Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi – största effekten hos kvinnor med obesitas
Kirurgi mot obesitas är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.
Att övervikt och fetma, obesitas, är riskfaktor för flera typer av cancer är visat i tidigare studier. Det är också känt att kvinnor löper en högre risk att drabbas av cancer vid obesitas än män, samt att risknivån sjunker vid en avsiktlig viktminskning. Bevisen för en koppling mellan obesitas, viktminskning och blodcancer har dock varit begränsade.
Här beskriver Magdalena Taube, docent vid Sahlgrenska akademin, den senaste kunskapen på detta högintressanta område.
Obesitas ökar i en oroande hastighet i många delar av världen. Detta är bekymmersamt, då obesitas leder till försämrad livskvalitet, allvarlig sjukdom och förkortad livslängd.
Obesitas leder även till ökade samhällskostnader, och enligt folkhälsomyndigheten uppskattas den årliga kostnaden för obesitas i Sverige vara 70 miljarder kronor per år. Obesitas ökar även risken att drabbas av cancer, och kopplingen mellan fetma och 13 specifika cancertyper är vetenskapligt styrkt. Faktum är att cancerfall kopplade till övervikt och obesitas ökar mest av alla påverkbara cancerfall både i Sverige och i resten av världen. De biologiska processer som leder till denna ökade cancerrisk är inte helt kända, men de antas vara multifaktoriella.
Obesitas bidrar exempelvis till kronisk inflammation och hormonrubbningar som leder till cancerutveckling. Fettceller frigör i sin tur ämnen som främjar tumörtillväxt, kärlbildning och spridning. Insulinresistens kopplat till obesitas gynnar cancerprogression ytterligare.
Forskning behövs för att bättre förstå kopplingen mellan obesitas och cancerrisk. Obesitas är mycket svårt att behandla, men bariatrisk kirurgi är en väletablerad metod som resulterar i stor och långsiktig viktminskning hos de flesta patienter. Genom att studera cancerincidens och associerade riskfaktorer hos patienter som genomgått bariatrisk kirurgi, kan vi lära oss mer om hur viktminskning påverkar cancerrisk. Dessa studier kan även leda till nya förebyggande strategier och behandlingar för att förhindra cancer hos patienter med obesitas.
NYA LÄKEMEDEL VÄCKER HOPP
Stor viktminskning uppnås även med de nyligen utvecklade läkemedlen mot obesitas, och det finns ett stort hopp om att dessa läkemedel dramatiskt kommer att förbättra situationen för många patienter. Uppföljningstiden i pågående läkemedelsprövningar är dock för närvarande för kort för att kunna utvärdera effekter på cancerrisk. Data från Swedish Obese Subjects-studien (SOS) och andra högkvalitativa studier visar att viktminskning efter bariatrisk kirurgi är associerad med en drastiskt minskad total cancerrisk och cancerdödlighet.
När det gäller hematologisk cancer är det enbart multipelt myelom som anses vara relaterat till obesitas för närvarande, även om data från två retrospektiva studier tyder på att risken för non-Hodgkins lymfom och multipelt myelom tycks minska efter bariatrisk kirurgi. Vår studie är den första prospektiva kontrollerade studien som specifikt analyserat associationen mellan bariatrisk kirurgi och hematologisk cancerincidensoch mortalitet.
SOS-studien initierades 1987 med huvudsyftet att undersöka dödlighet och effekterna av bariatrisk kirurgi på hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, gallsjukdom, livskvalitet och kostnadseffektivitet. Studien inkluderar 4047 patienter, varav 2007 genomgick bariatrisk kirurgi och 2040 ingick i en kontrollgrupp som fick konventionell obesitasbehandling. För att säkerställa jämförbara grupper matchades de på 18 variabler, inklusive kön, ålder, olika kroppsmått, kardiovaskulära riskfaktorer, psykosociala faktorer och personlighetsdrag. Både kirurgi- och kontrollgruppen genomgick en undersökning cirka fyra veckor före behandlingsstart. Under studiens gång har sedan varje patient deltagit i tio kliniska undersökningar och fyllt i frågeformulär. Biokemiska analyser har utförts vid flera tillfällen: vid matchning, den initiala undersökningen samt efter 2, 10, 15 och 20 år. Uppföljningsundersökningarna har genomförts vid 25 kirurgkliniker och 480 vårdcentraler i Sverige. Dessutom följs patienterna upp via flera svenska register. SOS-studien är den mest omfattande i världen när det gäller att undersöka långtidseffekterna av bariatrisk kirurgi jämfört med konventionell obesitasbehandling.
