Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Enhertu godkänt i eu för patienter med HER-2 positiv metastaserande bröstcancer som haft en eller fler HER-2 inriktade behandlingar utan tillräcklig effekt

Approval broadens indication for AstraZeneca and Daiichi Sankyo’s Enhertu across Europe to earlier use in HER2-positive metastatic breast cancer. Based on ground-breaking DESTINY-Breast03 results in which Enhertu demonstrated a 72% reduction in the risk of disease progression or death vs. trastuzumab emtansine (T-DM1).

AstraZeneca and Daiichi Sankyo’s Enhertu (trastuzumab deruxtecan) has been approved in the European Union (EU) as a monotherapy for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive breast cancer who have received one or more prior anti-HER2-based regimens.

Enhertu is a specifically engineered HER2-directed antibody drug conjugate (ADC) being jointly developed and commercialised by AstraZeneca and Daiichi Sankyo.

The approval by the European Commission (EC) follows the positive opinion of the Committee for Medicinal Products for Human Use and is based on results from the DESTINY-Breast03 Phase III trial, which were published in The New England Journal of Medicine.1 In the trial, Enhertu reduced the risk of disease progression or death by 72% versus trastuzumab emtansine (T-DM1) (hazard ratio [HR] 0.28; 95% confidence interval [CI] 0.22-0.37; p<0.000001) in patients with HER2-positive unresectable and/or metastatic breast cancer previously treated with trastuzumab and a taxane.

In Europe, more than 530,000 patients are diagnosed with breast cancer each year.2 Approximately one in five patients with breast cancer are considered HER2-positive.3 Despite initial treatment with trastuzumab, pertuzumab and a taxane, patients with HER2-positive metastatic breast cancer will often experience disease progression.4,5

Javier Cortés, MD, PhD, Head, International Breast Cancer Center (IBCC), Barcelona, Spain, said: “This approval is an important milestone for patients and clinicians in Europe, since previously treated patients with HER2-positive metastatic breast cancer typically experience disease progression in less than a year with historical standard of care treatment. In the DESTINY-Breast03 trial, the time to progression was extended well beyond a year for patients receiving Enhertu, illustrating the potential for this medicine to set a new benchmark in the treatment of HER2-positive metastatic breast cancer.”

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, AstraZeneca, said: “With this approval, patients across Europe with HER2-positive metastatic breast cancer will have the opportunity to be treated with Enhertu even earlier in the treatment of their disease, improving their chance for better outcomes beyond what we can already offer patients treated in later-line settings. Today’s news is a further step in achieving our vision to continuously bring the transformative potential of Enhertu to patients as early as possible in their treatment to improve cancer outcomes.”

Ken Keller, Global Head of Oncology Business, and President and CEO, Daiichi Sankyo, Inc., said: “We believe there is a significant need to transform outcomes for patients with HER2-positive metastatic breast cancer in Europe. In DESTINY-Breast03, treatment with Enhertu demonstrated superior progression-free survival and a doubling of the response rate compared to another HER2-directed ADC. With this approval we are now able to offer patients with HER2-positive metastatic breast cancer another option earlier in their treatment.”

Additional results from the DESTINY-Breast03 Phase III trial showed that in the secondary endpoint of overall survival (OS), there was a strong trend towards improved OS with Enhertu (HR 0.55; 95% CI 0.36-0.86), however this analysis is not yet mature and further follow-up is ongoing. Nearly all patients (96.1%) treated with Enhertu were alive at nine months compared to 91.3% of patients treated with T-DM1. Confirmed objective response rate (ORR) was more than doubled in the Enhertu arm versus the T-DM1 arm (79.7% vs. 34.2%).

