Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya långtidsdata för Venclyxto vid KLL

Ny långtidsdata visar att tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi har en bestående progressionsfri överlevnad fyra år efter avslutad kombinationsbehandling med venetoklax

  • 5-årsanalys av fas III-studien, CLL14, (medianuppföljning på 65,4 månader) fortsätter att visa längre progressionsfri överlevnad (PFS) vid en tidsbestämd behandling med venetoklax i kombination med obinutuzumab jämfört med klorambucil i kombination med obinutuzumab hos tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi, KLL
  • PFS var statistiskt signifikant superior för venetoklax i kombination med obinutuzumab jämfört med klorambucil i kombination med obinutuzumab (median ej uppnådd [NR] jämfört med 36,4 månader, (hazard ratio [HR]: 0,35, 95 % konfidensintervall [CI]: 0,26-0,46; P<0,0001)
  • En majoritet av patienterna som behandlades med venetoklax i kombination med obinutuzumab förblir utan återfall fyra år efter avslutad behandling

AbbVie meddelar ny långtidsdata över fem år från fas III-studien, CLL14, som utvärderar ett års tidsbestämd behandling med venetoklax i kombination med obinutuzumab. Resultaten visar att fyra år efter avslutad behandling, så har 60 procent av tidigare obehandlade patienter med kronisk lymfatisk leukemi, KLL, fortsatt längre progressionsfri överlevnad (PFS) och högre andel av minimalt kvarvarande sjukdom (MRD). Resultaten presenterades nyligen på den årliga hematologikongressen, EHA (European Hematology Association Congress).

Fullständigt globalt pressmeddelande återfinns här.

Nya förslag för en jämlik cancervård: Bättre mätning och jämförelser krävs för att minska skillnaderna

Det finns fortfarande vita fläckar där det helt saknas underlag om hur cancervården ser ut i olika regioner. För att få bukt med ojämlikheterna som drabbar många cancerpatienter behövs en årlig mätning som förstärker den nationella uppföljning som redan finns, menar organisationen All.Can Sverige som listar sju förslag för en jämlik cancervård i ett nytt policydokument.

Hälsoklyftorna i Sverige har ökat under de senaste decennierna och under pandemin har en vårdskuld byggts upp som kommer att ta lång tid att beta av. Problemet med den ojämlika vården i Sverige har uppmärksammats i flera rapporter och utredningar. Fortfarande finns ett stort arbete att göra, konstaterar Emma Henriksson, talesperson för All.Can Sverige och med lång erfarenhet inom politiken, bland annat som ordförande i Socialutskottet.


Emma Henriksson

”Alla patienter har rätt till en lika god sjukvård oavsett var de bor eller vem de är, men där är vi inte idag. Vi på All.Can Sverige vill bidra med idéer och fakta som kan användas för att förbättra situationen för cancerpatienter. Bättre mätning och jämförelser är ett måste för att kunna vidta rätt åtgärder”, säger Emma Henriksson.

Ett av All.Cans sju förslag handlar just om att mäta och jämföra mer för att identifiera ojämlikheter i cancervården. Socialstyrelsens Öppna jämförelser är en bra grund för analys, men behöver utvecklas. En ny, årligt återkommande mätning skulle kunna genomföras inom ramen för Öppna jämförelser, föreslår All.Can.

”Tillgång till data krävs för att driva förändring och förbättra sjukvården. Med hjälp av tillgång till så kallad Big data kan man följa upp utvecklingen så att alla i Sverige får tillgång till en bättre sjukvård”, säger Henrik Grönberg, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Capio S:t Göran.

”Vi vill gärna se en livlig debatt om våra idéer för en mer jämlik cancervård och vi kommer att fortsätta ta den här debatten”, avslutar Emma Henriksson.

