Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Forskar om immunförsvaret för bättre behandling vid spridd bröstcancer

Immunterapi används allt mer som behandlingsmetod vid spridd cancer. Men på bröstcancer fungerar befintliga immunterapier inte så bra. Professor Karin Leandersson och hennes forskargrupp arbetar med att ta reda på varför. Det arbetet, som inkluderar att studera det mänskliga immunförsvaret på cell- och molekylär nivå, kan nu accelerera tack vare pengar från Lundbergs Forskningsstiftelse som går till inköp av en maskin för cellanalys. ”En oerhört viktig maskin för oss,” säger Karin Leandersson.

 

Karin Leandersson, foto Kennet Rouna

Varje år får omkring 1 500 kvinnor diagnosen spridd bröstcancer och cirka 5 500 lever med diagnosen. Behandlingsmetoderna utvecklas och det går idag att bromsa sjukdomen, men inte alltid att bota den. Karin Leandersson är professor i tumörimmunologi på Clinical Research Center vid Lunds universitet. Hennes mål är att identifiera ännu okända mekanismer i immunförsvaret som påverkar cancerns spridning och därmed bidra till nya och bättre behandlingsstrategier för spridd bröstcancer.

Cancer strävar efter att sprida sig. Immunförsvaret känner igen och reagerar på cancerceller. Ofta leder det till att cancercellerna dödas. En viss form av immunterapi, som belönades med 2018 års Nobelpris i fysik eller medicin, går ut på att hindra immunförsvarets bromsar så att det blir ännu bättre på att bekämpa cancer. Det är en behandling som hjälper allt fler patienter med spridd tumörsjukdom. Men inte alla. Vid spridd bröstcancer verkar immunförsvaret göra tvärtom. Istället för att bli mer aktivt efter att ha identifierat en tumör så börjar det bromsa sin egen process.

Medfött och förvärvat immunförsvar
Människans immunförsvar består av två delar: Det medfödda systemet som aktiveras väldigt snabbt, och det förvärvade systemet som består av lymfocyter (vissa vita blodkroppar) och över tid bygger upp ett specifikt, immunologiskt minne – ett stärkt immunförsvar. Det förvärvade systemet styrs i hög grad av det medfödda systemet och det är lymfocyterna i det förvärvade systemet som är effektiva mot cancerceller.

Karin Leandersson leder ett forskningsprojekt som undersöker varför bröstcancer leder till ett nedtryckt immunförsvar.
”Vi studerar de medfödda immuncellernas bromsmekanismer och deras effekter på det förvärvade systemet och på patienternas tumörer. Dessutom undersöker vi om immunförsvaret aktivt påverkar spridningen av bröstcancer till ställen i kroppen där immunförsvaret inte kan komma åt cancern.”

Nya forskningsrön
Dagens kunskap om immunförsvarets roll vid cancer kommer i hög grad från studier på möss. Men Karin Leandersson och hennes medarbetare, som arbetar med blod- och vävnadsprover från cancerpatienter, har gjort den viktiga upptäckten att det inte alltid går att överföra den kunskapen till människor. I en del fall agerar immunförsvarets celler på motsatt sätt i människor jämfört med i möss.

”I det medfödda immunförsvaret finns vissa signalmolekyler som produceras snabbt för att gasa eller bromsa immunförsvaret. Vi har hittat en signalmolekyl som bromsar immunförsvaret i människa men gasar på immunförsvaret i möss. Forskningen har kommit långt på att studera möss men vi behöver bli bättre på att överföra den kunskapen till människa.”

Den nya insikten om skillnader i immunförsvaret hos människa respektive mus gör analyser av immunceller i prover från patienter – vilket är vad Karin Leandersson arbetar med – än viktigare. Det går att se mycket i ett enkelt blodprov och det är en stor fördel enligt Karin Leandersson.

”För att kunna analysera tumörceller krävs kirurgiska ingrepp och vävnadsprover. När det gäller immuncellerna räcker det oftast med ett blodprov, men inte alltid. Det hör till det vi undersöker – vad kan man få ut av medfödda immunceller i blod? Går de till exempel att använda som biomarkörer för ett visst stadie av sjukdomsprocessen?”


