Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

KI-forskare får pris för bästa vetenskapliga publikation inom prostatacancer

Tobias Nordström. Foto Ola Danielsson.

Tobias Nordström får pris för bästa vetenskapliga publikation inom prostatacancer. Foto: Ola Danielsson

Docent Tobias Nordström har tilldelats European Association of Urology (EAU) “Prostate Cancer Research Award 2022” för Stockholm3-testet, ett blodprov som på ett bättre sätt kan identifiera de män som har en ökad risk för prostatacancer.

– Jag är mycket glad och hedrad över denna utmärkelse. Det är roligt att man på EU-nivå nu ser det stora värdet av ett förbättrat diagnostiskt verktyg som Stockholm3. Med Stockholm3 innan MR kan man minska antal män som går vidare till MR, utan att missa signifikanta cancrar. Det spar på kritiska resurser, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet och huvudansvarig för STHLM3MR-studien.

2021 publicerades resultaten från STHLM3 MR-studien i The Lancet Oncology. Lancet Editorial beskrev studien som ”ett viktigt steg för smartare screening av prostatacancer”. Artikeln vann också första pris för bästa onkologiska abstrakt på EAU-kongressen 2021. I början av 2022 tilldelades Henrik Grönberg, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, utmärkelsen” Årets cancerforskare 2022” av Cancerfonden för sin världsledande forskning som möjliggör tidig upptäckt av prostatacancer. Henrik Grönberg och hans team, där Tobias Nordström ingår, har under många år bedrivit forskning inom prostatacancerområdet, vilket bland annat resulterat i Stockholm3, som med framgång använts i kliniskt bruk sedan 2017.

Publikationer

Prostate cancer screening using a combination of risk-prediction, magnetic resonance imaging and targeted prostate biopsies: results from the population-based STHLM3MRI trial”. T. Nordström, A. Discacciati, M. Bergman, M. Clements, M. Aly, M. Annerstedt, A. Glaessgen, S. Carlsson, F. Jäderling, H. Grönberg, M. Eklund. The Lancet Oncology, online 12 augusti 2021, doi: 10.1016/ S1470-2045(21)00348-X.

“Cost Effectiveness of the Stockholm3 Test and Magnetic Resonance Imaging in Prostate Cancer Screening: A Microsimulation Study”. S. Hao, E. Heintz, E. Östensson, A. Discacciati, F. Jäderling, H. Grönberg, M. Eklund, T. Nordström, M. Clements. European Urology, online 27 januari 2022, doi: 10.1016/j.eururo.2021.12.021.

Mer om STHLM3 MR-studien

Screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder, PSA-prov i kombination med vävnadsprovtagning, medför att ett stort antal ofarliga tumörer upptäcks (överdiagnostik) och att vävnadsprover tas i onödan. STHLM3 MR-studien är en randomiserad populationsbaserad studie med 12 750 män i åldersgruppen 50 till 74 år. I studien jämfördes standardtestet PSA med Stockholm3 där bägge testerna användes tillsammans med magnetkamera (MR) och riktade vävnadsprover eller tillsammans med traditionell vävnadsprovtagning. Jämfört med dagens standardmetoder, PSA och traditionell vävnadsprovtagning, minskade Stockholm3-testet och magnetkamera överdiagnostiken med 69 procent, med bibehållen upptäckt av farliga tumörer.

Trodelvy rekommenderas vid trippelnegativ bröstcancer

NT-rådet har beslutat att Trodelvy bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad, trippelnegativ bröstcancer (mTNBC) och som tidigare har fått två eller flera systemiska behandlingar, varav minst en av dem mot avancerad sjukdom.

Patienter med trippelnegativ bröstcancer (TNBC) har en mindre gynnsam prognos jämfört med andra former av bröstcancer. Metastaserad TNBC är en aggressiv tumörsjukdom med få behandlingsalternativ. Rekvisitionsläkemedlet Trodelvy har i studier visat sig effektivt i jämförelse med kemoterapi för dessa patienter.

NT-rådet initierade nationell samverkan för Trodelvy i vintras då läkemedlet blev godkänt för försäljning inom EU. Under våren har TLV, företaget och NT-rådet varit engagerade i att påskynda hanteringen för ett svenskt införande.

– För patienter som är aktuella för behandling med Trodelvy finns få behandlingsalternativ och sjukdomens svårighetsgrad anses mycket hög. Därför känns det extra glädjande att alla parter har bidragit till en snabb och konstruktiv hantering, vilket gör att vi nu kan komma med positiva besked till de patienter som väntar på behandling, säger Gerd Lärfars, ordförande för NT-rådet.

Läs hela rekommendationen här

Barncancerfondens projektutlysning har öppnat

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och delar varje år ut 260–300 miljoner kronor. Med en ny strategi för forskningsfinansiering på plats ökar nu budgeten för forskning stegvis under fem år med start 2022.


