Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Hopp för leukemipatienter genom upptäckt på Karolinska Universitetssjukhuset

I en nyligen publicerad studie visar Nikolas Herold och Martin Jädersten från Karolinska Universitetssjukhuset hur akut myelotisk leukemi kan behandlas mer effektivt. De har återanvänt ett redan beprövat läkemedel.

 


Nikolas Herold (tv) och Martin Jädersten Fotograf: Josefine Franking

Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv blodcancer med hög dödlighet som drabbar omkring 350 personer årligen i Sverige. Över 70 procent av patienterna dör inom fem år efter att ha insjuknat. En orsak till den höga dödligheten är att cellgiftbehandlingen ofta har otillräcklig effekt, vilket leder till att sjukdomen efter en tid återkommer.

Proteinet (SAMHD1) i leukemicellen har visat sig vara en resistensfaktor för läkemedlet cytarabin. Nikolas Herold, barnläkare på barnonkologen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, upptäckte med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet att man med ett annat läkemedel, hydroxyurea, kan blockera SAMHD1 och på så sätt göra cellgiftbehandlingen med cytarabin effektivare. Tillsammans med Martin Jädersten, vuxenhematolog på Karolinska i Huddinge, designades en akademisk studie för patienter med AML där hydroxyurea lades till standardbehandlingen i syfte att förstärka effekten av cytarabin.

– Resultaten från vår studie är mycket lovande. Samtliga patienter har svarat utmärkt på behandlingen och tillägget av hydroxyurea har varit väl tolererat. Vi har också kunnat visa i labbet att kombinationen gav en högre koncentration av cellgift inuti leukemicellerna och att leukemicellerna dödades mer effektivt, säger Martin Jädersten.

Det är inte ovanligt att det tar över 15 år att utveckla ett nytt läkemedel och det är inte heller ovanligt att livslängden för ett läkemedel är kortare än ovannämnda 15 år. Det innebär höga kostnader och gör läkemedlen dyra. För Herold och Jädersten har det endast tagit fem år från upptäckt till publicerad klinisk studie.

– Tack vare att vi kan återanvända ett redan existerande och beprövat läkemedel som redan finns på marknaden så kommer tilläggskostnaden per patient att vara ett par hundra kronor, alltså i klass som ett paket huvudvärkstabletter. Det gör behandlingen också tillgänglig i mindre resursstarka länder världen över. Hydroxyurea har tidigare använts vid leukemi som en dämpande behandling men vi använder den nu i ett nytt syfte – som en modern precisionsmedicin, säger Nikolas Herold.

Studien är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan Tema Barn och Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset men också av ett tätt samarbete med flera enheter vid Karolinska Institutet, inklusive Science for Life Laboratory. Studien är nu publicerad. Den är ett framgångsrikt exempel på translationell forskning där en klinisk frågeställning från sjukhusets vardag, i detta fall behandlingssvikt, lyfts till laboratoriet där orsak kartläggs och strategier utvecklas för att sedan med kliniska studier visa att behandlingssvikten går att häva.

Studien har publicerats i Journal of Internal Medicine. Nästa steg är att rekrytera ytterligare 60 patienter över hela landet till studiens fas-2-del. Författarna har hopp om att ett tillägg av hydroxyurea kan bli del av standardbehandlingen mot AML redan under de närmaste åren.

Länk till publicerade studien: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joim.13553

 

Tagrisso plus savolitinib visade 49% objektiv responsgrad hos lungcancerpatienter med höga nivåer av MET överuttryck

MET är den mest vanliga biomarkören hos patienter med EGFR-muterad lungcancer som utvecklar resistens mot riktad terapi. FAS III-studien SAFFRON som utvärderar denna kombination pågår..

