Lurar immunsystemet på ett sätt som liknar cancer
Behandlingsalternativen för dem som lider av endometrios är i dag få, men forskning vid Umeå universitet ger nya möjligheter att förstå sjukdomen. En avhandling svarar på frågan om hur celler, som normalt finns inuti livmodern, kan få fäste i buken och undgå immunsystemet. Resultatet kan förhoppningsvis bidra till nya behandlingar.
Endometrios är en godartad, kronisk sjukdom, där vävnad som liknar livmoderslemhinna fäster på andra platser i kroppen än inuti livmodern och orsakar smärta.
Emma Björk, Institutionen för klinisk vetenskap, har i sin forskning visat att endometrios utsöndrar så kallade exosomer som lurar immunförsvaret till inaktivitet på samma vis som cancer gör. Endometrios utsöndrar dessutom något som kallas cytokiner, som ger ett immunsvar som motverkar att endometrios-cellerna tas bort.
Emma Björk, gynekolog på kvinnokliniken i Örnsköldsvik. Bild: Sundsvalls Tidning.
– Det är känt att immunsystemets så kallade mördarceller inte fungerar optimalt vid endometrios och därför inte dödar endometrios-cellerna, men man har inte vetat varför, säger Emma Björk.
Nämnda exosomer bär på molekyler som hindrar mördarcellernas förmåga och ökar programmerat självmord hos verksamma immunceller. Dessa två mekanismer ger endometrios möjlighet att både finnas kvar och växa i kroppen. Liknande experiment utfördes vid äggstockscancer, och det visade sig att äggstockscancer också utsöndrar exosomer med molekyler som inaktiverar mördarceller.
I avhandlingen undersöktes även uttryck av cytokiner, alltså små proteiner som används som en kommunikationsväg mellan celler. Här observerades bland annat ett immundämpande cytokinsvar och mikroskopi visade ett ökat antal immunceller av en typ som hindrar förmågan hos mördarceller i endometriosvävnaden.
Avhandlingen påvisar flera mekanismer som gör att mördarcellerna inte fungerar normalt vid endometrios. Denna nya kunskap bidrar till förståelsen för hur sjukdomen kan uppstå och vidareutvecklas. Förhoppningen är att resultaten kan bidra till nya behandlingar och diagnosmöjligheter.
– I dagsläget dröjer det flera år till diagnos, och de behandlingar som finns ger ofta biverkningar. Exosomer kommer troligtvis att leda till sätt att enkelt kunna diagnostisera många olika sjukdomar i framtiden, säger Emma Björk.
Emma Björk är uppvuxen i Örnsköldsvik och tog läkarexamen vid Umeå universitet. Hon är gynekolog sedan snart 20 år och gjorde sin vidareutbildning till gynekolog på sjukhuset i Örnsköldsvik där hon fortsatt arbetar med inriktning mot endometriospatienter. Under fem års tid arbetade Emma på centrum för obstetrik och gynekologi i Umeå där hon inledde sina forskarstudier.
Fredagen den 14 juni försvarar Emma Björk, Institutionen för Klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi, vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Immunosuppressiva mekanismer vid endometrios – fokus på exosomer. Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal Betula, målpunkt L0, by 6M, plan 0, NUS samt via länk
