Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

NT-rådet rekommenderar Jemperli för patienter med återkommande eller avancerad endometriecancer

NT-rådet rekommenderar Jemperli (dostarlimab) för behandling av patienter med återkommande eller avancerad endometriecancer med dMMR/MSI-H som har progredierat under eller efter behandling med platinumbaserad cytostatikabehandling. [i],[ii]

Det maligna tillståndet endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen och årligen drabbas ungefär 1 400 kvinnor. Upp till 30% av patienter med endometriecancer har tumör med dMMR (defekt mismatch repair)/MSI-H (hög mikrosatellitinstabilitet).[iii],[iv] Tumörer med biomarkörerna dMMR- eller MSI-H har en högre mutationsfrekvens och sämre möjlighet att reparera DNA. För dessa patienter rekommenderar nu NT-rådet regionerna att använda dostarlimab för behandling av återkommande eller avancerad endometriecancer.

  • NT-rådets besked är glädjande då det kan möjliggöra att kvinnor med återkommande eller avancerad endometriecancer får tillgång till ett nytt behandlingsalternativ, säger Anna Linnér, medicinsk chef, GSK Sverige.


Om dostarlimab
Jemperli (dostarlimab) är en monoklonal antikropp som binder till PD-1-receptorn på ytan av cancerceller, vilket förhindrar bindning mellan aktiverade T-celler och tumörcellens ligander PD-L1/L2.2 Detta hjälper immunsystemet att identifiera cancern och leder till att den anti-tumorala immunresponsen antingen bibehålls eller re-aktiveras. Behandling med dostarlimab är en form av immunterapi och läkemedlet ges intravenöst, 500 mg var 3:e vecka i fyra cykler följt av 1000 mg var 6:e vecka.

Effekt och säkerhet för dostarlimab studerades i GARNET-studien, en icke-kontrollerad och öppen multicenterstudie med flera parallella kohorter. I kohort A1 rekryterades patienter med endometriecancer med dMMR eller MSI-H som samtliga hade progredierat under eller efter tidigare platinainnehållande behandling. Vid tidpunkten för diagnos var 18,5% av patienterna med endometriecancer med dMMR/MSI-H i stadium IV enligt FIGO, vilket i regel innebär att dottertumörer har spridit sig i kroppen. Vid studiestarten befann sig 65,7% av patienterna i FIGO-stadium IV. Av de 108 patienterna med endometriecancer som ingick i studien svarade 43,5% på behandlingen.

Om endometriecancer
Endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancersjukdomen och den sjätte vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor.3 Endometriecancer uppstår i endometriet, den slemhinna som täcker livmoderns yttersta epitel.[v],[vi] Cancerformen förekommer oftast hos kvinnor som genomgått klimakteriet, men 25% av fallen återfinns hos patienter som ännu inte genomgått klimakteriet, varav 5% är under 40 år.[vii],[viii]

Den huvudsakliga riskfaktorn för endometriecancer är övervikt, men även östrogenbehandling, högt blodtryck och diabetes är riskfaktorer. Chansen till överlevnad är förhållandevis god eftersom patienterna oftast får tidiga symtom i form av blödningar och söker vård, vilket gör att sjukdomen kan upptäckas i ett tidigt skede (cirka 75% stadium I).3

De vanligaste behandlingsmetoderna för endometriecancer är kirurgi i form av hysterektomi, där livmodern avlägsnas genom operation, tillsammans med en så kallad bilateral salpingooforektomi där både äggledare och äggstockar avlägsnas.

[i] Janusinfo.se

[ii] Jemperli (dostarlimab). Produktresumé.

[iii] Regionala cancercentrum i samverkan Nationellt vårdprogram Livmoderkroppscancer (endometrie/corpuscancer). Version 2.0. Regionalcancercentrum. [Online] 15 juni 2021. https://cancercentrum.se/globalassets/varauppdrag/kunskapsstyrning/vardprogram/kommande-vardprogram/2020/201116/nvplivmoderkroppscancer-2020-11-16.pdf.

[iv] Makker V, Green AK, Wenham RM, Mutch D, Davidson B, Miller DS. New therapies for advanced, recurrent, and metastatic endometrial cancers. Gyneco/ Oncol Res Pract. 2017;4(19):1-12.

[v] Dörk T, Hillemanns P, Tempfer C, Breu J, Fleisch MC. Genetic susceptibility to endometrial cancer: risk factors and clinical management. 2020, Vol. 12, 9.