Britt-Marie Frost, Forskningschef Barncancerfonden

Tack vare framgångsrik forskning är idag femårsöverlevnaden efter barncancer i genomsnitt 85 procent. I takt med den medicinska utvecklingen ökar antalet överlevare årligen, samtidigt är barncancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1–14 år. I takt med att fler överlever så ökar behovet av forskning på behandlingar som genererar färre och mindre svåra komplikationer.*

– Vi har fortfarande några diagnoser med väldigt dålig prognos och där är det viktigt att vi ökar vår satsning så att vi kan hitta nya effektivare behandlingar. För barncancerdiagnoser med bättre utfall handlar det snarare om att se hur de behandlingar som fungerar kan justeras och göras på ett sådant sätt att barnen inte får så många eller så allvarliga sena komplikationer, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Internationalisering ett måste

Förutom projektutlysningen, som stänger i september, utlyser Barncancerfonden även stöd till bland annat medicinsk teknik, forskarutbildningskurser, resor, symposier anslag för barnonkologiskt relevanta samarbetsprojekt inom EU, där större delen av projektkostnaden redan har beviljats på europeisk nivå.

– Utöver att vi stöttar nationella tjänster och forskningsprojekt vill vi bidra till mer samverkan och ett ökat internationellt utbyte. Sverige måste hänga med i den snabba utveckling som sker inom cancerområdet och våra patienter måste kunna vara med i de internationella kliniska studier där de senaste läkemedlen och behandlingarna prövas, avlutar Britt-Marie Frost.

Forskningsfinansieringen i siffror:

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige med över tre miljarder kronor i utdelade medel sedan starten 1982. Barncancerfonden beslutar om medel till forskning två gånger per år. Ansökningarna bedöms av Barncancerfondens prioriteringskommittéer. Just nu finansieras 126 pågående forskningstjänster och 230 pågående forskningsprojekt av Barncancerfonden. Sedan starten 1982 har Barncancerfonden delat ut över tre och en halv miljard till forskningsändamålet.

* Sena komplikationer drabbar 7 av 10 som överlever sin barncancer. Det kan handla om olika kognitiva problem som till exempel hjärntrötthet men också högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, infertilitet samt sekundära tumörer.

 

Positivt CHMP-utlåtande för Imbruvica (ibrutinib)

Positivt CHMP-utlåtande för Imbruvica (ibrutinib): utökad indikation för kombinationsbehandling under fast behandlingstid för vuxna patienter med tidigare obehandlad kronisk lymfatisk leukemi

 

Hela pressreleasen

Geografiska och socioekonomiska skillnader vid screening för livmoderhalscancer

Geografiska och sociodemografiska faktorer påverkar vem som deltar i det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Personer med låg utbildningsnivå och inkomst deltar i programmet i lägre utsträckning.

En ny rapport från Regionala cancercentrum i samverkan visar att det är stora skillnader i Sverige vad gäller prevalens av kvinnor som inte lämnat cellprov de senaste 10 respektive 20 åren, inom ramen för det nationella screeningprogrammet mot livmoderhalscancer.

De redovisade resultaten är till hjälp för att lokalisera områden i Sverige där det bor relativt många kvinnor som inte lämnat screeningprov (cellprov för cytologi/HPV) de senaste 10 respektive 20 åren. Resultaten ger också insikter om karaktären på dessa områden. Inte oväntat handlar det främst om socioekonomiskt svaga områden, men även hemvistområdets lokalisation i förhållande till befolkningskoncentrationer förefaller spela en roll.

– Det ska bli intressant att följa hur erbjudande om självprovtagning kan komma att påverka deltagandet i dessa områden. Icke desto mindre bör man överväga att pröva och utvärdera ytterligare insatser i de områden som vi har lokaliserat med hjälp av geomapping. Insatser i form av modifierad kommunikationsstrategi och/eller förbättrad tillgänglighet till provtagning kan komma att anpassas efter områdeskaraktäristika, säger en av författarna bakom rapporten, rapportförfattaren Ulf Strömberg som är aktiv vid FoU-avdelningen Region Halland samt adjungerad professor vid Göteborgs universitet.

Det kan behövas olika insatser för att nå kvinnor som under lång tid valt att avstå från det nationella screeningprogrammet, eller kvinnor som av annan anledning inte har något analyserat screeningprov i Sverige. Till exempel finns storstadsområden med relativt höga andelar kvinnor födda i icke-västerländska länder som har en hög prevalens av ”icke-screenade”, men inte en lika tydlig prevalens 10-årsuteblivare som fått årliga kallelser. Det finns många kvinnor som kommit till Sverige under de senaste 10 åren och som av något skäl inte börjat delta i det nationella screeningprogrammet.

– Med hjälp av geomapping har vi tagit fram ett viktigt underlag för att kunna rikta och anpassa ytterligare insatser som främjar prevention av livmoderhalscancer – på ett rationellt och precist sätt ur ett befolkningsperspektiv, säger Ulf Strömberg.