Gensignatur skvallrar om prognos vid njurcancer

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp. Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören, säger Ninib Baryawno, senior forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god, men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel av patienterna, är femårsöverlevnaden bara ungefär tio procent.

Kan utveckla resistens mot behandlingen

Immunterapi av typen checkpoint-hämmare har på senare år blivit ett viktigt behandlingstillskott för patienter med klarcellig njurcancer. Men det är vanligt att cancercellerna utvecklar resistens mot behandlingen, vilket delvis verkar ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna, den så kallade mikromiljön.

I den aktuella studien har forskarna undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, läkare vid Massachusetts General Hospital, där patienterna rekryterades, och bioinformatiker från Harvard Medical School i Boston, USA.

Både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad samlades in från samma patient för att kunna göra matchade jämförelser och kontrollera för skillnader mellan individer. Cellerna studerades med enkelcellsanalys; en sekvenseringsteknik som gör det möjligt att undersöka genuttrycket, det vill säga vilka gener som är aktiva, i enskilda celler.

Hos två patienter jämförde forskarna också primär tumörvävnad från njuren med vävnad från skelettmetastaser.

Gensignatur har betydelse för spridningsrisk

Studien pekar på att en genetisk signatur bestående av fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet samt för överlevnad. Ett samtidigt överuttryck av dessa gener (SAA1, SAA2, APOL1 och MET) tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig och sämre överlevnad.

Gensignaturens betydelse för spridningsrisk bekräftades också när forskarna undersökte tumörceller från benmetastaser hos sju patienter med spridd klarcellig njurcancer.

Studien visar även att tumörens mikromiljö hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare. Dessa identifierades med datorsimuleringar av cellinteraktioner.

Studien ger viktig biologisk kunskap om samspelet mellan tumörceller och deras mikromiljö vid klarcellig njurcancer, menar forskarna.

Vill ta reda på varför immunterapi inte alltid fungerar