Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

AI-baserad bildanalys vid bröstcancer får Athenapriset

Athenapriset går i år till Stratipath, en lösning för AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Mattias Rantalainen, Fredrik Wetterhall och Johan Hartman i Foto: Pax Engström

Bakom Stratipath står forskare och kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, företaget Stratipath samt Medtech Labs, som är ett samarbete mellan Region Stockholm, KTH och Karolinska institutet. I sitt arbete har de tagit sig an två av de stora utmaningar som dagens cancersjukvård kämpar med:

Ökande antal patienter och nya och kostsamma cancerläkemedel som kräver avancerad diagnostik, vilket innebär ökad belastning på sjukvårdsbudgeten.
Bristen på patologer som gör att patienter får vänta länge på diagnos och att det råder stora regionala skillnader i både svarstid och kvalitet i bedömningarna.

Syftet med forskningen har varit att med AI-baserad bilddiagnostik dels öka kvaliteten och hastigheten inom cancerdiagnostiken, dels erbjuda ett kostnadseffektivt alternativ till de molekylära analyser som i dag används i allt större omfattning inom precisionsdiagnostik för att avgöra vilken behandling patienten ska få utifrån tumörens aggressivitet.

– Vår utgångspunkt var att motsvarande prognostiska bedömning går att utföra direkt från mikroskopibilderna eftersom de innehåller så oerhört mycket information, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska institutet och patolog vid Karolinska universitetssjukhuset.

Han och hans forskarkollegor har valt att fokusera på bröstcancer där patologens bedömning har en helt avgörande roll för patientens behandling. De har tränat AI-modeller på tusentals patologibilder från patienter med bröstcancer av olika svårighetsgrad, och kunnat visa att det går att med hög precision bestämma hur aggressiv tumören är, även på de mer svårbedömda tumörvarianterna. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Annals of Oncology i januari i år.

Den akademiska forskningen är finansierad av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet och MedtechLabs. Vinnova och Karolinska Innovation har därefter varit viktiga för produktutvecklingen i bolaget Stratipath. Nu finns en första CE-märkt produkt ute på marknaden, en molnbaserad digital lösning som fungerar tillsammans med befintliga bildbehandlingssystem som i dag finns på alla patologilabb. Patologen väljer ut en mikroskopibild på tumören, vilken sedan analyseras på minde än 30 minuter, därefter kommer svaret tillbaka till patologen som en rapport och kan i nästa steg användas som beslutsstöd till vilken behandling patienten ska få. Produkten är sedan maj i år godkänd för kliniskt bruk som världens första prognostiska analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Sjukhusen i Kalmar och Västerås är först ut med att implementera lösningen på sina patologilabb, näst i tur står Skånes universitetssjukhus.

Athenapriset delas i år ut vid ett direktsänt webbinarium om patientnära klinisk forskning den 25 oktober kl 14.30-16.00. Det går att anmäla sig kostnadsfritt här.

Juryns motivering

För utvecklingen av ett AI-baserat beslutsstöd för prognostisk analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Ett verktyg som kan ge betydande vinster för både sjukvården och patienterna genom att möjliggöra en kostnadseffektiv och likvärdig precisionsmedicinsk diagnostik över hela landet. Ett imponerande arbete där forskarna har gått hela vägen från akademisk grundforskning, idogt fotarbete med träning av avancerade AI-modeller i patologilabbet till det första godkännandet för klinisk användning. Många aktörer från akademi, sjukvård och näringsliv har samverkat i arbetet som nu går vidare med utveckling av AI-baserade metoder för bilddiagnostik för samtliga stora tumörgrupper.

Om Athenapriset

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte och Lif. Priset firar i år 15 årsjubileum. Syftet med Athenapriset är att uppmärksamma och belöna forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning av de nominerade bidragen till Athenapriset är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. Prissumman är 100 000 kronor.

I årets jury ingår:

Anders Brinne, områdesledare för hållbar precisionshälsa, Vinnova, juryordförande.
Nina Rehnqvist, senior professor, grundare av Athenapriset
Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för forskning, tidigare Athenapristagare.
Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning, Vetenskapsrådet
Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte
Anna Linnér, medicinsk direktör, GSK
Lisa Blohm, chefredaktör, Dagens Medicin

49 MSEK — årets anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse till forskning inom bland annat cancer

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor. Inom ramen för 2022 års anslag fördelas drygt 34 miljoner kronor på 16 forskningsprojekt, huvudsakligen inom de forskningsområden som stiftelsen främst gagnar – cancer, njursjukdomar och ortopedi. Dessutom anslås 15 miljoner till ett särskilt forskningsprojekt om medicinsk teknologi och hälsoekonomi som markerar stiftelsens 40-årsjubileum.