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

FDA godkänner Enhertu för spridd bröstcancer

Baserat på resultat från DESTINY-Breast04 som visade att Enhertu minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 50% och ökade OS med mer än sex månader jämfört med kemoterapi.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur

Att skruva ner värmen i rummet verkar göra det svårare för cancerceller att växa, enligt en studie på möss som forskare vid Karolinska Institutet har gjort. Studien, publicerad i tidskriften Nature, fann att kalla temperaturer aktiverar värmeproducerande brunt fett som tar upp det socker som tumörerna behöver för att växa. Liknande metabola mekanismer sågs hos en cancerpatient efter att rumstemperaturen sänkts.

– Kylaktiverad brun fettvävnad tävlar med tumörerna om glukos och kan hjälpa till att hämma tumörtillväxt i möss. Våra resultat tyder på att exponering för kyla kan vara en lovande ny metod för cancerterapi, men det behöver valideras i större kliniska studier, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och korresponderande författare.

Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur

I studien jämförde forskarna hur kalla respektive varma levnadsförhållanden påverkade tumörtillväxt och överlevnad hos möss som hade olika typer av cancer, till exempel kolorektal-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Mössen som levde i rumstemperaturer på 4 grader hade betydligt långsammare tumörtillväxt, och levde nästan dubbelt så länge, jämfört med möss som levde i rumstemperaturer på 30 grader.

För att ta reda på hur det kommer sig analyserade forskarna cellreaktioner i vävnader och använde imagingtekniker för att studera hur sockret, glukosen, i kroppen absorberades. Cancerceller använder vanligtvis stora mängder socker för att växa.

Då fann de att kalla temperaturer stimulerade sockerupptaget i den bruna fettvävnaden, den typ av fett som omvandlar energi till värme för att bibehålla en jämn kroppstemperatur. Samtidigt var sockersignalerna knappt märkbara i tumörcellerna.

När forskarna tog bort det bruna fettet, eller proteinet UCP1 som är avgörande för dess ämnesomsättning, så försvann den gynnsamma effekten av kylexponeringen och tumörerna växte i samma takt som cancercellerna som hade exponerats för högre temperaturer. Den hämmande effekten försvann även när forskarna gav mössen en dryck med hög sockerhalt.

– Ett högt intag av sockrade drycker ser ut att förstöra den gynnsamma effekten av kalla temperaturer på cancerceller. Det tyder på att en begränsad tillgång till glukos sannolikt är en av de viktigaste metoderna för att hämma tumörtillväxt, säger Yihai Cao.

För att studera resultatens relevans för människor rekryterade forskarna sex friska vuxna och en patient med cancer som genomgick kemoterapi. Med hjälp av bildtekniker som positronemissionstomografi (PET) såg forskarna att en betydande andel brunt fett aktiverades runt nacken, ryggraden och bröstkorgen hos friska vuxna som i shorts och t-shirt vistades i ett rum med en sval temperatur på 16 grader i upp till sex timmar per dag under två veckor.

Patienten med cancer vistades svalt klädd i ett rum på 22 grader under en vecka och därefter i ett rum på 28 grader i fyra dagar. Tidigare forskning har visat att även om det finns stora individuella skillnader så anses en behaglig yttertemperatur ligga på runt 28 grader, den termoneutrala zonen, för en människa i vila. Bildundersökningen visade att glukosupptaget i det bruna fettet ökade hos cancerpatienten samtidigt som glukossignalerna från tumörcellerna minskade vid den lägre jämfört med den högre temperaturen.

– Dessa temperaturer tolereras väl av de flesta människor. Vi är därför hoppfulla att kylterapi och aktivering av brun fettvävnad med andra metoder som läkemedel kan bli ytterligare ett verktyg i verktygslådan för behandling av cancer, säger Yihai Cao.

