Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Dags att ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden

Under perioden 16 augusti-15 september 2022 kan alla cancer- och allergiforskare vid svenska universitet och högskolor ansöka om forskningsanslag från Cancer- och Allergifonden. Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning om cancer- och allergisjukdomar samt att ge stöd till dem som behöver det som mest; de svårt sjuka som fått sin ekonomi raserad av sjukdomen.

– Vi i bedömningskommittén ser med förväntan fram emot att under hösten granska och bedöma de ansökningar som kommer in, säger Mikael Björnstedt, professor i patologi vid Karolinska Institutet och vetenskaplig sekreterare hos Cancer- och Allergifonden.

Maximalt belopp som kan sökas är 500 000 kronor och ansökan får endast omfatta ett år. En förutsättning för att ansökan ska behandlas är att huvudsökanden har kontrakt på förordnande som sträcker sig under hela 2023. De kriterier som bedöms är bland annat forskningsprojektets originalitet, vetenskaplig skicklighet, relevans till cancer och/eller allergi och genomförbarhet. Cancer-och Allergifondens forskningsanslag får inte användas till regelrätta djurförsök.

Samtliga forskningsansökningar som kommer in behandlas av Cancer- och Allergifondens bedömningskommitté som består av välrenommerade forskare från ett antal olika universitet med expertis inom olika områden. Kommitténs arbete resulterar i ett förslag som presenteras för stiftelsens styrelse som fattar beslut om anslag.

– Förra året fick vi in rekordmånga ansökningar. Bedömningskommittén gör ett stort och viktigt jobb med att hjälpa Cancer- och Allergifonden att hitta de forskningsprojekt som ska få medel för att hjälpa forskningen på cancer och allergier framåt ytterligare, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och Allergifonden.

Mer information, fullständiga villkor och handlingar för ansökan hittar du här »

Svenska Läkaresällskapet belönar studie som visar att acetylsalicylsyra kan minska risken för levercancer

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jonas F Ludvigsson, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Jonas F Ludvigson, belönas för studien som visar att patienter med kronisk virushepatit som behandlas med en låg dos av acetylsalicylsyra under lång tid får minskad risk för utveckling av levercancer samt ökad överlevnaden.

Jonas Ludvigsson Foto: Alexander Donka

Levercancer och risk för död i leversjukdom ökar snabbt i Europa och USA, och studien är den första omfattande nationella studien av sitt slag att uppvisa ett positivt resultat.

– Vi vill uppmärksamma och belöna studien för att den genom att använda epidemiologiska verktyg på ett imponerande sätt besvarar frågan om den kroniska inflammationens betydelse för cancerutveckling i levern, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning. Om vi kan öka patienters överlevnad med ett kostnadseffektivt läkemedel med acceptabel riskprofil är vinsterna stora för de över 250 miljoner människor som lever med kronisk virushepatit.

– Det är hedrande att studien uppmärksammas av Svenska Läkaresällskapet och belönas med Jubileumspriset, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro. Resultatet av vår studie ger hopp om att vi i framtiden ska kunna förhindra utvecklingen av levercancer hos patienter med kronisk virushepatit. Nästa steg är att genomföra randomiserade kliniska prövningar för att ytterligare utreda fördelarna med läkemedlet.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 8 november 2022.

Om studien

Studien genomfördes av svenska och amerikanska forskare med förstaförfattare Tracey Simon, MD, MPH, Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Forskarna analyserade data från 50 275 vuxna svenskar med kronisk virushepatit, en typ av leverinfektion som orsakas av hepatit B- eller C-virus. Dessa infektioner är den vanligaste riskfaktorn för levercancer. De patienter som behandlades med acetylsalicylsyra i låg dos (upp till 160 mg/dag) under en 10-årsperiod löpte 31 % lägre relativ risk att drabbas av levercancer. Effekten blev större ju längre tid behandlingen pågick. Risk för död i leversjukdom minskade med 27 % efter användande av acetylsalicylsyra under 10 års tid. Resultaten var oberoende av patientens kön, typ av hepatitvirus eller svårighetsgrad av leverinfektion. Användandet av acetylsalicylsyra innebar ingen ökad risk för inre blödningar som annars kan vara en följd av långsiktigt bruk.

Läs mer

Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality

Acetylsalicylsyra kopplat till minskad levercancerrisk

Vilken roll spelar immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer?

MSD Sverige välkomnar dig som behandlar bröstcancerpatienter till två kvällsmöten med fokus på dagens immunterapi vid behandling av tidig trippelnegativ bröstcancer. Syftet är att ge dig som deltar kunskap kring det senaste inom bröstcancerbehandling och vad det kan innebära för svenska bröstcancerpatienter.

Det kommer att finnas två tillfällen där du som deltar kan välja att delta vid ett eller båda – live webinar med internationella föreläsare tisdagen den 20 september och ett fysiskt möte på Norra Latin i Stockholm onsdagen den 21 september. Vi rekommenderar dig att delta vid båda kvällsmöten. För dig som inte kan delta fysiskt i Stockholm onsdagen den 21 september finns det möjlighet att delta via länk. Produktinformation kan förekomma under dessa möten.

Ingen deltagaravgift.
MSD Sverige står för kostnad av föreläsare, lokal, förtäring och den tekniska lösningen.

Varmt välkomna!