The safety of Enhertu has been evaluated in a pooled analysis of 573 patients across multiple tumour types who had received at least one dose of Enhertu (5.4 mg/kg) in clinical trials. The most common adverse reactions were nausea (77.0%), fatigue (57.2%), vomiting (46.8%), alopecia (38.0%) and neutropenia (34.6%). Cases of interstitial lung disease (ILD) or pneumonitis were reported in 12.0% of patients. Most ILD cases were Grade 1 (2.6%) and Grade 2 (7.3%). Grade 3 cases occurred in 0.7% of patients, no Grade 4 cases occurred, and Grade 5 cases occurred in 1.4% of patients.

Based on the results of DESTINY-Breast03, the European Society for Medical Oncology Clinical Practice Guidelines were updated in October 2021 to recommend Enhertu for use as the preferred second-line therapy for patients with HER2-positive metastatic breast cancer following progression with a taxane and trastuzumab.6

As part of this approval, the EC has also extended the market protection period for Enhertu in this setting by one extra year based on the significant clinical benefit compared to existing approved therapies.

Östrogen kan öka risken för äggstockscancer och bröstcancer

En ny studie från Uppsala universitet visar att naturligt höga nivåer av östradiol, ett av de viktigaste östrogen-hormonerna, bidrar till utvecklingen av äggstockscancer och en viss typ av bröstcancer. Den nya kunskapen ger en ökad förståelse för hur kvinnors hormonmetabolism påverkar cancerrisk, vilket kan vara viktigt för utvecklandet av nya cancerbehandlingar samt för att förhindra att cancer uppstår.

Tidigare studier har främst studerat hur hormoner som tillförs kroppen utifrån, till exempel p-piller, påverkar risken för cancer, men likvärdig kunskap saknas för de hormoner som kroppen producerar själv.

I en ny studie som publiceras i tidskriften Journal of the Endocrine Society har forskarna tittat på hur det kroppsegna östradiolet ökar cancerrisken. Genom att använda sig av genetiska varianter som tidigare kopplats till förhöjda nivåer av östradiol, kunde forskarna visa att kvinnor med genetiskt höga nivåer av östradiol även har ökad risk för äggstockscancer och östrogenreceptor-positiv (ER-positiv) bröstcancer, vilken utgör cirka 12–15 procent av alla bröstcancerfall.

Weronica Ek

Weronica Ek, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Foto: David Naylor

– Vi har tidigare visat att p-piller minskar risken för äggstockscancer. Detta beror på att antal ägglossningar minskar när man använder p-piller och att de hormon-topparna som är en naturlig del i kvinnans menstruations-cykel dämpas, säger Weronica Ek, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Sammantaget betyder detta att det östrogen som naturligt produceras i kroppen under menstruationscykeln ökar risken för äggstockscancer, men att p-piller som innehåller samma typ av hormon i stället minskar risken genom att den kroppsegna hormonproduktionen dämpas. De flesta fall av äggstockscancer sker dock bland äldre kvinnor som redan genomgått klimakteriet.

– Cancer tar ofta lång tid att utvecklas, och äggstockscancer kan initieras redan under den reproduktiva tiden i en kvinnas liv. Att använda p-piller kan därmed skydda från cancern även senare i livet, säger Weronica Ek.

P-piller och hormonbehandling

Man vet sedan tidigare att östrogen är en viktig faktor för utvecklandet av ER-positiv bröstcancer och såväl p-piller som hormonbehandling vid klimakteriet har tidigare visats kunna öka risken något för denna cancertyp.

– Eftersom östrogen är starkt kopplat till utvecklandet av ER-positiv bröstcancer, är det inte förvånande att vi även såg att det kroppsegna östradiolet ökade risken. Dock är det viktigt att beakta att bröstcancer är en sjukdom med mycket bättre prognos än äggstockscancer som är en av de dödligaste av alla cancersjukdomar, säger Weronica Ek.

Resultaten från denna studie bidrar till att öka förståelsen för hur östrogen påverkar risken för cancer vilket är avgörande för framtida interventioner som avser att bäst förebygga cancer hos kvinnor.