Bild som visar cancerceller (gula) och immunceller (röda makrofager och blå-gröna lymfocyter)

Ny utrustning avgörande
Tack vare en miljon kronor i stöd från Lundbergs Forskningsstiftelse kan Karin Leandersson och hennes forskargrupp nu köpa in en ny maskin för cellanalys. Med den kan forskarna skilja de olika cellerna åt och hitta just de celler som de vill studera.

”Den nya maskinen är helt avgörande för oss och nu prioriterar jag att driva fram inköpet så snabbt det går. Det handlar om en mycket central del av vårt arbete som inte är möjlig utan en bra utrustning för cellanalys.”

Väl på plats kommer den nya apparaturen att vara till nytta också för många andra cancerforskare på Clinical Research Center. Förutom bröstcancer handlar det om prostatacancer, koloncancer, cancer i bukspottskörteln med flera cancersjukdomar som drabbar många och som i sena stadier inte går att bota i nuläget.

ASCO 2022 – bättre överlevnad med Vectibix jämfört med VEGF-hämmare vid metastaserande kolorektalcancer

EGFR-hämmaren Vectibix i kombination med cytostatika ger påtagligt förbättrad total överlevnad vid första linjens behandling av patienter med icke-operabel avancerad kolorektalcancer (mCRC) jämfört med VEGF-hämmaren bevacizumab i kombination med cytostatika. Det visar data från PARADIGM, den första prospektiva randomiserade studien som utvärderar dessa behandlingsalternativ för patienter med vildtyp RAS mCRC.

– De här resultaten bekräftar värdet av EGFR-hämmaren Vectibix i kombination med cytostatika som första linjens behandling för patienter med vänstersidig kolorektalcancer, säger Jan-Erik Frödin, docent i onkologi och en av de ledande experterna på området.

De nya data presenterades vid the American Society of Clinical Oncology (ASCO) Annual Meeting i Chicago, världens största cancerkongress.

PARADIGM är en randomiserad fas III-studie som jämför effekt och säkerhet av Vectibix med bevacizumab, båda i kombination med mFOLFOX6, hos patienter med icke-operabel avancerad mCRC (n=823) i första linjens behandling. Studien, som genomfördes i Japan av Takeda, är den första prospektiva studien som utvärderar dessa behandlingsalternativ hos patienter med vildtyp-RAS mCRC. Det primära utfallsmåttet var total överlevnad (OS) hos patienter med primärtumör på vänster sida (nedåtgående kolon, sigmoideum och rektum) och vid positivt utfall följt av OS i hela ITT-populationen.

Resultaten visar att kombinationen Vectibix och mFOLFOX6 ger signifikant förbättrad total medianöverlevnad (mOS) jämfört med bevacizumab plus mFOLFOX6, 36,2 månader mot 31,3. Hos patienter med vänstersidig primärtumör var överlevnadsfördelen ytterligare något större, 37,9 månader i Vectibix-gruppen mot 34,3 månader bland dem som fick bevacizumab.

– I Sverige har vi stor och lång erfarenhet av att behandla den här patientpopulationen med Vectibix och cytostatika. PARADIGM-studien bidrar nu med prospektiva data vilket tidigare saknats. Sidoskillnaden mellan vänster- och högersidig cancer är intressant och viktig. För de vänstersidiga tumörerna som är vildtyp RAS stärks indikationen att använda EGFR-hämmare tillsammans med cytostatika i första linjen, säger Jan-Erik Frödin och utvecklar sitt resonemang:

– Tidigare studier pekar på en betydande skillnad vad gäller antikroppseffekt mellan vänster- och högersidiga tumörer. Denna studie inkluderade få högersidiga tumörer och resultaten särredovisades inte varför vi inte kan dra några slutsatser för de högersidiga tumörerna.

Inga nya säkerhetssignaler observerades i studien.