All.Cans sju idéer för en mer jämlik cancervård:

  1. Hjälp primärvården att upptäcka cancer tidigt
  2. Uppmuntra fler cancercertifierade vårdcentraler
  3. Förnya vårdens styrning för ökad jämlikhet
  4. Utveckla nationella centra för högspecialiserade behandlingar
  5. Inrätta cancerstödprogram för utsatta områden
  6. Utöka åldersgrupper definierade i sjukvården med ”Unga vuxna”
  7. Mät och jämför mer för att identifiera ojämlikhet i cancervården

 

Om rapporten
Förslagen i rapporten Jämlik cancervård – Ett policydokument från All.Can Sverige har tagits fram av en arbetsgrupp som våren 2021 arbetade fram ett antal utgångspunkter och sju rekommendationer. Rapporten publiceras i juni 2022. All.Can Sverige vill ta vårt ansvar för att medverka till en mer jämlik situation för cancerpatienter i Sverige. Vi vill bidra med idéer och fakta som kan användas för att förbättra situationen för de som drabbas av cancer, och om vi lyckas vill vi att det ska spridas och inspirera andra.

Om All.Can Sverige
All.Can Sverige samlar patientorganisationer, akademin, sjukvårdens professioner, life science-industrin och beslutsfattare för diskussioner om effektiv och personcentrerad cancervård. Genom att samla många aktörer kan All.Can utgöra en hävstångseffekt för alla krafter som verkar för en bättre cancervård. All.Can Sverige lanserades i december 2020.

All.Can Sverige är ett samarbete mellan Nätverket mot cancer, Ung Cancer, Bröstcancerförbundet, European Cancer Patient Coalition, Nollvision cancer och Microsoft samt de finansierande företagen Bristol Myers Squibb och Roche.

Färre operationer av misstänkta hudförändringar med nytt arbetssätt

Färre operationer av misstänkta hudförändringar med nytt arbetssätt – erbjuds nu på över 100 vårdcentraler i Stockholm

Foto: Gnosco AB, Jan Torbjörnsson

Med sommaren i antågande påminns många av oss om riskerna med att exponeras för solen. Malignt melanom, som kan orsakas av solen, är en av de cancerformer som ökar snabbast i Sverige. I Stockholms län erbjuds ett nytt sätt att undersöka misstänkta hudförändringar på över 100 vårdcentraler. För patienterna innebär metoden snabbare svar och att färre behöver opereras.

I Region Stockholm får cirka 800 personer diagnosen malignt melanom varje år. Att cancern upptäcks tidigt är avgörande för överlevnaden i sjukdomen.

Den nya tekniken teledermatoskopi möjliggör en mer träffsäker bedömning av hudförändringar redan på vårdcentralen, och färre patienter behöver därmed genomgå operation för att utesluta att hudförändringen är elakartad. Av de drygt 4000 fall som nu undersökts med metoden har nära 200 melanommisstänkta hudfläckar kunnat identifierats men samtidigt har också drygt 80 procent kunnat frikännas utan operation eller annan uppföljning.

– Fram tills nu har vi i många fall fällt hellre än friat, för att vara säkra på att inte missa några maligna melanom. Med teledermatoskopin kan vi vara mer träffsäkra och inte operera patienter i onödan, säger Elinor Nemlander som är specialistläkare i allmänmedicin och projektledare vid Akademiskt Primärvårdscentrum.

Teledermatoskopi började införas på vårdcentralerna runt om i Stockholms län för ett drygt år sedan, och används nu på över 100 vårdcentraler. Ytterligare ett trettiotal vårdcentraler kommer börja använda sig av metoden under juni månad, och under hösten väntas ytterligare 60 vårdcentraler anslutas.

– Att patienten får snabbare och säkrare svar minskar så klart deras oro. Eftersom färre patienter behöver opereras och remitteras sparas också resurser i vården, säger projektledaren Elinor Nemlander.

Teledermatoskopi innebär att läkaren på vårdcentralen tar bilder av hudförändringen med hjälp av teknik monterad i ett särskilt mobilskal på en smartphone. Bilderna tas om vårdcentralsläkaren inte själv kan avgöra om hudförändringen är farlig och skickas till hudspecialister för bedömning.

