Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Succé-bok ges ut igen – 20 år senare

Det är inte bara bokens vackra titel – ”Draken lyfter i motvind”
– som förtjänar att uppmärksammas. Att boken som kom ut för mer än två decennier sedan nu ges ut igen är en lika ovanlig företeelse som författarens livsberättelse. Johanna Brohm (tidigare Strömberg) fick en aggressiv form av leukemi som 23-åring och har i år, drygt 25 år senare, opererats för meningiom. Boktiteln är synonym med hennes eget liv
– mycket motvind men framförallt en stark Drak-kraft.

Svullna lymfkörtlar på halsen är ett symptom som med lätthet kan viftas bort när man är 23 år och precis har startat vuxenlivet med egen lägenhet och en ny, spännande utbildning. Men de allt större lymfkörtlarna lät sig inte negligeras utan pockade alltmer på omedelbar medicinsk uppmärksamhet.
1997 fick unga Johanna Strömberg från Lindesberg diagnosen kronisk lymfatisk leukemi, en form av blodcancer som är vanligast bland äldre män.
– Att personer under 40 år kunde få den här sjukdomen var då så ovanligt att det inte ens fanns någon statistik. Och därmed saknades även möjligheten att ge mig en trovärdig prognos, berättar Johanna, som precis hade börjat på programmet för biomolekylär kemi på Södertörns högskola och valde att tolka svårigheten att få en prognos positivt.

Tack vare studierna hade hon mer kunskaper om immunologi och immunförsvar än många andra 23-åringar och hennes strategi blev att läsa allt om sjukdomen för att lära sig ännu mer – och att skriva en detaljerad dagbok om hela sjukdomsprocessen, inklusive benmärgstransplantationen som bara var en av flera svåra upplevelser.

Läs hela artikeln

Kommentar angående tidigare artikel

Vi publicerar här synpunkter och svar gällande en artikel i Onkologi i Sverige nr 3, 2021, med titeln ”NOAK – bra alternativ till lågmolekylärt heparin vid cancerassocierad venös tromboembolism”. Artikeln är skriven av Tania-Mihaela Nicolaescu, STläkare i onkologi och specialist i internmedicin, och Andreea Sima, specialistläkare i internmedicin, hematologi och onkologi, båda vid Västmanlands sjukhus i Västerås. Synpunkterna kommer från Karin Heby Henricson, MSc, PhD, Scientific Evidence Partner, Oncology Roche, och Vicky Chatzakos, MSc, PhD, Senior Medical Advisor Oncology/Hematology Pfizer, som inleder nedan.

I artikeln står följande: ”Interaktioner mellan NOAK och cancerläkemedel är vanligt förekommande och bör beaktas. NOAK ska inte användas hos patienter under behandling med TKI, doxorubicin eller endokrinterapi med abiraterone eller enzalutamid…” ”NOAK är kontraindicerade i kombination med starka hämmare och inducerare av CYP3A4 och P-glykoprotein (P-Gp) på grund av farmakokinetiska interaktioner som påverkar NOAK plasmakoncentration. Starka hämmare av P-Gp och CYP3A4 som till exempel enzalutamid, abiraterone och vissa tyrosinkinashämmare ökar NOAK plasmakoncentration och blödningsrisken.” Referens till Europeiska hjärtförbundet (ESC) (Steffel et al., 2018, Table 4).

I artikeln har man även lagt in en tabell, Tabell 3, med ett urval av olika cancerläkemedel som listats i Steffel et al., 2018, Table 4:
Påståendena i artikeln har väckt frågor inom hälso- och sjukvården eftersom det i gällande produktresuméer för NOAK (apixaban, rivaroxaban och edoxaban) och TKI (krizotinib, alektinib, entrektinib och pralsetinib) inte står något om kontraindikation mellan dessa substanser. Både till Pfizer (som tillhandahåller apixaban och krizotinib samt ett flertal TKI) och Roche (som tillhandahåller ett flertal TKI), har det inkommit frågor från professionen särskilt med avseende på skrivningarna ”NOAK ska inte användas hos patienter under behandling med TKI” och ”Absolut kontraindikation” (se Tabell 3) mellan NOAK och TKI.

Det är dock korrekt som artikelförfattarna skriver att ”NOAK [är] kontraindicerade i kombination med starka hämmare och inducerare av CYP3A4 och P-glykoprotein (P-Gp) på grund av farmakokinetiska interaktioner som påverkar NOAK plasmakoncentration”. Som starka hämmare omnämns ”vissa tyrosinkinashämmare” och mer konkret krizotinib som exempel.

Läs hela artikeln

Socialstyrelsen ska samordna det nationella arbetet med att bekämpa cancer

EU-kommissionen presenterade förra året en europeisk plan för att bekämpa cancer. Regeringen ger nu Socialstyrelsen i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra planen.

