateras att resultaten överensstämmer med vad som har redovisats tidigare. 2 För kombinationsbehandlingen med Braftovi® (enkorafenib) plus Mektovi® (binimetinib) var totalöverlevnaden vid 5 år 35% jämfört med 21% för gruppen som fått vemurafenib (HR 0,64 (95% CI:0,50:0,81)).

Den progressionfria överlevnaden (primärt effektmått) var med enkorafenib plus binimetinib 14,9 månader i median jämfört med 7,3 månader för de vemurafenibbehandlade (HR, 0,51; 95% CI, 0,40:0,67).

Biverkningsmönstret för kombinationen visar resultat i linje med tidigare uppdateringar. Till de vanligare biverkningarna hör illamående, diarré, kräkningar och trötthet. Inga överraskningar eller bieffekter har tillkommit och kombinationen ökar inte heller risken för feber eller ljuskänslighet, vilket är vanliga biverkningar med andra behandlingsalternativ.

  • Det är viktigt att patienter som behandlas i studier följs upp under en längre tid. BRAF- + MEK-hämmare är ett huvudalternativ vid behandling av BRAF-muterat avancerat malignt melanom, och de nu presenterade långtidsresultaten styrker att effekten kvarstår i minst 5 år säger professor Gustav Ullenhag, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I fas III-studien Columbus ingick 577 patienter med BRAF-muterat, lokalt avancerat eller metastaserat malignt melanom. Studien var uppdelad i tre armar där patienterna antingen behandlades dagligen med enkorafenib plus binimetinib, enbart enkorafenib eller enbart med vemurafenib. Huvudsyftet var att jämföra skillnaden i tid till dess att cancern åter började växa, så kallad progressionsfri överlevnad. Fyra kliniker från Sverige deltog i studien; Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Gävle sjukhus. Behandling med enkorafenib plus binimetinib har funnits i Sverige sedan 2019.

Omkring hälften av alla patienter med malignt melanom har en mutation i BRAF-genen vilket gör att en viss signalväg ständigt är påslagen och orsakar tumörtillväxt. BRAF-hämmaren enkorafenib stänger av signalen vid ett protein som kallas BRAF och hindrar därmed signalen till tumörcellen att fortsätta växa. MEK-hämmaren binimetinib ges i kombination med enkorafenib och riktar in sig på samma signalsystem men stänger av ett annat protein, MEK. När de båda läkemedlen ges i kombination förstärks effekten. 1

Läs hela nyheten på Pierre Fabres webbsida

”Är stolt över mitt engagemang i de europeiska cancerfrågorna”

Efter drygt tre år som nationell samordnare och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) på SKR lämnar Hans Hägglund för nytt uppdrag som läkare inom cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST) på Karolinska Universitetssjukhuset. Vi passade på att ställa några frågor om den svenska och den europeiska cancervården och vad som är viktigt för effektiv utveckling framåt.

Hur mår svensk cancervård idag?
– Cancervården är en stor del av den svenska hälso- och sjukvården, den börjar vanligtvis i primärvården och involverar i princip alla sjukhusets verksamheter, den avancerade sjukvården i hemmet och den palliativa vården. Men den inkluderar även egenvård och rehabilitering inom och utanför hälso- och sjukvården. Det gör att det inte finns några enkla svar. Vi har alla under en längre period utmanats av en pandemi som har inneburit att en stor del av sjukvården har ställt om för att ta hand om patienter med covid-19. Vård efter behov har prioriterats, vilket har inneburit att vården av cancerpatienter har prioriterats, och som coronakommissionen konkluderade är det i stor utsträckning personalens förtjänst, ett stort och ödmjukt tack till vårdpersonalen som gjort ett fantastiskt arbete under en utmanande tidsperiod.

Men även cancervården har påverkats, invånare har avstått från att söka vård på grund av oro för smitta eller för att undvika att belasta vården, men det har också varit tillfälliga neddragningar i screeningverksamheter och tillfälligt ändrade rekommendationer för utredning och behandling. Vi har följt utvecklingen och påverkan av covid- 19 på cancervården och har i flera rapporter beskrivit att antalet nydiagnostiserade tumörer har minskat men att den kliniska forskningen i såväl vuxensom barncancervården inte påverkats negativt.

– Sedan länge är bristen på vårdpersonal, vårdplatser, tillgänglighet och fortsatta ojämlikheter de största utmaningarna för vården, efter pandemin utmanas sjukvården dessutom av uppskjuten vård och en sommar med dess utmaningar.
– Min bedömning är – trots allt – att cancervården mår bra, Sverige har en cancervård och resultat som ligger i topp vid internationella jämförelser, vi har engagerad och motiverad personal i vården, välfungerade processer och nationella kunskapsstöd. Vi har ett gott samarbetsklimat regionalt och nationellt, vi har god tillgång till modern diagnostik och behandling, och det pågår forskning och utveckling med innovativa lösningar som digitalisering och AI inom cancervården.

Läs hela artikeln