Göran Gustafssonpriser till forskning om cancertumörer och kvantmaterial
Vad händer när ljus och molekyler kopplas samman? Varför svarar vissa cancerpatienter bättre på behandling med immunterapi än andra? Det är några av de frågor som fem yngre forskare i Sverige söker svaren på. De tilldelas nu Göran Gustafssonprisen och får dela på närmare 27 miljoner svenska kronor.
Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Det här är ett av de mer prestigefulla priserna till yngre forskare och många tidigare Göran Gustafssonpristagare har nått stora framgångar inom sina respektive områden.
Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidaterna, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
2022 års pristagare är:
Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet, som får priset i medicin. Han och hans forskargrupp har gjort en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Nu vill forskarna gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår.
Emma Lundberg, professor vid KTH och Scilifelab, som får priset i molekylär biologi. Hon arbetar med att kartlägga alla de tusentals proteiner som finns inuti våra mänskliga celler. För att nå målet snabbare har hon använt sig av flera innovativa metoder som gamification (där spelare i ett science fiction-spel online fick hjälpa till att analysera bilder) och artificiell intelligens.
Karl Börjesson, professor vid Göteborgs universitet, som får priset i kemi. Han studerar ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt både för molekyler och för ljus.
Emil J. Bergholtz, professor vid Stockholms universitet, som får priset i fysik. Han intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Just nu tittar hans forskargrupp bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas det till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden.
David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik. Han sysslar med algebraisk geometri där man studerar kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner, så kallade mångfalder. Inom hans specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi.
FAKTA/Göran Gustafssonprisen
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) som gjort sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer i Stockholm. Han var på många sätt en föregångare som oroade sig för miljöförstöring, månade om naturen och ville ge tillbaka till samhället.