Paradigmskifte i njurcancervården – Snabb utveckling av nya behandlingsmöjligheter

Paradigmskifte, golden age, rekordsnabb utveckling av nya behandlingar. Det finns många sätt att beskriva det som händer inom njurcancerområdet just nu. Från att länge ha varit en svårbehandlad cancerform finns det idag en rad god kända behandlingar som förlänger överlevnaden. Och för första gången kan numera även njurcancerpatienter få adjuvant behandling. Västra Götalandsregionen är tidigt ute när det gäller implementeringen av de nya behandlingsmetoderna.
– Ja, det är nu det händer och jag är glad över att få vara med under den här tiden, säger onkologen Emma Mangelus, som arbetar i njure/melanom-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Under de senaste åren har det skett en närmast explosionsartad utveckling inom njurcancervården, främst inom området immunterapier där ett stort antal nya indikationer inom gruppen PD-1- och PD-L1- hämmare nyligen har godkänts. Tack vare nya läkemedel och nya kombinationsbehandlingar finns det nu goda möjligheter att erbjuda även njurcancerpatienter effektiv behandling.

– Eftersom njurcancer inte är känslig för strålning eller cytostatika innebär de nya terapierna ett stort genombrott inom detta område. Vi har arbetat med så kallad dubbel immunterapi som första linjens behandling vid intermediär och högrisk klarcellig njurcancer, den vanligaste formen av njurcancer, sedan 2018 och under det senaste halvåret har vi även använt oss av några av de nyligen godkända kombinationsbehandlingarna, det vill säga TKI och checkpointhämmare.

FRAMGÅNGSRIKT ARBETE I TEAM
Det finns flera förklaringar till att man ligger långt framme med dessa nya behandlingar i Göteborg. En är att man här arbetar med njurcancer och malignt melanom i ett team.
– Malignt melanom var en av de första cancersjukdomarna som behandlades med immunterapi, så vårt team har stor erfarenhet av att arbeta med dessa läkemedel som har visat sig vara effektiva också vid njurcancer. Vi lär oss av varandra, förklarar hon. Den andra förklaringen är att Västra Götalandsregionen har ett system för introduktionsfinansiering för nya läkemedel, så kallat ordnat införande, för att pröva dessa nya läkemedel under två år.

– Vi har tillgång till alla nya godkända kombinationsbehandlingar, både TKI-preparat som kan ge en snabb effekt och immunterapi där effekten dröjer men kan bli långvarig. Vid vissa aggressiva former gäller det att agera snabbt, och just kombinationen av TKI och immunterapi kan ge en både snabb OCH långverkande effekt. Studier visar att cirka tio procent av patienterna uppnår komplett remission, det vill säga att all mätbar sjukdom försvinner, och att överlevnaden ökar jämfört med enbart behandling med TKI-preparat.

Läs hela artikeln

Prostatacancerförbundet får allt större inflytande ”Vi drar på som ett lokomotiv – sedan får vården hänga på”

Det är Sveriges vanligaste cancersjukdom med omkring 10 000 nya fall per år. Att Prostatacancerförbundet nu har omkring 12 000 medlemmar och ett allt större inflytande på vården är inte förvånande. Aktiv, ofta humoristisk, marknadsföring och en välfylld forskningsfond, har bidragit till att förbundet är en politisk kraft att räkna med. Något som ordförande Kent Lewén, tidigare kommunalråd i Karlskrona och pappa till Mustaschkampen, är mycket nöjd med.

Kent Lewén valdes till ordförande för Prostatacancerförbundet förra året, men han har varit aktiv medlem länge.
– Jag var med och byggde upp föreningen Viktor i samband med att jag fick min diagnos 2008. Idag har vi 27 föreningar i landet och vi får nya medlemmar hela tiden, säger Kent Lewén, som har varit politiker i Liberalerna i många år. Han var kommunalråd i Karlskrona mellan 2003 och 2010 och är idag vice ordförande i äldrenämnden. Idén till den mycket framgångsrika kampanjen Mustaschkampen 2015 kom från honom.