Studien finansierades av det Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Strategiska forskningsområdet stamceller och regenerativ medicin vid Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs Stiftelse, Maud och Birger Gustavssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: “Brown-fat-mediated tumour suppression by cold-altered global metabolism.” Takahiro Seki, Yunlong Yang, Xiaoting Sun, Sharon Lim, Sisi Xie, Ziheng Guo, Wenjing Xiong, Masashi Kuroda, Hiroshi Sakaue, Kayoko Hosaka, Xu Jing, Masahito Yoshihara, Lili Qu, Xin Li, Yuguo Chen and Yihai Cao, Nature, online 3 augusti, 2022, doi: 10.1038/s41586-022-05030-3

För mer information, kontakta:
Yihai Cao, professor
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
E-post: [email protected]
Tel: 070-559 75 96

Lynparza godkänd inom EU för tidig bröstcancer

Lynparza är den första och enda godkända medicinen som är godkänd för behandling som riktar sig mot BRCA mutationer i tidig bröstcancer.

AstraZeneca and MSD’s Lynparza (olaparib) has been approved in the European Union (EU) as monotherapy or in combination with endocrine therapy for the adjuvant treatment of adult patients with germline BRCA1/2 mutations (gBRCAm), who have human epidermal growth factor receptor 2 (HER2)-negative high-risk early breast cancer previously treated with neoadjuvant or adjuvant chemotherapy.

This approval by the European Commission was based on results from the OlympiA Phase III trial published in The New England Journal of Medicine in June 2021 and follows the recommendation for approvalin the EU by the Committee for Medicinal Products for Human Use of Lynparza in this setting.1 In the trial, Lynparza demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in invasive disease-free survival (iDFS), reducing the risk of invasive breast cancer recurrences, new cancers, or death by 42% versus placebo (based on a hazard ratio [HR] of 0.58; 99.5% confidence interval [CI] 0.41-0.82; p<0.0001).

Lynparza also demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival (OS), reducing the risk of death by 32% versus placebo (based on a HR of 0.68; 98.5% CI 0.47-0.97; p=0.009). The safety and tolerability profile of Lynparza in this trial was in line with that observed in prior clinical trials.

Breast cancer is the most diagnosed cancer worldwide with an estimated 2.3 million patients diagnosed in 2020.2 Approximately 90% of all breast cancer patients worldwide are diagnosed with early breast cancer and BRCA mutations are found in approximately 10% of HER2-negative patients in Europe.3-5

Professor Andrew Tutt, Global Chair of the OlympiA Phase III trial and Professor of Oncology at The Institute of Cancer Research, London and King’s College London, said: “Today’s approval marks a new era of care in Europe for patients with an inherited form of breast cancer. For patients with high-risk early-stage breast cancer, including those with germline BRCA mutations, recurrence rates remain unacceptably high, with more than one in four of these patients seeing their cancer return following surgery and systemic treatment. Olaparib is the first PARP inhibitor to demonstrate improved overall survival for high-risk early-stage breast cancer patients with germline BRCA mutations and I am hopeful it will become a new standard of care.”

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, AstraZeneca, said:

“With this approval, Lynparza is now the first and only PARP inhibitor available for patients with germline BRCA-mutated HER2-negative early breast cancer in Europe. We can now bring the benefits of Lynparza to this earlier setting to help reduce the risk of life-threatening recurrence.”

Dr Eliav Barr, Senior Vice President, Head of Global Clinical Development and Chief Medical Officer, MSD Research Laboratories, said: “Today’s approval offers patients with germline BRCA-mutated HER2-negative early-stage breast cancer a new, much-needed treatment option. Lynparza as adjuvant treatment can significantly reduce the risk of disease recurrence and death, reinforcing the importance of conducting germline BRCA testing as soon as possible after diagnosis.”

In March 2022, Lynparza was approved in the US for the treatment of gBRCAm, HER2-negative high-risk early breast cancer. Lynparza is also approved in the US, EU, Japan, and many other countries for the treatment of patients with gBRCAm, HER2-negative, metastatic breast cancer previously treated with chemotherapy based on results from the OlympiAD Phase III trial. In the EU, this indication also includes patients with locally advanced breast cancer.