[vi] Kim JJ, Chapman-Davis E. Role of progesterone in endometrial cancer. Seminars in reproductive medicine. 2010, Vol. 28, 1.

[vii] Olson, S.H.; Jewell, E.; Rastogi, R.M. Endometrial Cancer. In Women and Health, 2nd ed.; Academic Press: Cambridge, MA, USA; Elsevier: Amsterdam, The Netherlands, 2013; pp. 1147–1158. ISBN 978-0-12-384978-6.

[viii] Benedet, J.L.; Miller, D.M. Gynaecologic Cancer. In UICC International Union against Cancer Manual of Clinical Oncology, 7th ed.; Pollack, R.E., Ed.; Wiley: New York, NY, USA, 1999; pp. 537–562.

The treatment landscape of locally advanced upper gastrointestinal cancer

Datum & tid:

TISDAG 20 SEPTEMBER 17.30 – 19.00

Varmt välkommen att delta i detta webbinarium där fyra av Nordens ledande experter kommer dela sina erfarenheter kring nuvarande behandlingsalternativ för lokalt avancerad övre gastrointestinal (GI) cancer.

Under det senaste året har immunterapin gjort sitt intåg inom lokalt avancerad övre GI cancer. Vid detta webbinarium kommer kirurgen Jakob Hedberg, Akademiska sjukhuset, och onkologerna David Borg, Skånes Universitetssjukhus Lund, och Per Pfeiffer, Odense Universitetshospital, dela med sig av sin expertis kring de olika behandlingsalternativ som nu finns för patienter med lokalt avancerad esofaguscancer och cancer i gastroesofageala övergången. Pia Österlund, professor och onkolog vid Karolinska Institutet och Tampere University Hospital, kommer leda diskussionen kring kliniska frågeställningar ur ett multidisciplinärt perspektiv.

Agenda:

17:30    Welcome and Introduction

Pia Österlund

17:40    Current treatment options for locally advanced upper GI cancer

Jakob Hedberg and David Borg

18:00    Approved immunotherapy for the treatment of locally advanced adeno and squamous cell carcinoma in upper gastrointestinal cancer

Per Pfeiffer

18:20    Discussion and Q&A

All panel members

 

Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat. Mötet kommer hållas på engelska.

Mer information och anmälan

 

Varmt välkommen!

Alla vi på Bristol Myers Squibb som arbetar med onkologisk immunterapi

Avancerad teknik bidrar till säkrare diagnostisering av cancer

Med nya radioaktiva läkemedel och nya metoder vill sjukhusfysiker Maria Holstensson utveckla precisionen i diagnostiken av olika typer av cancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad teknik som kan bidra till banbrytande framsteg inom precisionsmedicin.

Sjukhusfysiker Maria Holstensson. Foto: Bosse Johansson

Professor Rimma Axelsson och sjukhusfysiker Maria Holstensson. Foto: Bosse Johansson

Redan idag diagnostiseras cancer med hjälp av radiofarmaka som söker sig till tumörer. Då handlar det oftast om radiofarmakat FDG*, ett glukosliknande ämne som en del tumörtyper törstar efter. Maria Holstensson, sjukhusfysiker på Bild och Funktion vid Karolinska universitetssjukhuset, studerar tillsammans med kollegor för tillfället tre nya radiofarmaka som kan användas som tumörmarkörer och avspeglar olika tumöregenskaper.

”FDG avspeglar glukosmetabolismen i kroppen och är det mest använda radiofarmakat som med hög precision kan detektera flertalet tumörtyper men även inflammatoriska tillstånd. För tumörtyper där FDG inte är så sensitivt använder vi andra radiofarmaka. Nu tittar vi på andra radiofarmaka för att få fram andra tumörmarkörer. Till exempel består tumörer i bukspottskörteln till stor del av en stödvävnad, kallad för stroma. Det finns ett radiofarmaka som söker sig till stroma och vi vill veta hur det tas upp av tumören. På sikt hoppas vi kunna visa att det här radioaktiva läkemedlet är bra för att skilja elakartade från godartade tumörer i bukspottskörteln”, förklarar Maria Holstensson.

Ytterligare två substanser testas för diagnostik av bröstcancer respektive prostatacancer. I ett första steg handlar det om att slå fast att läkemedlen faktiskt söker sig till cancern, att de hittar rätt.