Keytruda godkänt för adjuvant behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med melanom i stadium IIB, IIC efter total resektion

EU-kommissionen har godkänt Keytuda (pembrolizumab) för adjuvant behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med melanom i stadium IIB, IIC efter total resektion. Keytruda var tidigare redan godkänt för adjuvant behandling av vuxna i stadium III efter total resektion. Således, blir Keytruda nu tillgänglig för adjuvant behandling av en större patientgrupp: stadium IIB-C och III.

Det nya europeiska godkännandet gällande Keytruda inom melanom baseras på resultaten från fas III-studien ”Keynote 716”, där man visat att Keytruda signifikant förlänger recidivfri överlevnad (RFS), vilket innebär en reduktion av risken för återfall eller död med 39 % (HR= 0,61, [95 % CI, 0,45–0,82]; p= 0,00046) jämfört med placebo i denna patientgrupp vid en medianuppföljning på 20,5 månader (interimanalys 2)1. Keytruda minskar, enligt studien KN-716, även risken för fjärrmetastaser med 36 % (HR=0,64 [95 % CI, 0,47-0,88]; p=0,00292) jämfört med placebo, vid en medianuppföljning på 26,9 månader (interimanalys 3)2.

Incidensen av biverkningar av grad 3 eller högre (oavsett orsak) var i studien KN716, 28,4 % för pembrolizumab (N=483) jämfört med 20,0 % för placebo (N=487). Incidensen av läkemedelsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre var 17,2 % för pembrolizumab jämfört med 4,9 % för placebo. En patient i pembrolizumabgruppen och 5 patienter i placebogruppen dog på grund av biverkningar. Inga dödsfall var läkemedelsrelaterade. Incidensen av immunterapirelaterade biverkningar för pembrolizumab var 37,7 % jämfört med 9,3 % för placebo, vanligast var hypotyreos (17,2 % jämfört med 3,7 %) 2.

– En studie baserad på data från det Svenska Melanom Registret (SweMR) har visat att stadium IIB-C patienter har en lägre relativ överlevnad än stadium IIIA3. Keytruda har visat sig minska risken för återkommande sjukdom eller död för patienter med melanom stadium IIB-C. Godkännandet av Keytruda innebär att det nu finns ett behandlingsalternativ för denna patientgrupp”,
säger Marcus Andersson, Medicinsk chef för onkologi, MSD Sverige

Uppdaterat vårdprogram – paradigmskifte för bröstcancervården i Sverige

I det uppdaterade vårdprogrammet för bröstcancer rekommenderas användning av genexpressionsanalys för att vägleda beslut om cytostatikabehandling för kvinnor med ER-positiv, HER2-negativ bröstcancer i tidigt stadium.1 På den svenska marknaden finns två godkända tester tillgängliga. Det ena testet, Oncotype DX Breast Recurrence Score®, har utvärderats som både kostnadsbesparande2 och genom flertalet studier bevisats kunna förutsäga sannolik nytta med cytostatika3,4,5,6.

– Uppdateringen av vårdprogrammet innebär ett paradigmskifte för bröstcancervården i Sverige då svenska kvinnor med bröstcancer i tidigt stadium nu får tillgång till ett test som kan avgöra om cytostatika har någon tilläggseffekt till hormonell behandling eller inte. Oncotype DX®-testet som baseras på den enskilda kvinnans genomiska tumörprofil har studerats i randomiserade prospektiva studier vilka visar att majoriteten av kvinnorna inte har nytta av cytostatikabehandling och kan behandlas effektivt med enbart hormonbehandling3,4,5,6. Testet har potentialen att bespara många patienter onödig cytostatikabehandling och därmed undvika biverkningarna som denna behandling ger samtidigt som det säkerställer att de människor som verkligen behöver behandlingen får den säger Neil Yman, Nordic Business Lead vid Exact Sciences.