– Vi blev inspirerade av Bröstcancerförbundets Rosa bandet och valde att använda den internationella symbolen Blå bandet som skapades i USA i mitten av 90-talet. Men vi
behövde ett ännu bättre varumärke och då lanserades den blå mustaschen. Att vara ordförande i ett så stort förbund kräver ett äkta engagemang och det är verkligen ingen bristvara hos Kent Lewén, som är full av förslag på hur vården av prostatacancerpatienter kan – och bör – förbättras.

– Vårt främsta fokus är att ta ordentligt hand om våra medlemmar. Vi har som mål att vi ska ringa upp alla nya medlemmar direkt och fråga hur vi kan hjälpa till. Medlemmarna
är vårt viktigaste uppdrag.

HOPPAS PÅ ALLMÄN SCREENING
Frågan om allmän screening kommer längst upp på kravlistan till landets sjukvårdspolitiker.
– Det gäller att komma igång med OPT (organiserad prostatacancertestning) i hela landet nu. Risken för överbehandling är mycket mindre idag än tidigare. Vården har blivit bättre på att differentiera patienter och vi räknar med att OPT ska leda till allmän screening vilket skulle kunna rädda omkring 1 000 liv per år, säger han och tillägger att förbundet precis har publicerat en rapport som visar vilken biopsimetod som är att rekommendera för att minska risken för svåra infektioner och sepsis.

– Vi stöder EAU:s (European Association Urology) rekommendation om transperineala biopsier, det vill säga genom huden mellan ändtarmen och pungen istället för via
ändtarmen. Det finns statistik som visar att omkring fem procent av alla får svåra infektioner av det traditionella sättet att ta biopsier. Om alla kliniker går över till den här
provtagningsmetoden skulle man spara både pengar och onödigt lidande och dessutom minska antibiotikaanvändningen. Vårdrelaterade infektioner kostar upp till 100 000
kronor per patient, påpekar han. En annan viktig fråga för förbundet handlar om att man vill ha större insyn i kvalitetsstatistik på kliniknivå.

– Vi vill bland annat kunna se detaljerade redovisningar av kirurgernas resultat och se rapporter om vårdskador, men där finns det tyvärr fortfarande ett starkt motstånd som vi har lite svårt att acceptera. Tydliga, konstruktiva och respektfulla dialoger är något vi efterlyser. Rehabilitering är ett annat, av sjukvården ofta eftersatt, område som förbundet engagerar sig i.
– Vi tar fram pengar till detta och har bland annat givit stöd för utveckling av ett program för sexuell rehabiitering som förhoppningsvis ska nå patienter via 1177. Dessutom har vi köpt in 14 platser under en vecka på Frötuna Gård. Det är än så länge ett pilotprojekt men vi hoppas att det ska skapa ringar på vattnet, att vi ska lära vården mer om rehabilitering.
– Vi drar på som ett lokomotiv och sedan får vården hänga på, tillägger han lite skämtsamt.

UTBILDAR PATIENTREPRESENTANTER
En lite svår nöt att knäcka är enligt Kent Lewén frågan om utbildning av de lokala föreningarnas patientrepresentanter i sjukvården när det gäller sjukdomsförlopp, behandling
och hur vården fungerar i Sverige.
– Det är en angelägen fråga att lyfta och vi satsar nu på att utbilda cirka 100 personer i första vändan. Jag har myntat uttrycket ”flera ska kunna mera”, och på detta tema har
vi nu genomfört det första steget i vår grundutbildning. Just nu skrivs också en ny bok om prostatacancer som finansieras av förbundet. För att kunna påverka prostatacancervården både inifrån och utifrån är Prostatacancerfonden ett viktigt verktyg. I år har 12,9 miljoner kronor delats ut till omkring 20 olika forskningsprojekt. Förra året var summan något högre, 14,7 miljoner medan ”bara” 550 000 kronor delades ut 2011. På endast tio år har forskningsanslagen med andra ord ökat med 2 500 procent, vilket är ett tydligt bevis på att effektiv marknadsföring lönar sig för en patientorganisation – och framförallt för landets prostatacancerpatienter.

– Mer än 90 procent av våra pengar går till forskning, opinionsbildning och utveckling. Väldigt lite går till administration. Den största utmaningen just nu är att få bukt med vårdköerna i landet. Det finns tyvärr inga morötter för regionerna att kapa köerna, här behövs kanske något av en gräsrotsrevolution, säger Kent Lewén.