Utvecklar metoderna
För att komma vidare i forskningen vill Maria Holstensson också utveckla metoderna. I dagsläget är det vanligaste att man injicerar radiofarmakat i patientens blod, låter patienten vila en tid och sedan tar en bild i en PET-kamera** som visar hur substansen under det tidsspannet har tagits upp i kroppen. Ett alternativ till detta är att låta patienten ligga i kameran redan vid injektion, och samla in data kontinuerligt under en tid, det vill säga ta dynamiska bilder.

”Genom att följa vad som händer med läkemedlet i kroppen över tid kan vi studera hur snabbt det åker ut i blodet, hur snabbt det tas upp i tumören, hur många receptorer det finns i tumören och många andra parametrar. Det tror vi kan ge en tydligare bild av olika samband som är viktiga för diagnosen och framför allt för val av framtida behandling med moderna målsökande läkemedel.”

PET-kamera. Foto: Bosse Johansson

PET-bild som visar upptag av ett radiofarmaka. Foto: Karolinska universitetssjukhuset

Ny teknik för att hämta och separera blod
För att kunna jämföra det forskarna ser i bilderna med vad som faktiskt finns i blodet av det injicerade radiofarmakat behöver de också ta blodprover. Med en så kallad bloddragningsmaskin kan blod kontinuerligt dras från patienten, med en flödeshastighet som forskarna kan bestämma, medan patienten ligger i kameran. Blodet dras genom en detektor som mäter hur mycket radioaktivitet det finns i blodet. Tack vare ett anslag om en miljon kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse ska nu en avancerad bloddragningsmaskin införskaffas.

Anslaget går också till en vätskekromatograf och radiodetektorer som, genom att separera blodet i olika beståndsdelar, gör det möjligt för forskarna att se vad som faktiskt har hänt med radiofarmakat i blodet.

”Vi vill både ta reda på hur mycket av radiofarmakat som finns i blodet och hur mycket som har omvandlats till annat. Detta är en viktig pusselbit när vi vill studera nya radiofarmakas kinetik*** i kroppen. Syftet med kinetiska modeller – som vi kan studera om vi samlar in dynamiska bilder – är att korrelera mätbara data mot olika fysiologiska parametrar. Finns det några prognostiska faktorer i den kinetiska modellen som vi inte har möjlighet att få med statiska bilder?”

Banbrytande
Maria Holstensson ser fram emot att få börja arbeta med den nya tekniken.

”Vi kommer att kunna utvärdera nya substanser på ett helt nytt sätt. Jag är del av ett fantastiskt team där framför allt mina kollegor, läkare Rimma Axelsson samt radiofarmaceuter Thuy Tran och Mohammad Moein har framträdande roller i att ta fram nya substanser. Vi blir banbrytande inom precisionsmedicin när det gäller nya radiofarmaka för karaktärisering av cancer. Det är inte enkelt men det är väldigt spännande och lärorikt att få vara med om. Och det hade inte varit möjligt utan anslaget från Lundbergsstiftelsen.”

*FDG, fludeoxyglucose

**PET-kamera, positronemissionstomografi, ger bild av hur kroppen tagit upp radiofarmaka

*** kinetik, hur snabbt och på vilket sätt kemiska processer sker

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

Professor Ola Spjuths forskargrupp har haft en central roll i samarbetet
Professor Ola Spjuths forskargrupp har haft en central roll i samarbetet. Foto: Mikael Wallerstedt.

En ny studie visar att long-read sekvensering möjliggör tidigare upptäckt av resistensmutationer vid behandling av kronisk myeloisk leukemi. Metoden är idag implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset efter ett framgångsrikt samarbete med Uppsala universitet och SciLifeLab.

Patienter med kronisk myeloisk leukemi (KLM) behandlas i första hand med tyrosinkinashämmare, en effektiv terapi men som vissa vårdtagare med tiden utvecklar resistens mot. Historiskt har sådan resistens profilerats med Sangersekvensering, men nu övergår Akademiska sjukhuset till ny teknik som kan sekvensera avsevärt längre DNA-sekvenser och vars högre känslighet möjliggör tidigare upptäckt av de förvärvade genmutationer som förekommer vid resistens.

– I en valideringsstudie med långläst sekvensering identifierade vi samtliga de 17 mutationer som vi kunde spåra med Sangersekvensering. Dessutom upptäckte vi ytterligare 16 mutationer vars frekvenser ligger under detektionsgränsen för Sangersekvensering. Parallellt med studien har vi byggt en infrastruktur för effektiv hantering av prover och data vid klinik och laboratorium, och idag är metoden implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset, säger Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik.

