Färre cancerfall upptäcks under pandemin

Antalet personer som upptäcks och diagnostiseras med cancer har minskat under covid-19-pandemin. Antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 % under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Det framgår av Regionala cancercentrum i samverkans tredje rapport om pandemins effekter på cancervården.

Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av hälso-och sjukvården. På många håll har resurser på kort tid ställts om till vård av patienter med covid-19-diagnos. Även människors sökmönster till vården har påverkats. Många invånare har avstått från att söka vård för nytillkomna symptom, på grund av oro för smitta eller för att undvika att belasta vården. Inom hjärtkärlsjukvården minskade antalet patienter som sökte för akuta tillstånd, t ex bröstsmärtor, kraftigt i början av pandemin.

Även på cancerområdet har förändringar setts i form av nedgångar i antal nydiagnostiserade tumörer. RCC i samverkans tredje rapport om covid-19-pandemin och cancervård fokuserar på tumörer och förstadier samt nydiagnostiserade fall och återfall som rapporterats till cancerregistret. Jämförelsen gäller mellan åren 2019 och 2020.

Rapporten visar tydlig nedgång i antalet rapporterade tumörer, med vissa skillnader mellan diagnoser och regioner. Antalet rapporterade tumörer har minskat med 9.3% under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Minskningen avviker inte från det som rapporterats från andra länder, Norge rapporterar också en nedgång på ca 9 %, medan andra länder rapporterar ännu fler odiagnostiserade cancerfall, t ex Nordirland (19 %) och Spanien (40 %).

Cancervården prioriterad och välfungerande under pandemin
Cancervården har varit prioriterad och välfungerande under den pågående pandemin, och väntetiderna för cancerkirurgin har till och med minskat i landet. En förklaring är dock att invånarna har tvekat att söka vård.

-Invånarna har både tvekat att söka vård och att delta i screening, på grund av oro att bli smittade eller för att inte belasta vården. Färre har sökt vård och färre har genomgått screening, men det har även varit tillfälliga neddragningar och stängning av screeningverksamheterna, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och regioner och ordförande för RCC i samverkan.

Antalet nyregistrerade tumörer under perioden har minskat med totalt 8 938 jämfört med samma period året innan, men det kan inte översättas direkt till antalet patienter som nyinsjuknat i cancer, eftersom en person kan ha flera tumörer. Uppskattningsvis rör det sig om minst 5 000 patienter. Det exakta antalet fastställs i juni med säkra helårsdata för 2020. Störst påverkan syns under första vågen i perioden mars – augusti. I början av hösten ses en återhämtning.

Möjliga konsekvenser
En konsekvens av en fördröjd upptäckt och diagnostiserad cancer är att patientens prognos kan försämras. Patienter kan också komma att behöva en mer intensiv behandling med kombination av operation, cellgifter och strålbehandling på grund av mer avancerad cancersjukdom.

– Dess värre riskerar vi troligen att få se en viss ökad sjuklighet och dödlighet i cancer framöver. Hur stor denna blir vet vi inte ännu, säger Hans Hägglund. Vi vet att tidig diagnostik är särskilt viktig för till exempel hals- och nackpatienter och patienter med lung- och tjocktarmscancer men också olika blodsjukdomar, där tumörerna växer snabbt. Därför är det nu viktigt att söka vård om man får symtom, och att gå på screening när man blir kallad.

Bedömningen är att cancervården kommer att klara av detta, men det blir en utmaning för vården att komma ifatt när det gäller både utredning och behandling.

Regionerna kommer nu att vidta åtgärder som att prioritera screeningverksamheterna och införa självprovtagning/hemtest som en del i livmoderhalsscreening, och informera om symtom vid cancer och när invånarna ska söka. Cancerverksamheterna inom och mellan regionerna kommer att samordnas och man fortsätter att ha god följsamhet till standardiserade vårdförlopp och vårdprogram för jämlik och god vård.

– Sjukvården fortsätter nu att prioritera. Den som har störst behov av vård ska få vård först, enligt hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Hans Hägglund.

Uppskjuten cancervård, delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik till cancerregistret jämförelseår 2020 och 2019

Fakta

Diagnosspecifika uppgifter

1. Prostatacancer

a. -20 % nyregistrerade i riket (-9.4% Sydöst till -28.7% Väst)

b. Färre söker, gäller framförallt äldre (äldre färre diagnoser)

c. Förändringar i rekommendationer, april – juni, ingen PSA testning till på patienter utan symtom

d. Antalet behandlingar med syfte att bota patienterna har inte minskat

2.Bröstcancer

a. -10.7% nyregistrerade i riket (0.8 väst – 19.0% SG)

b. Färre deltar i screening

c. Antalet screeningupptäckta fall har minskat

3.Lunga

a. -11.9% nyregistrerade i riket (2.7 Norr – 16.3% Väst)

b. Svårigheter på grund av samma symtom som covid-19 (hosta, andnöd, förkylningssymtom, smärta i bröstkorgen, senare avmagring, trötthet och aptitlöshet)

4.Livmoderhalscancer (få fall)

a. -4.9% nyregistrerade i riket (ökat i Sydöst 30.6% till – 30.4 (Syd)

b. Få regioner är igång med självtest (Syd, Stockholm-Gotland, Dalarna, Östergötland)

Regionala skillnader

1. Skillnaderna i regionerna varierar mellan 7.6 till 12.4% fler oupptäckta fall

2. Regionerna varierar i avstånd till vård och andra förutsättningar. De har också drabbats olika hårt och i olika tidsperioder av pandemin

3. Sannolikt också på grund av tillfälliga regionala och lokala förändringar i rutiner för cancerutredning