– Sverige har en väl fungerande cancervård. Men vården behöver bli mer jämlik och hela tiden utvecklas utifrån nya kunskaper och behov. Ett starkt samarbete inom EU är en viktig del i arbetet med att bekämpa cancer, säger socialminister Lena Hallengren.

EU-kommissionen presenterade i februari 2021 en europeisk plan för att bekämpa cancer, Europe’s Beating Cancer Plan. Planen omfattar insatser inom områden som prevention och folkhälsa, tidig upptäckt, vård och levnadsvillkor för de som överlevt cancer. Planen omfattar en rad olika insatser såsom beskattning av alkohol och tobak, datadelning, ackreditering av sjukhus och etablerande av samarbete kring sällsynta cancertyper.

Arbetet med implementeringen sker dels i expertgrupper, dels i grupper där respektive medlemsstat förväntas vara representerad, vanligtvis i form av för området relevant myndighet. Socialstyrelsen får nu i uppdrag att samordna det nationella genomförandet av planen.

Socialstyrelsen ska inom ramen för uppdraget även bidra i arbetet med andra relevanta satsningar på området, till exempel inom EU 4 Health Programme. Socialstyrelsen ska vidare:

Verka för att Sverige är representerat i relevanta arbets- och expertgrupper eller liknande. Deltagare kan vara Socialstyrelsen, annan myndighet eller andra aktörer som uppfyller EU:s krav på medverkan. Arbetet ska ske i dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Regelbundet informera relevanta aktörer om det pågående arbetet.

Informera relevanta aktörer om möjligheter till finansiering under EU:s cancerplan samt stötta i ansökningsprocessen i samverkan med Folkhälsomyndigheten.

För uppdraget får Socialstyrelsen under 2022 använda 1 250 000 kronor. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 31 december 2025.

 

När blir regeringsuppdrag tillgängliga digitalt?

Regeringsuppdrag publiceras här på webbplatsen efter att de har expedierats.

Presskontakt

Elin Aarflot

Pressekreterare hos socialminister Lena Hallengren

073-274 23 53

e-post till Elin Aarflot

 

 

Bättre behandlingsresultat vid cancer om läkare och patient pratar om behandlingsalternativen

En cancerbehandling innebär mängder av frågor, information att hantera och beslut om behandling. Studier visar att bättre samtal mellan patient och läkare och delat beslutsfattande leder till bättre behandlingsalternativ med färre biverkningar.

Studier av International Kidney Cancer Coalition (IKCC) visar att patienter med njurcancer och deras läkare inte pratar tillräckligt mycket om behandlingsalternativ.

Att prata om behandlingsalternativ, inklusive tillgång till studier med nya behandlingar, leder till bättre behandlingsresultat. Till exempel säger cirka 90 % av njurcancerpatienterna att de absolut skulle överväga att delta i en klinisk studie om de blev tillfrågade, men färre än hälften tillfrågas någonsin och de flesta har ingen aning om vilka studier som kan vara tillgängliga för dem.

Därför är temat för Internationell Njurcancerdagen 2022 ”Vi måste prata om behandlingsalternativ”. I Sverige genomförs en undersökning om vilken information om sina behandlingar som svenska njurcancerpatienter fått, resultat presenteras efter sommaren.

På Njurcancerföreningens hemsida finns sex frågor som njurcancerpatient eller närstående kan ha med sig i mötet med behandlande läkare.

Media bjuds in till ett internationellt webbinar ”Talking Treatments”, på World Kidney Cancer Day den 16 juni.

Där kommer Rachel Giles, läkare och ordförande för IKCC, att medverka tillsammans med Eric Jonasch, läkare från USA, och Poovan Govender, läkare från Sydafrika. En panel med patienter och vårdgivare från hela världen medverkar också, och de kommer dela med sig av sina kunskaper och personliga erfarenheter, utforska lokala och kulturella utmaningar och svara på frågor från deltagare.

Webbinariet är den 16 juni kl. 14.00 och du kan registrera dig och skicka frågor på worldkidneycancerday.org

Webbinaret kommer att spelas in och finnas tillgängligt efteråt med svensk text.