Styrelsen fr v Gunilla Westergren-Thorsson, Olle Larkö, Christina Backman (ordförande), John Vivstam och Anders Klein. Foto: Magnus Gotander

I år hade Lundbergs Forskningsstiftelse 50 ansökningar att ta ställning till på styrelsemötet nyligen. 2022 års anslag, drygt 49 miljoner kronor, fördelas på 17 forskningsprojekt i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Projekten berör bland annat ändtarmscancer, hjärncancer hos barn, artros, reumatiska sjukdomar och hälsoekonomi.

”Svensk forskning är framgångsrik och fortsatt lovande. För att den ska kunna bibehålla sin höga nivå krävs betydande medel från privata finansiärer som stiftelser och fonder. Vi gläds åt att kunna bidra med angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar väldigt många mycket hårt”, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

”Dagens forskning är morgondagens sjukvård. Vi ser en väldigt god utväxling på den forskning som görs. Patienterna får bättre och ibland till och med billigare behandlingar. Möjligheterna att behandla cancer har till exempel utvecklats enormt under de senaste årtiondena, allra mest när det gäller cancer som drabbar barn”, säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.

Det är ofta svårt för forskare att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, därför har Lundbergs Forskningsstiftelse valt att låta sitt stöd gå främst till det. I år har man dessutom, för att markera sitt 40-årsjubileum, anslagit 15 miljoner kronor till ett forskningsprojekt som ska analysera det samhällsekonomiska värdet av medicinsk teknologi ur ett flertal perspektiv. Projektet drivs vid Centre for Health Governance på Göteborgs universitet.

Årets anslag fördelas till de olika disciplinerna enligt följande: 15 miljoner kronor till fem projekt inom ortopedi, 11,2 miljoner kronor till åtta projekt om cancer, 5,1 miljoner kronor till ett projekt gällande njursjukdom och 2,9 miljoner till två projekt inom andra discipliner.

2022 års mottagare av bidrag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse:

Cancer
Volkan Sayin, Utrustning för storskalig karakterisering av nya individanpassade precisionsmediciner mot cancer 3 000 000 kr, Göteborgs universitet
Georg Birchenough, In vivo avbildning för att identifiera skyddande faktorer mot kolorektalcancer 2 300 000 kr, Göteborgs universitet
Kenny Rodriguez-Wallberg, Fertilitet efter cancer: Ett translationellt projekt för onkofertilitet in vitro 1 800 000 kr, Karolinska Institutet
Kristina Lundberg, Nästa generation av immuno-onkologiska strategier för förbättrad cancerbehandling 1 500 000, Lunds universitet
Eva Angenete, Skräddarsydd behandling för att förbättra utfallet hos patienter med ändtarmscancer 1 100 000 kr, Göteborgs universitet
Hana Dobsicek Trefna, Hypertermihjälm; en förbättrad vård för barn md hjärncancer 1 000 000 kr, Chalmers tekniska högskola
Herwig Schüler, Apparatur för forskning inom cellsignalering i lymfom och andra cancrar 400 000 kr, Lunds universitet
Johanna Mattsson, Molekylär karakterisering av lungcancer i förhållande till immunmarkörer samt svar på immunterapi 65 000, Uppsala universitet

Sahlgrenska Universitetssjukhuset först i Skandinavien med ny typ av robotassisterad kirurgi för lungcancer

Maya Landenhed Smith, överläkare på verksamhet Thorax, under operationen. Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Snabbare operationstid, läketid och minskad smärta för patienten. Det är några av fördelarna med den nya robotassisterade operationsmetoden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är nu först i Skandinavien med att ha genomfört en robotassisterad titthålsoperation för lungcancer där roboten går in genom endast ett operationssår.

– Vi är väldigt stolta över att vi har lyckats implementera robotkirurgi i verksamheten och drivit igenom detta på ett säkert och effektivt sätt, säger överläkare och thoraxkirurg Andreas Westerlind, som var med och genomförde den första operationen.

Att operera lungcancerpatienter med assisterad robotkirurgi har gjorts sedan tidigare. Hittills har Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfört cirka 50 robotassisterade operationer. Men genom internationella kunskapsutbyten har nu kirurger på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utvecklat metoden ytterligare på hemmaplan. Nu har roboten möjlighet att genom endast en ingång operera bort hela eller delar av den cancerdrabbade lungan, så kallad uniportal robotassisterad lobektomi. Öppningen mellan patientens revben blir då något större då både en kameraarm och två instrumentarmar ska rymmas i samma titthål. Men operationssåret blir ändå endast cirka fem centimeter långt.