Läs hela artikeln

Stor glädje att få träffas på riktigt igen när Uppsala bjöd på fullmatade dagar

”Äntligen!” Med detta ord, som på ett träffsäkert sätt ramade in känslan för hela mötet, inledde professor Gustav Ullenhag från SOF:s vetenskapliga kommitté Onkologidagarna på Uppsala slott den 22 mars klockan 13.00. Och mycket riktigt var det äntligen dags för Onkologidagarna att gå av stapeln igen efter två förlorade år under Covidpandemin. Äntligen gick det att anordna ett fysiskt möte igen och äntligen kunde onkologiintresserade från hela landet lämna sina datorskärmar och virtuella möten och träffas och umgås på riktigt.

Onkologidagarna hade dock, såsom brukligt är, smygstartat redan dagen innan med en STkurs i palliativ medicin som hölls digitalt. Kursen tog upp viktiga ämnen såsom lindring av smärta och andra vanliga symtom hos palliativa patienter, men även diskussioner kring etiska överväganden och när det är lämpligt att hålla brytpunktssamtal. Under måndagen hölls även ett Nationellt möte för svensk strålbehandling på Norrlands Nation. Detta var det första mötet i sitt slag, där syftet var att samla landets strålbehandlingsintresserade för att hitta vägar framåt för att utveckla svensk strålbehandling, som på senare år halkat efter i internationella jämförelser.

Första punkten på programmet efter Ullenhags inledningstal var en hederföreläsning anordnad av Sjuksköterskor i Cancervård. Titeln på föreläsningen var Human Sexuality in Cancer: Causation, Impact & Recovery och den hölls av Daniel Kelly som är sjuksköterska i grunden och professor vid School of Healthcare Sciences, Cardiff University, Wales. Kelly tog upp den mytbildning och skambeläggning som finns associerad med sexualitet hos cancerpatienter och de konsekvenser som detta får för den enskilda patienten och dennes partner. Han berättade om sin egen forskning på män med prostatacancer och deras upplevelser kring hur sexualiteten påverkats av cancerbehandlingen och hur de upplever bemötandet från sjukvården.

Hans forskning visade att dessa problem sällan tas upp, varken av patienten eller av sjukvårdspersonalen och att skälen till detta kan vara multifaktoriella men där det verkade finnas ett samband mellan mer avancerad sjukdom och en lägre benägenhet att prata om dessa besvär. Kelly, som även är delad ordförande i HPV Action Network som verkar inom ramen för European Cancer Organisation, tog även upp vikten av HPV-vaccination hos både flickor och pojkar för att förebygga all HPV-orsakad cancer, det vill säga cancer i cervix, vulva, vagina, anus, penis och orofarynx. Nätverket arbetar aktivt med att påverka politiska beslutsfattare, främst med fokus på de länder i Europa som ligger efter med HPV-vaccination, för att försöka öka vaccinationsgraden i befolkningen. Kelly tog även upp forskningsresultat som pekade på en möjlig koppling mellan HPV och prostatacancer

– dock behövs mer forskning för att bekräfta ett sådant samband.

VAR GÅR GRÄNSEN?
Temat för årets onkologidagar var ”Var går gränsen” och på temat åldersrelaterade gränsdragningar hölls tre presentationer:

• Cecilia Petersén, PhD, överläkare och barnonkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, pratade om uppföljning av barn med cancer i vuxen ålder.
Hon beskrev den ökade överlevnaden vid barncancer som i sin tur leder till fler vuxna överlevare med seneffekter av barncancerbehandlingen som behöver följas upp. Med anledning av detta finns sedan 2018 ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning av barncancer. Petersén berättade om hur uppföljningen av seneffekter är organiserad, om nyckelbesöket vid 25 års ålder och vilka seneffekter som följs upp. Hon pratade även om det så kallade SALUB-registret, som är ett underregister till Svenska Barncancerregistret,
där fokus ligger på dokumentation av seneffekter efter behandling.

Läs hela referatet