Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer
En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre omständigheter visade sig vara särskilt viktiga.
Psykologisk resiliens handlar om vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar. Hur denna förmåga byggs upp menar forskare beror på både arv och miljö. Exempelvis vet man sedan tidigare forskning att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är alltså bra för att bygga upp god mental resiliens. Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.
Till sin hjälp att mäta individers resiliens använde Katarina Velickovic ett självskattningsverktyg – Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC) – som hon först lät testa på 2600 individer.
– Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens och jag började mina studier med att testa om det också fungerade i svenska förhållanden, vilket det gjorde, säger Katarina Velickovic.
I en av studierna lät hon 780 bröstcancerpatienter göra resilienstestet. En första gång när de precis fått cancerbeskedet och en andra gång efter avklarad behandling. På så sätt kunde hon se hur de påverkades mentalt av sjukdomen och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.
– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, understryker Katarina Velickovic. Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet. Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling. Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.
Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen, medan kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade sämre mental hälsa även om den förbättrades den något mot slutet av behandlingen.
– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.
Katarina Velickovics valde ut 25 av de resilienstestade kvinnorna för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara av särskild relevans:
Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa; detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.
– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.
Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.
–I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation, säger Katarina Velickovic. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.
Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om hur bröstcancern konceptualiseras.
– Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.
Samtliga ovanstående aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är det, menar Katarina Velickovic att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer och även kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.
