Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
We are delighted to invite you to a webinar focusing on caring for patients with metastatic triple negative breast cancer (mTNBC) from the nurse’s perspective. Nurse Anjali Sivajothu, Lead Clinical trials Practitioner at St Bartholomew’s Hospital in London will discuss how they manage patients with mTNBC.
October 3, 2022 | 12:15 – 12:55 (CEST) SE-TRO-0057
Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Charlotta Böiers, forskare vid avdelningen för Molekylär hematologi, Lunds universitet, Svenska Läkaresällskapets Translationella forskningspris för ansökan ”Role of interferon in the initiation of MLL-AF4 associated childhood ALL”. Priset belönar och uppmärksammar translationell forskning.
Charlotta Böiers, forskare vid avdelningen för Molekylär hematologi, Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter.
Charlotta Böiers forskning handlar om uppkomsten av akut lymfatisk leukemi, ALL, hos spädbarn. Barnleukemi utvecklas oftast under de första levnadsåren genom flera mutationer. Vissa barn drabbas dock av den mycket ovanliga sjukdomen ALL redan under sitt första år efter att ha fötts med den aggressiva mutationen MLL-AF4. Pågående studier undersöker om mutationen ensam kan leda till att akut lymfatisk leukemi utvecklas under kort tid, och i sådana fall i vilken cell mutationen uppstår. Genom att kartlägga sambandet kan forskningen på sikt bidra till behandlingen av akut lymfatisk leukemi.− Det är mycket glädjande att min forskning uppmärksammas av Svenska Läkaresällskapet. Förhoppningen är att vi ska upptäcka den cell, eller de celler, där mutationen MLL-AF4 uppstår för att förstå hur den påverkas av mutationen och därigenom få kunskap om hur vi i framtiden kan behandla och hjälpa barn som drabbas av cancer, säger Charlotta Böiers, forskare vid avdelningen för Molekylär hematologi, Lunds universitet.
Prisutdelning äger rum den 8 november 2022 under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid. Pristagaren belönas med 100 000 kronor.
Ökad livskvalitet med palliativ vård i ett tidigt skede och slutsatser om äldres tillgång till sjukhushusvård under pandemin på programmet när landets främsta specialister samlas
Nya resultat som talar för att kombinera livsförlängande och palliativ behandling, första nationella vårdprogrammet för barn och slutsatser om vården av äldre tidigt i pandemin. Under tre dagar sätter Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Nationella rådet för palliativ vård ljuset på behovet av en bättre vård för de 70 000 patienter som varje år blir obotligt sjuka och dör en väntad död.
Fotograf/Källa: Ines Sebalj
– Vårdens utveckling gör att mycket koncentreras till ett räddande av liv och livsuppehållande behandling men vi behöver flytta positionerna och även kunna erbjuda patienter en palliativ vård i framkant, säger Joakim Öhlén, sjuksköterska vid Palliativt centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Sahlgrenska akademin.
Den 5 till 7 september arrangerar Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Nationella rådet för palliativ vård den sjunde nationella konferensen i palliativ vård. Under tre dagar samlas 1100 personer från vårdens olika professioner för att utveckla vården av de drygt 70 000 patienter som varje år drabbas av en obotlig sjukdom.
– En majoritet av de som dör behöver palliativ vård men det är bara en del som behöver det i specialiserad form, så grundläggande kompetens i palliativ vård behöver alla i vården ha. Samtidigt utgör palliativ vård fortfarande en väldigt liten del av de flesta professioners utbildningar.
Under konferensen kommer aktuell evidens för så kallad integrerad palliativ vård att presenteras, resultat som tidigare publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet.
– I stället för att se palliativ vård som något som sätts in när all annan behandling avslutas får patienten palliativ vård parallellt med exempelvis en avancerad cancerbehandling, samtidigt och inte i två spår. Under konferensen kommer resultat från vetenskapliga studier presenteras som beskriver nyttan av att palliativ vård sätts in tidigare och inte koncentreras till livets slutskede, säger Joakim Öhlén.
För första gången kommer också det nationella vårdprogrammet för barn att presenteras.
– Att barn behöver palliativ vård är tack och lov ovanligt. Men barn är inte små vuxna och på samma sätt som övriga specialiteter inom sjukvården är anpassade för barn behöver även den palliativa vården vara det, säger Linnea Carling, vårdutvecklare på Palliativt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektledare för konferensen.
En av programpunkterna handlar också om vården av äldre under pandemin.
– De data som presenteras går emot den bild som rådde i början av pandemin att äldre med covid-19 inte fick tillgång till sjukhusvård.
7:e nationella konferensen i palliativ vård 2022 – Nationell konferens palliativ vård (vgregion.se)
Forskare har identifierat en mekanism som styr cancertumörers tillväxt. I framtiden kan upptäckten leda till nya läkemedel mot en rad olika cancersjukdomar.
Det rör sig om ett protein som binder genetiskt material, och som forskarna nu visar även kontrollerar egenskaper som styr tumörutveckling.Proteinet, som kallas HnRNPK, binder till det budbärar-RNA (mRNA) som de båda generna IER3 och IER3-AS1 kodar för. Dessa gener är högaktiva i flera former av cancer. När HnRNPK binder in till dessa geners mRNA förhindras bildandet av dubbelsträngat RNA mellan dem och de hålls åtskilda.
Tumörtillväxten påverkas
– När dessa RNA hålls separerade hjälper de tumörer som är beroende av tillväxtfaktorer att växa. Utan proteinet HnRNPK neutraliseras de egenskaper som främjar tumörtillväxt, vilket öppnar för utveckling av läkemedel som blockerar proteinet HnRNPK, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Studien visar också att proteinet HnRNPK på liknande sätt binder in till flera andra budbärar-RNA för att förhindra bildande av dubbelsträngat RNA.Upptäckten ger möjlighet att indirekt påverka tillväxtfaktorn FGF-2, som är en välkänd nyckelspelare i processen där stamceller mognar ut till olika celltyper och även för embryons tidiga utveckling.
Färre biverkningar
– Med tanke på den avgörande roll som FGF-2 spelar i människans normala utveckling skulle det ge för stora biverkningar att använda läkemedel riktade direkt mot tillväxtfaktorn. Den mekanism som vi nu identifierat ingår i samma signalkedja, men längre nedströms. Mekanismen har därför potential att bli ett mer attraktivt alternativ för cancerbehandling med färre biverkningar, säger Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Det krävs mer forskning för att säkerställa att fyndet går att överföra från cellodling och studier i möss till människa. I nästa steg planerar forskargruppen att genomföra utökade studier som mer i detalj undersöker hur det paret av gener som regleras av FGF-2 kontrollerar tumörens tillväxtmiljö.
Vetenskaplig artikel:
HnRNPK maintains single strand RNA through controlling double-strand RNA in mammalian cells.
Rekommendation och sammanvägd bedömning
Tillståndets svårighetsgrad är hög.
Tillståndet är sällsynt.
Osäkerheten i det vetenskapliga underlaget är måttlig.
Adjuvant behandling med Tecentriq har visat statistiskt signifikant förbättrad sjukdomsfri överlevnad jämfört med best supportive care i en öppen, randomiserad fas 3–studie.
Inom ramen för regionernas samverkansmodell för läkemedel har nationell upphandling genomförts för Tecentriq. Avtalet innebär att regionerna får en del av kostnaden återbetald.
En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Tecentriq kan betraktas som kostnadseffektivt.