 

Om njurcancerföreningen

Initiativet till Njurcancerföreningen kommer från läkare, kontaktsjuksköterskor och patienter som tillsammans vet hur avgörande det är med en väl fungerande patientförening. Föreningen skapades 2015 och bygger sakta men säkert upp en bred verksamhet där medlemmarna sätter agendan. Vi arbetar nära professionen och forskningen för att sprida så mycket information som möjligt om sjukdomen, aktuella behandlingar och nya rön. www.njurcancerforeningen.se

Njurcancerföreningen är en del av Nätverket mot cancer – www.natverketmotcancer.se

Protonresan – ett nytt förberedelsematerial i virtual reality som skapar trygghet inför protonstrålbehandling


Foto: IVAR Studios

Många av de barn med cancer som får strålbehandling i Sverige behandlas vid Skandionkliniken i Uppsala. Inför behandlingen på upp till sex veckor krävs mycket förberedelser både för barnet och barnets familj, och under behandlingen bor de flesta familjer på Ronald McDonald Hus. Ett nytt unikt förberedelsematerial i virtual reality har nu tagits fram för att familjerna ska känna sig trygga och väl förberedda inför behandlingen och vistelsen. Materialet heter Protonresan, och är framtaget i nära samarbete mellan Skandionkliniken, Ronald McDonald Hus, Akademiska barnsjukhuset och Barncancerfonden.

Skandionkliniken i Uppsala är den enda klinik i Sverige som behandlar cancer och andra tumörsjukdomar med protonstrålbehandling. De barn som ska genomgå protonstrålbehandling behöver vistas i Uppsala under den långa behandlingstiden, och bor då ofta med sina familjer på Ronald McDonald Hus där de kommer i kontakt med Akademiska barnsjukhuset som är medicinskt ansvariga under behandlingstiden. Att genomgå en protonstålbehandling och vara hemifrån under en lång tid kan skapa oro, och behovet av förberedelse och tydlig information är stort.  

Protonresan är ett nytt förberedelsematerial framtaget för att barn och familjer ska känna sig trygga inför sin vistelse och behandling på Skandionkliniken. Genom VR (virtual reality) kan barnen och familjerna nu virtuellt uppleva de platser och miljöer som de ska besöka under vistelsen. 

– Vi är glada över att genom detta unika samarbete kunna erbjuda alla familjer ett helt nytt format av informationsmaterial som ska hjälpa dem i förberedelserna inför behandlingen och vistelsen. Det är viktigt att vi möter familjernas behov och tillgodoser att de känner sig trygga och förberedda. Denna VR-teknik möjliggör att familjerna på ett enkelt sätt kan ta till sig informationen, som ett virtuellt studiebesök, säger Kärstin Ödman Ryberg, sakkunnig på Barncancerfonden och projektledare för Protonresan. 

Så fungerar Protonresan 

Protonresan består av sju informationsfilmer som kan upplevas på två sätt: genom ett headset anpassat för VR (virtual reality) i ett så kallat 360°-format, samt via en hemsida. Med hjälp av VR-tekniken upplever barnet och föräldrarna att de befinner sig i en digital version av de rum och miljöer de kommer att vistas i under behandlingstiden i Uppsala. De tar på sig ett headset och navigerar sig i den digitala omgivningen genom att vända på huvudet i olika riktningar. En lugn röst guidar genom filmerna och berättar om platserna. Berättarröster finns i dag på svenska, engelska och arabiska, och fler språk planeras. 

Protonresan ska säkerställa likvärdig information 

Protonresan ska ge barn, ungdomar, syskon och deras vårdnadshavare en ökad känsla av egenmakt och trygghet inför protonstrålbehandlingen och vistelsen i Uppsala. Materialet ska ge information på ett relevant, tryggt och nationellt likvärdigt sätt inför behandlingen på Skandionkliniken, boendet på Ronald McDonald Hus och mötet med den barnonkologiska mottagningen, lekterapin och sjukhusskolan på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.  

Protonresans sju filmer går att uppleva via de headset som finns utplacerade på landets sex regionala barnonkologiska centra i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund, samt via webbplatsen protonresan.barncancerfonden.se där mer information om hjälpmedlet finns att hitta. Vill du veta mer om hur protonresan fungerar, besök Barncancerfondens hemsida: Protonresan | Barncancerfonden. 

 

Om protonstrålbehandling (fakta från Skandionkliniken i Uppsala)

  • Vid protonstrålbehandling kan stråldosen ofta koncentreras bättre till själva tumören, jämfört med traditionell strålning. Det gör att metoden kan minska risken för biverkningar. Vid vissa tumörsjukdomar – och för vissa patienter – är protonstrålning därför ett bra behandlingsalternativ.
     
  • Skandionkliniken i Uppsala är den enda klinik i Sverige som behandlar cancer och andra tumörsjukdomar med protonstrålning. Kliniken har varit i drift sedan 2015 och behandlar varje år cirka 300 patienter varav drygt 40 barn.
     
  • Kliniken tar emot patienter från hela Sverige, och är ett nationellt samarbete och drivs på uppdrag av de sju regioner som har universitetssjukhus.
     
  • Kliniken behandlar flera cancer- och tumördiagnoser, den största gruppen är olika former av hjärntumörer.
     
  • Kliniken utför behandlingar i nära samarbete med landets onkologiska kliniker.