– För patienten är detta väldigt bra och en stor skillnad från tidigare. Roboten rör sig väldigt lite och minskar risken för exempelvis bräckskador på revbenen. I stället för flera sår blir det bara ett vilket är både kosmetiskt bättre och innebär mindre smärtproblematik. Denna metod öppnar också för möjligheten att kunna operera svårt sjuka patienter, säger Andreas Westerlind.

Förutom flera fördelar för patienten innebär detta också minskad operationstid och kostnadsbesparingar för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Genom denna metod används mindre engångsmaterial, som exempelvis koldioxid. Och att ställa in roboten går väldigt snabbt jämfört med tidigare metod.

– Robotar är en del av vårdens framtid. Det kan på sikt innebära kortare vårdtider och att fler patienter kan opereras snabbare, säger han.

– Det är ett imponerande arbete verksamhetens medarbetare gjort med att på bara ett drygt år ta robotkirurgi på lungor från införandeprojekt till standard med hög medicinsk kvalitet och säkerhet. Det är väldigt roligt att ta tekniken ytterligare ett steg framåt, säger Richard Zätterman, verksamhetschef på Thorax.

Fakta: lungcancervård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Varje år får cirka 4 000 personer i Sverige diagnosen lungcancer. De flesta patienterna är mellan 60 och 80 år. Lungcancer är den sjätte vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste hos kvinnor.

All cancervård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samlas i Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre. Att vara ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning. Målet är att med högsta möjliga kliniska kompetens och med forskning i framkant samarbeta för att kunna ge patienterna den bästa möjliga vården.

Läs mer här: Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre – Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Gensignatur skvallrar om prognos vid njurcancer

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

Ninib Baryawno

Ninib Baryawno. Foto: Martin Stenmark

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp. Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören, säger Ninib Baryawno, senior forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god, men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel av patienterna, är femårsöverlevnaden bara ungefär tio procent.

Kan utveckla resistens mot behandlingen

Immunterapi av typen checkpoint-hämmare har på senare år blivit ett viktigt behandlingstillskott för patienter med klarcellig njurcancer. Men det är vanligt att cancercellerna utvecklar resistens mot behandlingen, vilket delvis verkar ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna, den så kallade mikromiljön.

I den aktuella studien har forskarna undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, läkare vid Massachusetts General Hospital, där patienterna rekryterades, och bioinformatiker från Harvard Medical School i Boston, USA.

Både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad samlades in från samma patient för att kunna göra matchade jämförelser och kontrollera för skillnader mellan individer. Cellerna studerades med enkelcellsanalys; en sekvenseringsteknik som gör det möjligt att undersöka genuttrycket, det vill säga vilka gener som är aktiva, i enskilda celler.

Hos två patienter jämförde forskarna också primär tumörvävnad från njuren med vävnad från skelettmetastaser.

Gensignatur har betydelse för spridningsrisk

Studien pekar på att en genetisk signatur bestående av fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet samt för överlevnad. Ett samtidigt överuttryck av dessa gener (SAA1, SAA2, APOL1 och MET) tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig och sämre överlevnad.

Gensignaturens betydelse för spridningsrisk bekräftades också när forskarna undersökte tumörceller från benmetastaser hos sju patienter med spridd klarcellig njurcancer.

Studien visar även att tumörens mikromiljö hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare. Dessa identifierades med datorsimuleringar av cellinteraktioner.

Studien ger viktig biologisk kunskap om samspelet mellan tumörceller och deras mikromiljö vid klarcellig njurcancer, menar forskarna.

Vill ta reda på varför immunterapi inte alltid fungerar

Adele Alchahin

Adele Alchahin. Foto: privat

– Vi hoppas att våra resultat bidrar till vidare undersökningar av faktorer som påverkar tumörens mikromiljö, vilket i slutändan kan ge nya sätt att behandla återfall och spridning. För oss är nästa steg att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren och hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg. Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter, säger Adele Alchahin, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet, och en av studiens försteförfattare.

KI-forskarna som medverkar i publikationen uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter. Andra författare har kopplingar till olika läkemedels- och bioteknikföretag i form av bland annat grundande och konsultåtagande. Se den vetenskapliga artikeln för ytterligare information.

Forskningen har finansierats genom filantropiska donationer av Bill och Cheryl Swanson, Gunther och Maggie Buerman samt Robert Higginbotham. Forskningen i Sverige finansierades av Cancerfonden.