Enligt det uppdaterade vårdprogrammet bör genexpressionsanalys utföras hos postmenopausala kvinnor med lymfkörtelnegativ, ER-positiv, HER2-negativ bröstcancer vid val av behandlingsmetod där det finns osäkerhet kring tumörens riskkategorisering. Genexpressionsanalys kan även övervägas hos postmenopausala kvinnor med ER-positiv, HER2-negativ bröstcancer med 1–3 positiva lymfkörtlar som bedöms som intermediär risk.1 Ett av testerna som rekommenderas är Oncotype DX Breast Recurrence Score® som tillhandahålls av Exact Sciences, en av världens ledande leverantörer av genexpressionsanalyser. Testet används redan i flertalet länder i Europa och världen och har hittills genomförts på över en miljon patienter.7

Kostnadsbesparande och hälsofrämjande

Inkluderingen av Oncotype DX® – testet i vårdprogrammet kommer efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) genomfört hälsoekonomiska utvärderingar på de två testen som nu rekommenderas. I TLVs utvärdering av Oncotype DX®– testet framkom att användandet av testet förväntas resultera i reduktion av både över- och underbehandling med cytostatika. TLV konstaterade även att användandet av Oncotype DX®-testet leder till förbättrad patienthälsa och kostnadsbesparingar jämfört med nuvarande klinisk praxis.2 Oncotype DX är det enda testet som rekommenderas som validerats i prospektiva randomiserade studier.3,4,5,6

– I jämförelse med Prosigna (den andra metoden som rekommenderas i vårdprogrammet) är Oncotype DX®-testet vad vi hälsoekonomer kallar en dominant metod, det vill säga som både vinner hälsa och sparar resurser, säger Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, efter att ha jämfört de två metoderna utifrån TLV:s HTA-rapporter.8

Patienter kan fortfarande missas

Potentialen hos Oncotype DX Breast Recurrence Score® är dock större än vad som rekommenderas i vårdprogrammet. Detta reflekteras i ASCOs nyligen uppdaterade riktlinjer. ASCOs riktlinjer rekommenderar nu OncotypeDX®-testet för samtliga patientgrupper oberoende av klinisk risk samt även för premenopausala patienter utan spridning till lymfkörtlarna.9

Om Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet
Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet tillhandahåller information om den individuella biologin hos en tumör och underlättar därmed utformandet av individanpassade behandlingsmetoder vid hormonpositiv, HER2-negativ bröstcancer. Testet beställs av läkaren och utförs på en liten mängd tumörvävnad som samlas in under en biopsi eller operation. Efter att testet har utförts får läkarna tillbaka ett så kallat Recurrence Score – ett tal mellan 0 och 100 som indikerar återfallsrisk och uppskattad cytostatikanytta – specifikt för patientens tumör.

Oncotype DX®-testet lanserades 2004, och har sedan dess använts av över en miljon patienter runt om i världen.7 Det ingår i alla större internationella riktlinjer för behandling av bröstcancer, inklusive de från European Society for Medical Oncology (ESMO)10  och St. Gallen International Breast Cancer Conference 11samt American Society of Clinical Oncology (ASCO®)9 och National Comprehensive Cancer Network (NCCN®)12 i USA. Även viktiga europeiska bedömningsorgan för hälsoteknik (HTA) t.ex. National Institute for Health and Care Excellence (NICE)13 i Storbritannien och German Institute for Quality and Efficiency in Health Care (IQWiG)14 har bekräftat Oncotype DX®-testets unika värde.

För mer information gå till: https://www.oncotypeiq.com/sv-SE

 

Referenser

1. Nationellt vårdprogram bröstcancer, 2022-05-04, version 4.0. [Online] https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/brostcancer/vardprogram/ [Cited: June 14th 2022]

2. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html.

3. Sparano JA, Gray RJ, Makower DF, et al. Prospective validation of a 21-gene expression assay in breast cancer. N Engl J Med. 2015;373(21):2005-2014.

4. Sparano JA, Gray RJ, Makower DF, et al. Adjuvant chemotherapy guided by a 21-gene expression assay in breast cancer. N Engl J Med. 2018;379(2):111-121.

5. Paik S, Tang G, Shak S, et al. Gene expression and benefit of chemotherapy in women with node-negative, estrogen receptor-positive breast cancer. J Clin Oncol. 2006;24(23):3726-3734.

