Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

CAR T-cell therapy makes its mark in CLL

Patients with chronic lymphocytic leukemia (CLL) have already benefitted immensely from the development and clinical application of CAR T-cell therapies, and investigators are aiming to fill remaining unmet needs by refining optimal administration practices, according to David L. Porter, MD, in an article published at OncLive®.

Patients with CLL were some of the very first patients we treated with CAR T-cell therapy here at the University of Pennsylvania back in 2010, Porter said.

– So, we have a long experience with these agents. We have follow-up now of over 13 years in some of our initial patients who were treated.

In March 2024, lisocabtagene maraleucel (liso-cel; Breyanzi) became the first CAR T-cell therapy to be approved by the FDA for the treatment of patients with CLL or small lymphocytic lymphoma, gaining approval in patients who received at least 2 prior lines of treatment, including a BTK inhibitor and a BCL-2 inhibitor. The approval was supported by findings from the phase 1/2 TRANSCEND CLL 004 study (NCT03331198) which showed patients treated with liso-cel (n = 65) achieved a complete response (CR) rate of 20% (95% CI, 11.1%- 31.8%). Notably, the median duration of response (DOR) was not reached (NR; 95% CI, 15 months-NR) at the data cutoff; the 12- and 18-month DOR rates were 100% and 87.5% (95% CI, 38.7%-98.1%), respectively.

In an interview with OncLive®, Porter, the director of the Center for Cell Therapy and Transplant, as well as the Jodi Fisher Horowitz Professor in Leukemia Care Excellence at Penn Medicine in Philadelphia, Pennsylvania, discussed the highlights from a presentation he gave during the 2024 Vanderbilt Stem Cell Transplant and Cellular Therapy Symposium in May regarding the current standing of CAR T-cell therapy in the CLL treatment paradigm as well as the unmet needs and future research avenues in the space.

Läs hela artikeln

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ska följas upp

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024. Socialstyrelsen ska även följa upp de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering i överenskommelsen.

Socialstyrelsen ska:
• inom ramen för uppföljningen av regionernas arbete med SVF:
1. Ta emot rapportering från regionerna om arbetet med SVF.
2. Återkoppla till regionerna i de fall som rapporteringen inte är fullständig.
3. Sammanställa rapporteringen på nationell nivå samt ta fram och redovisa övergripande nationella slutsatser.
4. Utifrån rapporteringen redovisa om villkoren för den andra utbetalningen av medel till regionerna för arbetet med SVF är uppfyllda.
5. I de fall som villkoren för den andra utbetalningen inte är uppfyllda, beskriva avvikelser samt hur regionerna arbetar med att förbättra situationen.
• inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild över de särskilda satsningarna.
• genomföra uppdraget i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.
• senast den 15 november 2024 delredovisa uppdraget och senast den 31 mars 2025 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Socialstyrelsen ska inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild. Uppdraget ska genomföras i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.

Läs hela artikeln

Ny forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

Läs hela artikeln

Regionala Cancer Centrum – RCC

Psykosociala avstämningssamtal
På Södra Älvsborg sjukhus infördes psykosociala avstämningssamtal efter avslutad behandling mot barncancer som ett projekt. Idag är avstämningssamtal en del av det dagliga arbetet och erbjuds till alla familjer med ett barn som blivit behandlad mot cancer. Familjerna hjälper varandra att minnas hur de upplevt tiden på sjukhuset, och samtalen ger möjlighet att diskutera olika perspektiv.

– Familjen hjälper varandra att minnas hur de upplevt tiden på sjukhus och tillsammans beskriver de exempelvis hur de kände första gången de fick reda på sjukdomen. En person i familjen kan ha uppfattat en sak på ett sätt och en annan på ett annat sätt. Det blir ofta fina samtal, berättar Sara Anell, psykolog på Barn- och ungdomskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus.

Nationell nätverksträff för kontaktsjuksköterskor
Närmare fyrtio kontaktsjuksköterskor inom barnonkologin samlades i Stockholm för den första nationella nätverksträffen. Initiativet syftade till att knyta nya band och dela erfarenheter. Rollen som kontaktsjuksköterska inom barncancervården är relativt ny, och under träffen diskuterades arbetssätt och förutsättningar i olika delar av landet. Målet är att ses en gång om året.

– Det är en givande roll där vi får möjlighet att följa familjerna under en längre tid och verkligen lära känna dem. Under träffen var det intressant att höra hur man arbetar i andra delar av landet. Det ser väldigt olika ut vad man har för förutsättningar och hur det är organiserat, säger på Karolinska Universitetssjukhuset, initiativtagare till nätverket.

Nationell handlingsplan för barncancer
Rehabilitering och långtidsuppföljning efter barncancer, aktiva överlämningar mellan barn- och vuxenvård, barnanpassad patientinformation, nya typer av behandlingssalar, större grepp om fortbildning och nätverk för att jobba nationellt direkt. Det är några av de områden som utvecklats snabbare tack vare den nationella handlingsplanen för barncancer.

Läs hela artikeln

PCiP – Prostatacancer i praktiken – Vad alla behandlande läkare bör känna till

En utbildning för dig som kommer i kontakt med prostatacancerpatienter och som önskar bredda din kunskap kring hela sjukdomsförloppet från diagnos fram till behandling av metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. En lättillgänglig och effektiv kompetensutveckling, uppdaterad enligt det senaste nationella vårdprogrammet.

Kursansvariga: Jon Kindblom och Johan Styrke.

Agenda
Utbildningsserien är uppdelad i följande tre delar:

10 september, 12.10–12.55
Del 1. Tidig sjukdom – Prostatacancer utan spridning

  • Hur diagnostiserar jag på bästa sätt?
  • Lokaliserad sjukdom; hur hjälper jag patienten i behandlingsvalet?
  • Lokalt avancerad sjukdom; vilka behandlingsalternativ finns?

24 september, 12.10–12.55
Del 2. Progredierande sjukdom – Prostatacancer med spridning

  • Stadieindelning av högriskprostatacancer och biokemiskt recidiv
  • Metastaser vid diagnos – vilka alternativ finns?
  • Oligo- eller multipla metastaser – hur påverkas behandlingsvalet?

8 oktober, 12.10–12.55
Del 3. Avancerad sjukdom

  • Hur skiljer sig behandlingen för M0 respektive M1?
  • Hur välja behandling vid kastrationsresistent progress?
  • Finns det något hopp vid horisonten?

Utbildningsserien bekostas av Johnson & Johnson och är kostnadsfri för deltagare.

För frågor gällande anmälan, kontakta:
Andrea Castrillon, Business Operations Specialist Johnson & Johnson
Email: [email protected]
Telefon: 070­2865614

För frågor gällande utbildningen, kontakta:
Carl Björkholm, Medical Advisor Johnson & Johnson
Email: [email protected]
Telefon: 073­0721057

Det går att rekommendera och anmäla en kollega till de kommande kursdelarna under utbildningsseriens gång men vi kan inte erbjuda hen att ta del av en kursdel som redan avhållits. Kontakta Andrea Castrillon om du eller en kollega vill anmäla sig efter sista svarsdatum.