– Under coronapandemin har färre patienter gått till doktorn för att kolla sina hudförändringar, och vi misstänker därför att det finns fall av malignt melanom som inte upptäckts. Att vi nu kan erbjuda en metod som ger snabbare och säkrare svar ger både en bättre service till patienterna och underlättar arbetet att beta av den vårdskulden, säger Elinor Nemlander.

MTP-rådets uppdaterade rekommendation: Regionerna bör erbjuda Optune vid glioblastom

Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) har förnyat rekommendationen till regionerna om Optune. Rekommendationen innebär ”en uppmaning till regionerna att använda behandlingen och att det är angeläget att den införs på ett jämlikt sätt i landet”.

– Med tanke på att Optune har visats förlänga överlevnaden signifikant hos patienter med glioblastom är det här ett mycket glädjande besked, säger Magnus Jörlin, chef för Novocure i Norden.

Förändringen har kommit till stånd efter att Novocure tecknat ett nytt nationellt ramavtal med regionernas gemensamma inköpscentral.

MTP-rådets nya rekommendation till regionerna är ”att Optune bör användas vid underhållsbehandling av nydiagnostiserade patienter med supratentoriellt glioblastom tillsammans med temozolomid efter genomgången maximal resektion samt avslutad strålbehandling med samtidig kemoterapi”.

Att Optune bör användas innebär enligt MTP-rådets terminologi ”en uppmaning till regionerna att använda behandlingen och att det är angeläget att den införs på ett jämlikt sätt i landet”, medan kan användas ska ses som ett ”bejakande av behandlingen, men med ett större handlingsutrymme för vårdgivare/regioner att prioritera och bedöma vilka resurser som ska läggas på behandlingen och i vilken takt den ska införas”.

Att just denna formulering var problematisk var något som NT-rådet diskuterade redan i mars 2019 då man konstaterat att ”några regioner har uttryckt osäkerhet om produkten ska införas med anledning av att befintlig rekommendation formuleras som att Optune ’kan användas’.”

Jan Liliemark, ordförande i MTP-rådet, säger i ett pressmeddelande att ”det är glädjande att vi nu fått till stånd ett nytt nationellt ramavtal. Rabatten gör att behandlingskostnaderna är acceptabla och vi kan fortsätta att erbjuda patienter med glioblastom en god vård”.

– Jag kan bara instämma, säger Magnus Jörlin. Vi vill inte lägga oss i hur läkarna gör sina bedömningar, men det är viktigt att MTP-rådet nu understryker vikten av att Optune används på samma villkor oavsett var i landet man bor.

Vidare rekommenderar MTP-rådet regionerna ”att använda den avtalskonstruktion för hyresavtal med gemensamma villkor för samtliga regioner som har upprättats i samverkan med företaget Novocure GmbH och Adda Inköpscentral AB.”

Avtalet och rekommendationen började gälla från och med den 9 juni i år.

Kort om Tumor Treating Fields vid behandling av glioblastom
I den randomiserade fas III-studien EF-14 studerades 695 patienter med nydiagnostiserat glioblastom som efter operation fick kombinationsbehandling med strålning och cytostatika (temozolomid). Därefter fick patienterna antingen underhållsbehandling med enbart temozolomid eller temozolomid tillsammans med Optune.

I långtidsanalysen av EF-14 var medianen för total överlevnad för de patienter som fick tillägg av Optune 20,9 månader jämfört med 16,0 månader för dem som enbart fick temozolomid. Både 2- och 5-årsöverlevnad var signifikant bättre i Optune-gruppen, 42 mot 29 procent respektive 13 procent mot 5 i den grupp som bara behandlades med temozolomid. Resultaten från EF-14 är publicerade i artikeln Effect of Tumor-Treating Fields Plus Maintenance Temozolomide vs Maintenance Temozolomide Alone on Survival in Patients With Glioblastoma av Stupp et al. i JAMA, December 19, 2017, Vol 318, No. 23.