6. Kalinsky K, Barlow WE, Gralow JR, et al. 21-Gene Assay to Inform Chemotherapy Benefit in Node-Positive Breast Cancer. N Engl J Med. 2021;385(25):2336-2347.

7. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 .
8. Interview with Lars-Åke Levin, November 2021

9. Andre F, et al. JCO 2022.

10. Cardoso, F. /www.esmo.org/guidelines/breast-cancer/early-breast-cancer. ESMO.org. [Online] 2019. [Cited: May 17th, 2021.] https://www.esmo.org/guidelines/breast-cancer/early-breast-cancer.

11. Burstein, H. July 6th , 2021, Annals of Oncology .

12. National Comprehensive Cancer Network, Inc. NCCN Guidelines for Breast Cancer V.4.2021. [Online] 2021. [Cited: May 17, 2021.] NCCN.org..

13. NICE. NICE DG34: Tumour profiling tests to guide adjuvant chemotherapy decisions in early breast cancer. NICE.org. [Online] December 18, 2018. [Cited: May 17, 2021.] https://www.nice.org.uk/guidance/dg34/chapter/1-Recommendations.

14. (IQWiG), The German Institute for Quality and Efficiency in Health Care. Biomarker tests in breast cancer: New study data indicate advantage for certain patients. IQWiG. [Online] Sept 2018. [Cited: Feb 19, 2019.] https://www.iqwig.de/en/press/press-releases/biomarker-tests-in-breast-cancer-new-study-data-indicate-advantage-for-certain-patients.10059.html.

Uppdaterat nationellt vårdprogram för malignt melanom

Det nationella vårdprogrammet för malignt melanom och bilagan om familjärt melanom har uppdaterats och är fastställt av RCC i samverkan den 21 juni 2022.

Malignt melanom är den femte vanligaste cancerformen för både kvinnor och män. I Sverige diagnostiseras drygt 4 000 invasiva maligna melanom (melanom) i huden årligen och ca 4 000 förstadier till sjukdomen (in situ-melanom). Varje år avlider omkring 500 patienter av melanom i Sverige. Tidig upptäckt och kirurgiskt borttagande av melanom är fortfarande avgörande för prognosen.

Revidering har främst gjorts i ett flertal kapitel. De huvudsakliga förändringarna är:

Ärftlighet: Rekommendationen om screening av högriskindivider med familjär disposition har förtydligats i bilagan om familjärt melanom samt i huvuddokumentet.

Kirurgi: Utvidgad excision och portvaktskörtelbiopsi rekommenderas som standard vid regional stadieindelning för primära melanom med mikrosatellitos/satellitos vid histopatologisk undersökning av den diagnostiska excisionen.

Systemisk behandling:

  • För melanom med avancerad in transit- eller satellitmetastasering är isolerad hypertermperfusion ett alternativ till PD-1-hämmare i monoterapi för att uppnå lokal kontroll.
  • Tebentafusp för patienter som har HLA-uppsättningen HLA-A*02:01 vid metastaserat uvealt melanom har påvisat en överlevnadsfördel och fått godkännande från FDA och EMA.
  • NTRK-hämmarna entrektinib eller larotrektinib bör övervägas vid avancerat melanom som uttrycker neurotrofisk tyrosinreceptorkinas-genfusion (NTRK) för patienter som tidigare fått checkpointhämmare och BRAF- och MEK-hämmare (vid BRAF-muterad sjukdom).
  • Rekommendationen om att vaccination bör undvikas under behandling och 3 månader efter behandling (i stället för tidigare 6 månader) har uppdaterats (förutom vid covid-19-vaccination).

Specifik omvårdnad och rehabilitering vid melanom:  hela kapitlet är reviderat, i avsnittet omvårdnad vid cytostatika har nya textavsnitt tillkommit om biverkningar och egenvårdsråd.

Nationellt vårdprogram för malignt melanom, Kunskapsbanken