Mer info och anmälan

 

 

 

Pepaxti godkänt för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

EU-kommissionen godkänner Oncopeptides Pepaxti för behandling av patienter med trippelklassrefraktärt multipelt myelom

Oncopeptides AB (publ) (Nasdaq Stockholm: ONCO), ett biotechbolag inriktat på att utveckla läkemedel mot svårbehandlade hematologiska sjukdomar, meddelar idag att EU-kommissionen beviljat Pepaxti® (melfalan flufenamid, också benämnt melflufen) ett godkännande för försäljning i kombination med dexametason, för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har fått åtminstone tre tidigare behandlingslinjer, vars sjukdom är resistent mot minst en proteasomhämmare, ett immunmodulerande läkemedel och en monoklonal antikropp riktad mot CD38 och som har uppvisat sjukdomsprogression vid eller efter den sista behandlingen. För patienter med  tidigare autolog stamcellstransplantation, bör tiden till progression vara åtminstone tre år från transplantation.  Godkännandet för försäljning är giltigt i alla EU-länder, samt i länder inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA), vilket inkluderar Island, Lichtenstein och Norge.

CHMPs rekommendation baseras på data från fas 2-studien HORIZON och stöds av data från den randomiserade, kontrollerade fas-3 studien OCEAN, som användes som bekräftande studie. Inga åtaganden om uppföljande studier är villkorade i godkännandet. Oncopeptides avser att under Q4 lämna in en ansökan till EMA för att göra det möjligt för patienter med relapserande refraktärt multipelt myelom att få tillgång till läkemedlet i tidigare behandlingslinjer.

”Godkännandet av Pepaxti i Europa är grundläggande för Oncopeptides och innebär mycket goda nyheter för patienter och aktieägare,” säger Jakob Lindberg, vd för Oncopeptides. ”Trots introduktionen av nya behandlingar, så har patienter med trippelklassrefraktär sjukdom ett stort medicinskt behov, eftersom deras behandlingsmöjligheter till sist blir uttömda”.

Oncopeptides kommer nu att öka marknadsförberedelserna för att bana väg för en framgångsrik lansering av Pepaxti i Tyskland under Q4, 2022. Bolaget är dedikerade att göra läkemedlet tillgängligt för patienter i hela Europa och överväger olika möjligheter att kommersialisera produkten.

Tumörens miljö kan påverka prognos vid bröstcancer

Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen. Det visar en studie som nu publiceras i augustinumret av Translational Oncology. Kunskapen kan ytterligare stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer.

Kortfakta om studien: bröstcancer / klinisk, epidemiologisk, translationell forskning publicerad i peer review-granskad publikation / kvantitativ, forskarinitierad studie / prospektiv kohortstuide med cirka 1 000 bröstcancerpatienter.

Stora framsteg inom diagnostik och behandling har förbättrat överlevnad hos bröstcancerpatienter under de senaste årtionden. Under senare år har många studier fokuserat på tumörens egenskaper och dess betydelse för prognos. Man förstår alltmer om hur till exempel tumörens storlek och molekylära egenskaper samt den omkringliggande miljön, kan påverka hur läkemedel vid behandling av bröstcancer tas upp och dödar cancerceller.

Nu stärker forskning från Lunds universitet bilden av att kroppskonstitution (BMI) hos patienten samverkar med den omgivande vävnaden som tumören växer i, och kan ha betydelse för prognosen. Studien bygger på tidigare uppmärksammad forskning vid Lunds universitet av bland andra professor Mattias Belting, som undersökt tumörspecifika protein och deras betydelse för upptag av cancerläkemedel.

Resultaten i den nu aktuella studien bygger på cirka 1 000 bröstcancerpatienter som opererats vid Skånes universitetssjukhus mellan 2002-2012. Forskarna har studerat tumörstorlek, den omgivande vävnadens celler, patientens kroppsform och ett protein som heter Caveolin-1 (*se fakta). Proteinet sitter i cellmembranet i alla celler, både i tumörceller och i tumörens omgivande celler, där det  deltar i transporten av olika ämnen (bland annat läkemedel) in i cellerna. Därefter har man följt patienterna över tid.


Christopher Godina, doktorand vid sektionen för onkologi på Lunds universitet. Foto Tove Smeds

– Vi fann att det var bra att ha lite, eller inget, Caveolin-1 i tumörens omgivande celler om man var normalviktig, eller om man hade en liten tumör, men att det var tvärtom om man var överviktig eller hade en större tumör. Detta visar på vikten av att sätta tumören i sitt sammanhang, säger Christopher Godina, doktorand vid sektionen för onkologi på Lunds universitet.

Vidare forskning behövs som bekräftar fynden, men resultatet tyder på att proteinet Caveolin-1 skulle kunna användas som en markör som ger vården en ännu mer precis prognos och ge stöd för behandlingsval av bröstcancerpatienter.


Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiolog vid Lunds universitet. Foto Tove Smeds

– Vår studie tyder på vikten av att ta mer hänsyn till patientens karakteristika, inte bara tumörens egenskaper. Mängden av Caveolin-1 kan påverkas av redan godkända läkemedel, men här behövs mer studier då det är oklart vilken effekt dessa ger vid bröstcancer. Cancercellernas miljö hos varje enskild patient skiljer sig åt på flera sätt, till exempel vad gäller inflammationsgrad i kroppen och de omgivande cellerna i bröstet, säger Helena Jernström, professor i onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Publikation
”Interplay between Caveolin-1 and body and tumor size affects clinical outcomes in breast cancer”
Translational Oncology, augusti 2022, https://doi.org/10.1016/j.tranon.2022.101464

Studien är genomförd med stöd av Cancerfonden, Fru Berta Kamprads stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Södra sjukvårdsregionen (ALF-medel).

*Fakta Caveolin-1: Proteinet Caveolin-1 som sitter i cellmembranen och påverkar transport av olika ämnen (tex läkemedel) in i cellerna. Caveolin-1 finns i kolesterolrika cellmembran och reglerar även samspelet mellan tumörceller, dess omgivande celler och patienten.