För patienter medför den nya metoden att resistensmutationer kan upptäckas tidigare än vad som är möjligt med Sangersekvensering. För vårdgivare erbjuder resultatet av analys utförd med long-read sekvensering ett bättre beslutsunderlag vid behandling av KLM.

Ola Spjuth, Farmaceutiska fakulteten
Ola Spjuth, Farmaceutiska fakulteten

– Det här är ett värdefullt framsteg som möjliggjorts av ett resultatrikt samarbete mellan vår forskargrupp vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och SciLifeLabs plattform för Clinical Genomics. Vi är väl medvetna om de utmaningar som kan uppstå i konstellationer där inte minst tid är en ständig bristvara, men längs hela projektet har vi haft stöd av drivande personer och att vi nu nått vårt mål är en tydlig bekräftelse på att det är fullt möjligt att väva samman alla de kompetenser som behövs för framgång inom precisionsmedicin, konstaterar Ola Spjuth.

Systemet förvaltas för närvarande inom ramarna för det nystartade företaget Pincer Bio som, i samverkan med SciLifeLab, erbjuder integrerade lösningar för dataanalys- och rapporteringssteg. All utvecklad mjukvara är tillgänglig som öppen källkod. På sikt är ambitionen att utveckla metoden även för andra tillämpningar.

Hans Lennernäs tilldelas Humboldt Research Award

Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, Uppsala universitet
Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Hans Lennernäs, professor i biofarmaci, har av tyska Alexander von Humboldt Stiftung tilldelats ett Humboldt Research Award. Prissumman på 60 000 euro kommer att delfinansiera en svensk-tysk studie i syfte att utveckla nya läkemedel vid cytostatikabehandling mot cancer.

Hans Lennernäs, professor vid Uppsala universitets institution för farmaceutisk biovetenskap, har tilldelats ett Humboldt Research Award. Priset, som omfattar 60 000 euro, delas årligen ut till ett antal forskare vars resultat haft varaktig betydelse både inom och vid sidan av deras vetenskapliga fält. Beloppet är avsett att finansiera ett projekt som ska utföras i samverkan mellan pristagaren och tyska forskargrupper.

– Jag är mycket tacksam för denna generösa utmärkelse som ger oss utrymme att fördjupa en redan påbörjad studie som vi bedriver i samarbete med Peter Langguth, professor vid Johannes Gutenberg-Universität Mainz. Tillsammans försöker vi identifiera substanser som kan motverka några av de kraftiga biverkningar som ofta uppstår vid cytostatikabehandling mot cancer, för att därefter undersöka möjligheten att utveckla nya läkemedel och terapier baserade på sådana substanser, säger Hans Lennernäs, professor i biofarmaci.

Humboldt Research Award delas ut av tyska Alexander von Humboldt Stiftung. Enligt stiftelsens stadgar ska varje pristagares vetenskapliga gärning vara internationellt erkänd och, framför allt, inge förväntan om fortsatt betydelsefull forskning. Hans Lennernäs tar med utmärkelsen plats bland en exklusiv skara svenska mottagare av Humboldt Research Award, där bland annat Kai Siegbahn (1986), Joseph Nordgren (2006) och Börje Johansson (2017) ingår.


Peter Langguth, Johannes Gutenberg-Universität

–  Hans Lennernäs forskargrupp visar med upprepad framgång hur biomedicinsk forskning kan omsättas i utveckling av praktiskt användbara applikationer. Att Alexander von Humboldt Stiftung nu ger oss möjlighet att i än större utsträckning sammanfoga professor Lennernäs omfattande kunskaper om tarmvävnadens läkningsprocess med vår egen kompetens inom läkemedelstillförsel stärker utan tvekan våra möjligheter till framgång, säger Peter Langguth.Hans Lennernäs har publicerat 270 vetenskapliga artiklar (augusti 2022) och mottagit flera nationella och internationella utmärkelser, bland dem Uppsala universitets innovationspris Hjärnäpplet samt 2020 års APS Award av engelska Academy of Pharmaceutical Sciences. Lennernäs mångåriga samarbete med  U.S. Food and Drug Administration, Livsmedelsverket och University of Michigan, ligger bland annat till grund för det biofarmaceutiska klassificeringssystemet – ett ramverk för klassificering av egenskaper hos läkemedel som idag används av såväl WHO som myndigheter världen över.