Publikation

”A transcriptional metastatic signature predicts survival in clear cell renal cell carcinoma”, Adele M. Alchahin, Shenglin Mei, Ioanna Tsea, Taghreed Hirz, Youmna Kfoury, Douglas Dahl, Chin-LeeWu, Alexander O. Subtelny, Shulin Wu, David T. Scadden, John H. Shin, Philip J. Saylor, David B. Sykes, Peter V. Kharchenko och Ninib Baryawno, Nature Communications, publicerad online 30 september 2022, doi: 10.1038/s41467-022-33375-w.

Nya data på Xevinapant på avancerad huvud-halscancer

Xevinapant femårsdata visar på nästan fördubblade total överlevnad för patienter med lokalt avancerad huvud-halscancer som behandlas med Xevinapant som tillägg till kemoradioterapi

Patienter behandlade med Xevinapant plus kemoradioterapi har nästan dubbelt så stor möjlighet att leva efter fem år jämfört med placebo plus kemoradioterapi. Det visar data från en fas II-studie som presenterades på European Society of Medical Oncology, ESMO:s kongressen i september.

”Det här är goda nyheter för patienterna. Det finns ett stort behov av nya förbättrade behandlingar, oavsett om sjukdomen är lokalt avancerad eller metastaserad. De senaste decennierna har sjukvården inte haft något annat att tillgå än strålning och cytostatika” säger Anders Wesslau, VD på Merck AB.

Xevinapant är en IAP-hämmare (Inhibitor of Apoptosis Protein). I den dubbelblinda fas II-studien randomiserades 96 patienter (1:1) med lokalt avancerad huvud-halscancer (LA SCCHN) till att antingen få Xevinapant som tillägg till standardbehandling med kemoradioterapi (strålningsbehandling och cisplatin) eller placebo plus kemoradioterapi. Patienterna följdes sedan i fem år. Total överlevnad (OS) utvärderades efter fem år. Medianuppföljningen var 60,1 månader (intervall, 7,1-70,5 månader) i Xevinapant-armen och 39,2 månader (intervall, 4,8-71,2 månader) i placebo-armen. Studien visade:

• Xevinapant mer än halverade risken för död under fem års uppföljning jämfört med placebo (justerad HR, 0,47 [95 % KI, 0,27-0,84]; nominellt p=0,0101).

• Median total överlevnad (OS) förlängdes med Xevinapant (median uppnåddes ej; 95 % KI, 40,3 månader – ej utvärderbart) jämfört med placebo (36,1 månader; 95 % KI, 21,8-46,7 månader).

• Behandling med Xevinapant nästan fördubblade total överlevnad (OS), med 53 % (95 % CI, 37–66 %) sannolikhet för överlevnad efter fem år jämfört med 28 % (95 % CI, 15–42 %) med placebo.

”Femårsresultaten i denna fas II studie visar tydligt att effekten med Xevinapant som tillägg till radiokemoterapi förbättrar överlevnaden jämfört med enbart radiokemoterapi för de här patienterna” säger Petra Skare, Medical Director Merck AB

Tolererbara biverkningar
Studien visar också att biverkningarna tolererades väl och stämmer överens med säkerhetsprofilen för enbart kemoradioterapi. Biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 41 (85 %) av 48 patienter i Xevinapant-gruppen jämfört med 41 (87 %) av 47 patienter i placebogruppen. De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller högre hos de patienter som fick Xevinapant som tillägg var dysfagi, anemi, mukosit och neutropeni.

Pågående fas III-studier
Baserat på den lovande resultaten av effekt- och säkerhetsprofil i fas II-studien, tillsammans med det stora behov som finns av nya behandlingar, utvärderas Xevinapant nu i två pågående kliniska fas III-studier. En är den internationella, randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade TrilynX-studien där man utvärderar effekt och säkerhet av Xevinapant jämfört med placebo som tillägg till kemoradioterapi hos patienter med icke resektabel LA SCCHN. Den andra studien är Xray Vision, även den randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. Här undersöks effekt och säkerhet hos Xevinapant jämfört med placebo hos patienter med resektabel LA SCCHN som behandlas adjuvant, postoperativt med läkemedlet. Patienterna i studien har alla hög risk för återfall och där behandling med cisplatin anses vara olämpligt.

Xevinapant, som tidigare gick under namnet Debio 1143 har utvecklats i ett samarbete mellan Merck och Debiopharm och är ännu inte ett godkänt läkemedel. I februari 2020 betecknade FDA Xevinapant som en banbrytande terapi för behandling av patienter med tidigare obehandlad LA SCCHN i kombination med nuvarande standardbehandling.