Modern barncancervård kräver nationell styrning och nya typer av samarbeten
Svensk barncancervård samverkar redan idag både nationellt och internationellt för att kunna erbjuda varje barn den bästa behandlingen. Men för att kunna införa precisionsmedicin och andra nya avancerade terapier, krävs att staten tar ett ökat ansvar för de infrastrukturer som utgör grunden för fortsatt forskning och utveckling. Det skriver Barncancerfonden i sitt inspel till Vårdansvarskommittén som nu startar upp sitt arbete.
Foto: Malin Grönborg.
Barncancerfondensinspel till Vårdansvarskommitténs öppna konsultation fokuserar på områden med tydliga behov av ökad statlig styrning och finansiering för att säkra en modern och jämlik barncancervård. Det tre områdena är kompetensförsörjning, klinisk forskning samt införande och implementering av medicinska innovationer, till exempel nya avancerade läkemedel.
Barncancervården har sedan många år tillbaka ett välutvecklat nationellt samarbete för att säkra ett gott och likvärdigt omhändertagande av cancerdrabbade barn, vilket innebär att förbättringspotentialen snarare handlar om att stärka befintliga strukturer och få till en mer långsiktig och trygg finansiering snarare än att omorganisera vården.
– Vi ser att samverkan och samarbeten fungerar bra inom de flesta områdena trots de många utmaningar som den regionala styrningen kan skapa genom onödig administration eller olika juridiska tolkningar. Det som verkligen saknas idag är en långsiktigt och uthållig planering och finansiering av gemensamma infrastrukturer och forskningsresurser, konstaterar Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare.
Ta över ansvaret för nationell infrastruktur
Barncancerfonden är inte bara den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige utan har i över 40 år också varit med och byggt upp och stöttat utvecklingen av det svenska barncancerregistret, flera diagnosbaserade forskningsregister och biobanker, liksom de två kliniska prövningsenheter som möjliggör utveckling av barncancervården och som innebär att barn i Sverige ges möjlighet att testa nya läkemedel.
– Vi är stolta över att vi sedan starten varit med och finansierat och möjliggjort användningen av dessa infrastrukturer som är en grundförutsättning för avancerad forskning. För att vi ska kunna satsa ännu mer på de forskningsprojekt som använder den data och det material som samlats in under många år önskar vi att det offentliga nu tar sin del av ansvaret för finansieringen, eftersom de är just nationella resurser, säger Ola Mattsson.
Gemensam finansiering av läkemedel
Överlevnadssiffrorna inom barncancer har legat still under de senaste 20 åren men nu väcker både nya läkemedel, exempelvis immunterapier och precisionsläkemedel, men också nya kombinationsbehandlingar hopp om att kunna förbättra överlevnaden och minska behandlingsorsakade komplikationer. Men för att de 15 procent som idag inte överlever sin cancerdiagnos ska göra det krävs mer forskning och nya läkemedel utprovade på och godkända för barn. Och de kommer med en prislapp som kan behöva betalas av staten för att inte regionala skillnader ska uppstå menar Ola Mattsson.
– Vi har goda förutsättningar att införa precisionsmedicin i den svenska barncancervården, bättre än de flesta länders hälso- och sjukvårdssystem just nu då vi redan har infört helgenomsekvensering vid diagnostillfället, vilket ger mer exakta diagnoser som är förutsättningen för att kunna ge mer individuellt utformad behandling och eventuellt målstyrd behandling. Men nu måste vi också se till att cancerdrabbade barn jämlikt kan få tillgång till de nya typer av läkemedel och behandlingar som forskas fram, oberoende av var det bor och vilken region de tillhör.
Fler aktörer måste bidra
Ola Mattsson hoppas också att den parlamentariska kommittén inte bara ska se på statlig styrning kontra regional, utan också se om samverkan mellan stat och idéburna aktörer kan accelerera utvecklingen mot en mer personcentrerad vård och öppna dörren för den revolution som exempelvis precisionsmedicin, immunterapier och artificiell intelligens kan komma att innebära.
– Det barnonkologiska området står inför fantastiskt spännande tider. Vi ser hur forskningen lämnar labben och hälso- och sjukvården börjar implementera nya metoder och behandlingar som kan komma att revolutionera cancerbehandlingen. Både genom att bota fler, men också genom att de nya läkemedlen inte skadar den växande kroppen på samma sätt som dagens metoder.