Tumor Treating Fields (Optune®) är godkänt för behandling av vuxna patienter med glioblastom i USA, EU och Japan. I USA och EU är Optune också godkänt för behandling av mesoteliom. Ytterligare kliniska prövningar utvärderar Tumor Treating Fields vid behandling av andra svårbehandlade cancerformer såsom icke-småcellig lungcancer, bukspottkörtelcancer och ovarialcancer.

Fördjupade insikter om förvärvad läkemedelsresistens vid KRAS G12C-muterad cancer

ASCO 2022, världens största cancerkongress som nyligen hölls i Chicago, presenterades den mest omfattande analysen hittills av sannolika mekanismer för förvärvad resistens mot sotorasib, den första godkända KRASG12C-hämmaren.

– Det här är kunskap som är avgörande för att kunna utveckla strategier mot resistensutveckling mot en ny viktig grupp av lungcancerläkemedel, säger Johan Botling, docent i patologi vid Uppsala universitet.

I början av året godkändes Lumykras (sotorasib) som den första målriktade behandlingen mot KRAS G12C-muterad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Introduktionen av Lumykras betraktas som ett viktigt genombrott då man i närmare 40 års tid försökt men inte lyckats ta fram ett läkemedel som specifikt riktas mot KRAS-proteinet (KRAS = Kirsten RAt Sarcoma virus), en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer.

En tvåårsuppföljning av studien som låg till grund för godkännandet av Lumykras visade nyligen på en responsduration på över ett år hos patienter med NSCLC, vilket får ses som positivt med tanke på hur tungt förbehandlade patienterna i studien var. Bättre förståelse för de mekanismer som ligger bakom resistensutveckling skulle potentiellt kunna ligga till grund för strategier som motverkar denna utveckling vilket skulle kunna förlänga responsens duration ytterligare.

Det som Bob T. Li, onkolog vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, nu genomfört tillsammans med sina kolleger är den största utvärderingen av förvärvad resistens mot sotorasib.

I analysen utvärderades mutationsmönster som kan tänkas leda till sotorasibresistens hos patienter i fas I/II-studien CodeBreaK100. Cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) från plasmaprover från 67 patienter med NSCLC och 45 med kolorektalcancer (CRC) samlades in och analyserades både vid baslinjen och vid progression. På så vis kunde forskarna identifiera minst en tillkommen förvärvad genetisk förändring vid progression hos 19 (28 %) NSCLC-patienter och 33 (73 %) CRC-patienter.

Av analysen att döma tycks resistensutvecklingen vara väldigt heterogen i såväl NSCLC som CRC med avseende på nyförvärvade mutationer, men det verkar som att det ofta handlar om förändringar som styr signalvägar för celltillväxt, så kallade RTK (receptortyrosinkinaser). I många fall handlar det om nytillkomna mutationer i RTK såsom EGFR, METoch ROS1 som driver på resistensutvecklingen. Av detta drar Li och hans kolleger slutsatsen att det sannolikt vore meningsfullt att undersöka potentialen av att kombinera sotorasib med uppströmshämmare av RTK, såsom SHP2- eller EGFR-hämmare (SHP2 = Src homology-2 domain-containing protein tyrosine phosphatase-2, EGFR = epidermal growth factor receptor).


Johan Botling, foto Stefan Johansson, TTV

– Flera av de här nytillkomna mutationerna är i sig potentiellt behandlingsbara med andra redan godkända målriktade läkemedel, men helhetsbilden är betydligt mer komplex än så, säger Johan Botling. Det här är förvisso en viktig analys av faktorer som ligger bakom förvärvad resistens mot hämmare av KRASG12C, men mer kunskap behövs om effekterna på cancerceller vid behandling med denna nya typ av målriktade läkemedel. Ökad förståelse är viktig för att kunna förhindra eller fördröja resistensutveckling.

Läs abstract på ASCO:s webbplats: Bob T. Li, et al. Largest evaluation of acquired resistance to sotorasib in KRAS p.G12C-mutated non–small cell lung cancer (NSCLC) and colorectal cancer (CRC): Plasma biomarker analysis of CodeBreaK100.